SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORIENTALISTIK or1ien1-talisti4k l. ωr1- osv., l. or1jental1- l. orjen1tal- l. ω- osv., r.; best. -en.
Etymologi
[jfr ORIENTALIST, ävensom GERMANISTIK]
(med prägel av fackspr.) det vetenskapliga studiet av l. den vetenskap som behandlar orientens språk, litteratur o. kultur. (Schück o.) Warburg LittH 3: 13 (1913).
Spoiler title
Spoiler content