SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORN, r. l. f. l. m.; anträffat bl. i pl. -er.
Etymologi
[jfr t. orne, fr. orne; av lat. ornus, till en ieur. rot os-, ōs-, som föreligger bl. a. i ASK, sbst.1]
(†) trädet mannaask. Adlerbeth Buc. 33 (1807); jfr Lyceum 2: 55 (1811). Adlerbeth HorOd. 68 (1817); jfr SvLitTidn. 1818, Bih. sp. 12.
Spoiler title
Spoiler content