OSKULATORIUM os1kulatω4rium l. -kɯ-, l. -tå4-, l. 010—, l. —302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Ordformer
(äv. osc-)
Etymologi
[jfr t. osculatorium, ävensom eng. osculatory; av mlat. osculatorium, till lat. osculari (se OSKULERA)]
(i fråga om romersk-katolska förh.) liten tavla med bilder med religiösa motiv vilken före kommunionen framräckes (av diakonen) till att kyssas av nattvardsgästerna, kysstavla. SvLitTidn. 1817, Bih. sp. 68 (fr. medeltiden).3NF(1931).
