SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1951  
O- ssgr (forts.): OVACCINERAD, p. adj. icke vaccinerad. ReglVaccin. 6/3 1816, s. 13. —
OVACKLANDE, p. adj. (†) icke vacklande, säker. I den mån (Svenska Akademien) .. går med ovacklande steg mellan ytterligheterna. Wallin Vitt. 2: 325 (1827).
OVAGGAD, p. adj. icke vaggad; i sht i uttr. sova l. somna ovaggad, särsk. bildl.: (på grund av utmattning o. d.) sova gott resp. somna fort utan några sövande medel. Lind (1749). Læstadius 1Journ. 214 (1831). FinT 1932, s. 234. —
OVAKEN. (mindre br.) icke vaken. (Wetter) var alldeles för ovaken för att kunna uppfånga melodien till den senare afdelningen (av brandvaktens rop). (Lundin o.) Strindberg GSthm 1 (1880). SD(L) 1904, nr 317, s. 1. Avledn.: ovakenhet, r. l. f. (mindre br.) Svea 14: 90 (1831). Östergren (1934; bildl.).
OVAKSAM3~02 l. ~20. icke vaksam. Vakten är ovaksam. Murberg FörslSAOB (1791). Avledn.: ovaksamhet, r. l. f. Murberg FörslSAOB (1791). Wallin Rel. 4: 353 (1838).
OVAKTAD, p. adj. icke vaktad. Lind (1749). Boskapen (strövade) ovaktad .. kring fälten. Fryxell Ber. 11: 185 (1843).
Spoiler title