SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PACIFIKATION pas1ifik1aʃω4n, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. -fica-)
Etymologi
[jfr t. pazifikation, eng. o. fr. pacification; av lat. pacificatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till pacificare (se PACIFICERA)]
stiftande l. återställande av fred; pacificering; äv. (i sht hist.): överenskommelse varigm fred slutes, fred(sslut). RARP 7: 166 (1660). Öns (dvs. Kubas) pacifikation. 2NF 19: 1232 (1913). Den s. k. pacifikationen i Gent (1576). Grimberg VärldH 9: 146 (1940).
Ssgr: PACIFIKATIONS-ARBETE~020. (mera tillf.) arbete för återställande av fred o. lugn. 2NF 36: 66 (1923).
-VÄRK, n. särsk. (†) = freds-värk. HSH 7: 104 (1637).
Spoiler title
Spoiler content