SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PAKET pake4t, sbst.1, n. (OxBr. 10: 194 (1617) osv.) l. (i sht i vissa trakter) r. l. m. (BoupptSthm 12/8 1659, Bil., osv.); best. -et ((†) = (RP 1: 20 (1626), Linné Bref I. 2: 29 (1744))), ss. r. l. m. -en; pl. = (OxBr. 6: 48 (1629) osv.), äv. (ss. r. l. m. alltid) -er (BoupptSthm 28/2 1666 osv.); l. (numera bl. i Finl., starkt vard.) PAKETT, n.; best. -et; pl. =, äv. -er.
Ordformer
(packet 16171855. packett 16211629. pacquete 1763. paequett 1690. paket 1732 osv. pakett 1628 osv. paqueit 1643. paquet (pacq-, -vet) 16261842. paquett (pacq-, -vett) 16331817, 1838 (: paquetter, pl.). paquette 1809)
Etymologi
[jfr t. paket; av fr. paquet, sannol. avledn. av ä. fr. pacque, paket, av mnl. pac (se PACK, sbst.1) l. pake (se PACKE); jfr äv. (de snarast från fr. lånade) it. pacchetto, span. paquete, ävensom eng. packet]
1) (vanl. för transport l. postbefordran o. d. avsett) mindre kolli bestående av ett l. flera föremål l. en l. flera varor o. d. som emballerats i ett omslag (vanl. av papper, stundom äv. av väv l. vaxduk o. d.); förr äv. om samling av föremål som (icke äro emballerade i omslag, utan endast) äro hopbundna med snöre o. d., bunt, knippa, packe; förr äv. övergående i bet.: konvolut. Ett paket böcker. Ett paket med, förr äv. av ngt, innehållande ngt. Slå in ngt i (ett) paket. Slå in ett paket (åt ngn). OxBr. 10: 194 (1617). J dag sändes mig vthur Geheimbe Canzlied ett pacquett (som visade sig innehålla en missivskrivelse o. en kopia av en resolution). HSH 25: 233 (1633). Paquet, (dvs.) sammanbundne papper, eller eljest något sammanbundet värck. Biurman Brefst. 158 (1729). VexiöBl. 1818, nr 8, s. 4 (: af). Paket (dvs. postpaket) får icke innehålla försegladt eller eljest tillslutet bref. Döss o. Lannge (1908). (Han) bar .. ett ansenligt paket, inslaget i gul vaxduk. KalSvFolkskV 1912, s. 199. Högsta vikt för inrikes paket utgör 20 kilogram. PostHb. 1948—49, s. 270. (†) På posthuset märktes, att de förseglade paketer voro af träd (dvs. innehöllo trälådor). HH XXV. 2: 72 (1809). — jfr ASS-, BOK-, BREV-, FILM-, FRIBREVS-, IL-, KORSBANDS-, LOKAL-, LUFTPOST-, POST-, SMÅ-, TARIFF-, TJÄNSTE-, VARU-PAKET m. fl. — särsk.
a) om i särskilt därför avsett omslag inpackad, mindre, bestämd kvantitet av vissa (handels)varor (t. ex. socker, ljus, cigarretter, tobak); jfr FÖR-PACKNING; förr äv.: docka (se DOCKA, sbst.1 1). Et paqvet silke. Möller (1745; under botte). Ett paket tändstickor. Sundén (1888). En paket vinjäst av fabrikat Kitzingen. Bergström Vinb. 17 (1926). jfr KNÄCKEBRÖDS-, PATRON-, STANNIOL-PAKET m. fl.
b) i jämförelser; särsk. i uttr. sova som ett paket, sova djupt l. tungt. Han sof .. som ett paket. Engström Lif 10 (1903, 1907). Att fadern hade behandlat honom som ett ”paket”, ett viljelöst ting, som man sänder vart man behagar. Olsson BlåsStorm 214 (1930).
c) (†) i vissa bildl. uttr.
α) [efter fr. faire son paquet] göra sitt paket, förbereda sitt tillbakaträdande, ”packa in”. Man börjar misstro sjelfva Adlersparren att göra sitt paquette, bäst han kan, och draga sig ur spelet. HT 1918, s. 201 (1809).
β) [jfr fr. donner un paquet à qn, utsätta ngn för en elakhet] paketet är ställt till ngn, ss. beteckning för att ngt är riktat mot ngn (o. avsett ss. en kränkning l. förödmjukelse för honom). Crusenstolpe CJ III. 2: 238 (1846).
γ) få påskrift på sina paket, se PÅSKRIFT.
2) (i sht i fackspr.; jfr dock f, g) i oeg. l. bildl. anv. (jfr 1 c), om ngt som till form l. utseende liknar l. påminner om ett paket (i bet. 1). Eneberg Karmarsch 2: 233 (1861; om samling av med platinaplåt belagda kopparplåtar som för plätering utsättas för tryck). Expressen 1946, nr 113, s. 19 (om samling av i förband lagda tegelstenar i tegelugn). — jfr PLÅT-PAKET. — särsk.
a) (†) kok. hoprullad fläskskiva med vissa däri inlagda kryddor, ombunden med tråd o. använd för smaksättning vid matlagning. Rålamb 14: 73 (1690). Därs. 103.
b) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (i sht förr) metall. samling av sammanlagda (o. med järntråd sammanbundna) råskenor l. stål- l. järnstänger l. plåtämnen o. d. som efter uppvärmning hopvällas o. utsmidas l. utvalsas till stänger l. räls l. plåt o. d. JernkA 1857, s. 217. SJ 2: 190 (1906). jfr PLÅT-, RING-, RÄLS-, SKEN-, SKROT-PAKET m. fl.
c) (†) knippa av (kortare) hår, använd vid perukmakeri. Kiellberg KonstnHandtv. Peruquem. 10 (1753).
d) i sht med. samling av intill varandra liggande (av sjukdom deformerade) organ; särsk. om gm sjukdom ansvällda o. sammanväxta lymfknutor. Sträcksenornes paquet låg (på en patient med fistel i handleden) helt bart på yttre sidan af öpningen. Acrel Chir. 253 (1759). VerdS 116: 23 (1903). Almkvist Könssj. 75 (1924; om körtelpaket). jfr KÖRTEL-PAKET.
e) [jfr eng. packet, liten hög av kort] spelt. i vissa kortspel (t. ex. vist, preferens, bridge): samling av sex stick tagna av den spelare som har spelet (o. stundom av honom hoplagda till en hög), bok; äv. om samling av så många stick tagna av motspelarna (till den spelare som har spelet), som dessa få ta utan att vinna straffpoäng, bok. Wilson Spelb. 355 (1888; i vist). Lundgren Koppel AuktBr. 148 (1923).
f) (mera tillf.) om person (jfr g); särsk. om person som klätt sig (byltat på sig kläder) så att kroppens linjer icke framträda. Han fann intet nöje i att se paket gå omkring och spatsera. Söderberg France RödLilj. 156 (1902; om kvinnor; fr. orig.: paquets).
g) (starkt vard.) övergående i anv. ss. oböjligt predikativt adj.: redlöst berusad; jfr 1 b, ävensom MÖBEL 4 c. Ljunggren Adjekt. 121 (1939). Alexanderson Sartre FrihVäg. 2: 312 (1949).
Ssgr (i allm. till 1): A: PAKET-ADRESSKORT~002, äv. ~020. post. jfr adress-kort slutet. Auerbach (1913).
-AUKTION. (vid nöjestillställning o. d. anordnad) auktion varvid paket bortauktioneras. SmålP 1890, nr 151 B, s. 1. —
-AVDELNING~020. (i sht i fackspr.) jfr avdelning 3 a o. -expedition. SvPostv. Pl. 33 (1924; vid postkontor).
-AVGIFT~02, äv. ~20. avgift för (post)befordran av paket. InstrFörestPaketp. 25/10 1859, § 6. —
-AVSÄNDARE~0200. jfr avsändare 1 b. SvT 1852, nr 180, s. 1. —
-BEFORDRAN. jfr befordran 1. BtRiksdP 1870, I. 1: FörslPoststadg. s. 42. —
-BEFORDRING. = -befordran. ÖresundP 1848, nr 13, s. 1. —
-BIL. mindre lastbil avsedd för transport av paket (o. andra mindre kollin); jfr skåp-bil. DN 1915, nr 271 A, s. 12. SDS 1948, nr 6, s. 11. —
-BREV. (†) (större) brev (som innehåller flera skrivelser) i konvolut l. omslag. KKD 11: 56 (1704). HovförtärSthm 1710, s. 694. Lindfors (1824).
-BRYGGA, r. l. f. (i fackspr.) lastbrygga för lastning l. lossning av paket. SvPostv. Pl. 33 (1924).
-BUD. jfr bud 7 slutet. Granfelt SkruvstF 9 (1923).
-BÅT. (paket- 1686 osv. pakets- 1781 (: Paquets-Båts föreståndaren)) [jfr t. paketboot, fr. paquebot; av eng. packet-boat (till packet, paket innehållande statlig post till l. från utlandet, paket), urspr. om fartyg avsett för befordran av den statliga posten till l. från utlandet]
1) (nästan bl. om äldre l. utländska förh.) fartyg (urspr. snabbseglande segelfartyg, senare snabbgående ångfartyg) avsett för befordran av passagerare, post o. gods (medelst regelbundna turer); jfr paket, sbst.2 1. Emedan Engelske Pacquet Båten haar strandat wid Schevelingen (i Holland). OSPT 1686, nr 48, s. 7. Mit gifna Förslag til en Paquet-Båts inrättande emellan Wisingsö och Grenna. VDAkt. 1775, nr 292. SFS 1900, nr 104, s. 3. SvPostv. 309 (1924; om ä. förh.).
2) [jfr motsv. anv. i t.] (†) bildl., i sg. best., om (individ av) den bl. a. i Indiska oceanen förekommande musselarten Arca antiquata Lin. Nemnich Naturg. 1: 414 (1793). Deleen 111 (1836). Ssgr (till -båt 1; numera bl. tillf., nästan bl. om äldre l. utländska förh.): paketbåt- l. paketbåts-fart. = paket-fart. SPF 1818, s. 290 (1815). -föreståndare. (-båts-) (†) person som förestår trafiken med paketbåt mellan vissa orter. VDAkt. 1781, nr 421. -klarerare. (-båt-) (†) person som sköter (upptagande av avgifter för) gods- l. personbefordran på paketbåt. VDAkt. 1781, nr 421. -räkning. (-båts-) (†) redovisning för utgifter o. inkomster av trafiken med paketbåt mellan vissa orter. VDAkt. 1781, nr 309. —
-CYKEL. (ofta trehjulig) cykel avsedd för transport av paket (l. andra mindre kollin). Holmström BarnMödrManf. 211 (1928).
-CYKLIST. (mera tillf.) cyklist som (med paketcykel) transporterar paket (l. varor o. d.). Östergren (1934).
-EXPEDITION. särsk. konkret(are), om avdelning l. lokal (vid postkontor l. järnvägsstation l. varuhus o. d.) där paket expedieras. BtRiksdP 1890, 7Hufvudtit. s. 7 (konkret; vid postkontor).
-FART. [jfr t. paketfahrt] (nästan bl. om äldre l. utländska förh.) trafik l. samfärdsel som idkas l. upprätthålles med paketbåt; förr äv. konkretare, övergående i bet.: företag som driver dylik trafik. VexiöBl. 1824, nr 22, s. 1 (konkretare). JernkA 1841, s. 229 (om amerikanska förh.). 3NF 15: 514 (1931).
-FARTYG~02, äv. ~20. [jfr eng. packet-vessel] (numera föga br.) = -båt 1. JernkA 1820, s. 285. KrigVAT 1852, s. 206. —
-FLICKA, f. (yngre) paketererska. SvD(A) 1933, nr 4, s. 18.
-FRIMÄRKE~020. järnv. frimärke som påsättes paketgodsfraktsedel för att utvisa att frakten är betald. Östergren (1934).
-FÖRSÄNDELSE. abstr. o. (vanl.) konkret. ConvFörsändnPaketg. § 3 (1852; konkret). Geijer Postförf. 66 (i handl. fr. 1858; abstr.).
-FÖRSÄNDNING. (mindre br.) jfr försända 2. PostHb. 1858, s. 32 (abstr.).
-FÖRTECKNING. (förr) post. av postanstalt uppgjord förteckning över paket som med en post avsändes för att befordras med viss postlinje; jfr -karta. InstrFörestPaketp. 25/10 1859, § 5. —
-FÖRVARING. (mera tillf.) särsk. konkret, om lokal för inlämnande av paket (o. reseffekter) till förvaring (vid busstation o. d.). Östergren (1934; konkret).
(1 a) -GARN. [jfr t. paketgarn, fr. fils de paquet] (numera bl. tillf.) garn förpackat i paket; förr särsk. om ett slags i paket förpackat franskt lingarn. Synnerberg (1815).
-GODS. för frakt avsett gods (se d. o. 2), bestående av paket (l. annat gods av begränsad vikt o. storlek); särsk. järnv. gods l. kolli som befordras enligt bestämmelserna i järnvägstaxans tariffavdelning för paketförsändelser. DA 1824, nr 283, s. 4. Ilgods av slag, omfång och vikt, som föreskrivas i (järnvägs-)taxan, kan befordras såsom paketgods. SFS 1925, s. 725. Därs. 1937, s. 447. Ssg: paketgods-fraktsedel. järnv. SJFörf. 1933, Bih-Orders. nr 159. —
-HYLLA, r. l. f. hylla för förvaring av paket (på postkontor o. d.); äv. om bagagehylla i järnvägsvagn l. spårvagn l. buss o. d. Fridholm Espina Marifl. 1 (1929; i järnvägsvagn).
-HÅLLARE, r. l. m. på cykel l. motorcykel o. d., äv. på bil: anordning för transport av paket (o. annat mindre gods), vanl. bestående av ett (framtill l. baktill placerat, stundom uppfällbart) underlag av med varandra förbundna järntenar o. d. (med anordning för godsets fastspännande). Upsala(B) 1920, nr 70, s. 6 (på cykel). DN(B) 1950, nr 229, s. 13 (på bil).
-INLÄMNING~020. särsk. konkret: inlämningsställe för paket(gods) på postkontor l. järnvägsstation o. d. Klint (1906).
-INRÄTTNING. (†) inrättning (se inrättning, sbst.2 1 c) för postbefordran av paket; jfr -post 1. SFS 1830, s. 512. —
-INSLAGARE~0200. [senare leden vbalsbst. till inslå] person som har till uppgift l. sysselsättning att slå in paket; jfr paketerare. SvD(A) 1916, nr 292, s. 15. —
-INSLAGERSKA~0200. jfr -inslagare. SvD(A) 1928, nr 194, s. 6. —
-INSLAGNING~020. handlingen att slå in paket. SvD(A) 1927, nr 342, s. 23. —
-JAKT. (om ä. förh., föga br.) jfr jakt, sbst.2 1, o. -båt 1. Snabbseglande åländska paketjagter. Lagus Kellgren 170 (1884).
-KARTA, r. l. f. post. av postanstalt uppgjord förteckning över paket som med en post avsändes till en adressort (i fråga om nutida förh. bl. i fråga om paket som avsändas till utlandet). GenPoststCirk. 1876, s. 558. SFS 1905, nr 85, s. 6. —
-KONVENTION. post. konvention (se d. o. 2 a) angående paketbefordran med post mellan olika länder. SFS 1905, nr 16, s. 1. —
-KORG. post. korg för transport av postpaket. Döss o. Lannge 817 (1915).
-KVITTO. (†) post. inlämningsbevis gällande paket. Cederborg Korresp. 28 (1874). SFS 1892, nr 62, s. 68.
(2) -LADDNING. [jfr t. packfüllung] mil. om laddning av gevär som sker gm samtidigt införande av flera till ett patronknippe förenade patroner l., konkretare, om inrättning för dylik laddning; i fråga om moderna förh. bl. om (för förstöring av pansarfordon o. d. avsedd) standardiserad sprängladdning med sprängämnet inneslutet i en papplåda. KrigVAT 1897, s. 274. 2NF 10: 1314 (1909; konkretare). SoldatinstrInf. 1942, s. 180 (om sprängladdning).
-MÖBEL. (nytt ord) möbel som lätt kan söndertagas o. hopsättas (o. som, söndertagen och packad (i paket), tar föga utrymme vid transport). Form 1944, s. 134.
(1 a) -PACKAD, p. adj. i sht handel. packad i paket. Paketpackat bitsocker. SFS 1918, s. 257. —
-PINNE. liten, i snöre kring paket fäst träpinne vari paketet kan bäras. Klint (1906).
-PORTO. postporto för paket. BtRiksdP 1870, I. 1: Försl-Poststadg. s. 42. —
-POST. i sht post.
1) (i sht i fråga om ä. förh.) den del l. gren av postväsendet som omfattar paketbefordran; (värk l. institution som ombesörjer) postbefordran av paket; äv. (om ä. förh.) dels: posttur l. postlägenhet varmed paket befordras, dels konkretare, övergående i bet.: postbud l. postvagn som befordrar paket. Retzius BrFlorman 58 (1827). Inrättandet af en paketpost, hvarmed tyngre bref, kungörelser .. m. m. kunde .. försändas från ett ställe till ett annat. SFS 1830, s. 510. AB 1831, nr 100, s. 3 (om vagn). Rosensteins arbete .. skall (jag) skicka dig med nästa Paketpost. 3SAH XLVII. 2: 57 (1836). Paketposter fortgå för närvarande endast i vissa riktningar af landet. PostHb. VI (1858). Paketposten och tidningsposten såsom från brefposten skilda rörelsegrenar. 2NF 22: 38 (1915). SvPostv. 243 (1924; om ä. förh.).
2) koll.: postförsändelser som utgöras av paket; särsk. sammanfattande, om de paket som avsändas med en post. SFS 1830, s. 512. Hvarje paketpost, som afsändes, skall åtföljas af en i två exemplar upprättad karta. Därs. 1905, nr 85, s. 6. Paketpost till utlandet. SvD(A) 1946, nr 130, s. 15. Ssgr (i allm. till -post 2; i sht post.): paketpost-befordran. SvPostv. 69 (1924). -föreståndare. (förr) föreståndare för paketpostkontor; jfr -post 1. ConvFörsändnPaketg. § 3 (1852). -försändelse. konkret. ConvFörsändnPaketg. § 3 (1852). -inrättning. (förr) jfr -post 1. SFS 1830, s. 387. -journal. (förr) vid tullanstalt förd journal över ankommande tullbehandlad paketpost. SFS 1912, s. 1013. -kontor. (förr) postkontor för expediering av paketpost; jfr -expedition. SFS 1841, nr 51, s. 2. -porto. AB 1869, nr 127, s. 4. -reglemente. (i fråga om moderna förh. bl. tillf.) reglemente rörande expediering av paketpost. Döss o. Lannge (1908). -rörelse. om den gren av postvärkets värksamhet som omfattar paketbefordran; jfr -post 1. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 18, s. 21. -taxa. taxa för befordran av paketpostförsändelser. CirkPostcont. 11/2 1840. -utväxling. utväxling av paketpost mellan olika länder. SFS 1881, nr 44, s. 1. -vagn. (förr) vagn för transport av paketpost. VexiöBl. 1831, nr 19, s. 1. —
-POSTFÖRSKOTT~002. post. med postförskott belagt paket. Postregl. 1912, s. 55. —
-RÖRELSE. post. den gren av postvärkets värksamhet som omfattar paketbefordran. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 2, s. 6. —
-SIDVAGN~02. på (motor)cykel: sidvagn för transport av paket. SvD(A) 1932, nr 330, s. 6. —
-SKEPP. [jfr t. paketschiff, eng. packet-ship] (om äldre l. utländska förh.) = -båt 1. Gosselman SNAmer. 2: 127 (1833). Martinson Kap 59 (1933; om ä. förh.).
(2 b) -SMIDE. (i sht förr) metall. om hopvällning o. utsmidning av paket (av avfallsjärn) till stänger l. plåt o. d. TT 1878, s. 50. —
-SNÖRE. snöre avsett l. använt för ombindning av paket. Smith Rönnerkr. 192 (1912).
-SORTERING. äv. konkret, om lokal l. avdelning för sortering av paket. Siwertz Varuh. 330 (1926; konkret; i varuhus).
-SUMP. (förr) om mindre båt (”sump”) använd ss. paketbåt (se d. o. 1). FoU 17: 258 (1904; om ä. förh.).
-SÄCK. post. säck vari paket på postkontor l. i postkupé packas för postbefordran till viss adressort. Döss o. Lannge (1908).
-TAXA. taxa för befordran av paket (med post l. på järnväg o. d.). Geijer Postförf. 66 (i handl. fr. 1858).
-TRAFIK. jfr -rörelse. BtRiksdP 1905, I. 1: nr 16, s. 18. —
-TÅG, n. post. järnvägståg för befordran av paketpost; järnvägståg varmed paketpost befordras. GenPoststCirk. 1918, Bih. A, s. 446. —
-UPPBÖRD~02. (numera knappast br.) om (vid en postanstalt) influtna portoavgifter för paketpost, förr äv. med inbegrepp av influtna avgifter för personbefordran med postvärkets fordon. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 28, s. 61. Därs. 1902, 6Hufvudtit. s. 44. —
-UTLÄMNING~020. jfr -inlämning. Klint (1906).
-UTVÄXLING~020. post. utväxling av paketpost (särsk. med utlandet). Wiberg Posthb. 49 (1896).
-VAGN.
1) (förr) fyrhjulig, av hästar dragen täckvagn för regelbunden befordran av paket (o. passagerare) på bestämda (längre) landsvägssträckor; jfr diligens. VLBibl. Brev 1832. IllSv. 5 (1873).
2) allmännare, om vagn avsedd l. använd för transport av paket (o. andra mindre kollin); numera vanl. om paketbil. SD 1915, nr 31, s. 1 (om paketbil). SvSkog. 1308 (1928).
-VIKT, r. l. f. Postkal. 1927, s. 15.
(1, 1 a) -VIS, adv. (mera tillf.) i paket. (Glittret) kommer paketvis i handeln. Ekenberg (o. Landin) 288 (1889).
-VÅG; pl. -ar. för vägning av paket. Postkal. 1928, s. 14. —
-ÅNGARE. (nästan bl. om äldre l. utländska förh.) jfr -båt 1. SD 1892, nr 351, s. 7. —
-ÅNGFARTYG~002. (nästan bl. om äldre l. utländska förh.) = -ångare. LdVBl. 1836, nr 7, s. 1.
B (†): PAKETS-BÅT, se A.
Spoiler title