publicerad: 1952
PANORAMA pan1ωra4ma l. -no- l. —32, n. (AB 1831, nr 33, s. 4, osv.), i sht förr äv. r. l. m. l. f. (Valerius 1: 23 (1806), Östergren (1934)); best. -at, ss. r. l. m. l. f. -an; pl. -or (Storck Resa 167 (1811) osv.), äv. -an (Lundell (1893) osv.), ngn gg äv. -er (Dalin (1855), Wilhelm Dvärg. 85 (1922)) ((†) = (Kullberg Kotzebue Paris 2: 178 (1806)); -as PT 1906, nr 119 A, s. 2).
Etymologi
[av eng. panorama, tidigast använt 1789 av panoramats uppfinnare, irländaren R. Barker; av PAN-, pref.1, o. gr. ὅραμα, anblick m. m. — Jfr DIORAMA]
(utom om ä. förh. numera i sht i b o. c) konst. på en stor cylindrisk yta (t. ex. väggen i ett runt rum) målad tavla (l. cykel av tavlor) med landskapsmotiv l. dyl. (framför vilken ofta äro uppställda föremål ägnade att ge perspektivisk illusion o.) som är avsedd att ses från en central plats (där åskådaren kan vända sig runt); rundmålning (jfr CYKLORAMA); äv. om liknande (landskaps)målning l. dyl. avsedd att successivt föras förbi l. rullas upp framför åskådaren; ofta i jämförelser. Broling Res. 1: 326 (1811). En rörlig panorama. Lundgren MålAnt. 3: 127 (1873). Ett stort panorama av .. (staden Paris) sedd från Tuilerierna. OoB 1936, s. 585. — särsk. i vissa oeg. l. bildl. anv.
b) om en bred målning l. teckning föreställande ett landskap o. d.; äv. om liknande fotografi l. dyl.; särsk. om sådan målning osv. vars motiv setts snett uppifrån. PedT 1891, s. 400 (om stora fotografier). Ett 50-tal panoramas äro tecknade, hvart och ett 2 1/2 meter långt. PT 1906, nr 119 A, s. 2. Jag (tecknar) ett flyktigt panorama över stridsfältet. Hedin Front. 138 (1915). jfr: Album från Paris. .. Ett panorama af denna hufvudstad. SvLittFT 1835, sp. 503.
c) bildl. Valerius 1: 23 (1806). Minnets panorama. Crusenstolpe Mor. 3: 208 (1841). Världshistoriens mäktiga panorama. Solnedg. 2: 207 (1911). GHT 1934, nr 273, s. 3. särsk. om (anblicken av) ett vidsträckt natursceneri; vad ngn ser, då han har oskymd utsikt från en punkt l. färdas genom ett öppet landskap; vid vy l. utsikt; stundom närmande sig bet.: nejd l. omgivning l. landskap (som är föremål för beskådande). Almqvist AmH 2: 160 (1840). Röken insvepte hela panoraman. Carlén Skuggsp. 2: 64 (1865). Det tjusande panorama, som utbredde sig under dem. Lundegård Prom. 1: 36 (1893). PåSkid. 1928, s. 62. jfr BÄRG-PANORAMA.
Ssgr: PANORAMA-BILD.
1) (tillf.) bild som ingår i l. utgör ett panorama. Adelsköld Dagsv. 4: 20 (1901). särsk. mer l. mindre nedsättande, bildl., om enklare tavla. Ahrenberg Männ. 3: 101 (1908).
2) fotogr. fotografisk bild, antingen sammansatt av flera bilder som tagits i olika riktningar från samma punkt l. tagen med panoramakamera. NordTFotogr. 1932, s. 69. —
-EFFEKT. (tillf) konst. om visuellt intryck (liknande det) som ett panorama ger. Hahr ArkitH 382 (1902). —
-FÖREVISARE~10200. (förr) (kringresande) förevisare av panoramor över berömda orter o. naturscenerier o. d. Quennerstedt IndSold. 44 (1887). —
-KAMERA. fotogr. kamera (med på visst sätt roterande objektiv) som tillåter exponering av sammanhängande bilder av stor utsträckning; jfr -bild 2. Ymer 1932, s. 224. —
-KIKARE. mil. på riktinstrument på artilleripjäser: kikare med fast okular o. vridbart, upphöjt objektiv som tillåter val av riktpunkt horisonten runt, utan att riktaren behöver ändra ställning. 2NF (1914). —
-PERISKOP. [jfr t. panoramafernrohr] mil. periskop på ubåt l. (i Sv. bl.) stridsvagn, konstruerat enligt samma principer som en panoramakikare. 2NF 21: 498 (1914). MilTeknT 1934, s. 157 (på stridsvagn).
Spoiler title
Spoiler content