SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PARKETT parkät4, r. l. m. (Palmstedt Res. 46 (1778) osv.) ((†) n. Levertin Diktare 83 (1891, 1898)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(parkett (-quett(e)) 1778 osv. parquet 18221858)
Etymologi
[jfr t. parkett, n.; av fr. parquet, diminutivavledn. av parc (se PARK, sbst.2)]
A. om (urspr. avskrankat l. avbalkat) rum l. utrymme l. om personer som vistas i (dylikt) rum osv.; särsk.
1) (†) i fråga om franska förh., om allmän åklagares kontor. Geijer I. 4: 110 (1822).
2) [eg. om det för de auktoriserade mäklarna avsedda, avskrankade rummet på börsen] (i fråga om utländska, i sht franska förh., handel.) sammanfattande, om de statligt auktoriserade o. privilegierade börsmäklarna; i sht i sg. best. AB 1897, nr 256, s. 4 (om fr. förh.). SvUppslB 21: 148 (1934).
3) den närmast orkestern befintliga, med sittplatser försedda (urspr. avskrankade) delen av en teatersalong; i fråga om nutida förh. allmännare, om den del av en teatersalong som (i motsättning till rader, loger o. d.) utgöres av salongens (vanl. framåt sluttande) golv med där anordnade, för åskådare avsedda sittplatser; äv. om (motsvarande) del av en biografsalong l. en cirkus o. d.; äv. i utvidgad anv., om den där sittande publiken. Sitta på parkett. Främre l. nedre (äv. första) parkett. Bortre l. övre (äv. andra) parkett. Så väl Parquetten (i teatern i Kassel) hvarest ei andre än Uniformer sitta som parterren har bänkar. Palmstedt Res. 46 (1778). Dahlgren Theatr. 63 (1866; i motsats till amfiteater). Snart fnittrade hela bänken och till sist hela parkett (på operan i Sthm). Agrell Sthm 53 (1892). Man proppade in lösa stolar på parkett i alla gångar (på Nya teatern i Sthm). Hellander Teat. 204 (1898). Två biljetter på parkett. Wahlenberg SkymtAns. 117 (1902). 1:a och 2:a parkett. 2NF 27: 81 (1917). Succén var klappad och given, / parketten glad och förnöjd. Ferlin Goggl. 94 (1938; på cirkus; i bild). särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. om ansedd l. förnäm(lig) ställning i samhället l. om (samhälls)ställning vari man (bekvämt) kan följa händelsernas gång o. d. (Hon) var .. predestinerad för samhällets första parkett. Bergquist MolandGrev. 40 (1919). Stiernstedt Bank. 298 (1947).
B. [efter motsv. anv. i fr.; eg. om avskrankat lösgolv l. avgränsad del av ett golv] om golv o. d.
4) golv(beläggning) av intill varandra lagda rutor, vardera bestående av ett underlag av furubräder varpå stycken av tjockt faner av hårdare träslag (t. ex. ek) fastlimmats i ngt mönster; äv. om golv(beläggning) bestående av spontad trästav som lägges i mönster ovanpå ett blindgolv av bräder (stavparkett) l. bestående av längre, med stycken av faner l. trästav (i mönster) belagda bräder som läggas intill varandra o. spikas i syllarna l. reglarna; äv. i utvidgad anv., om golv(beläggning) av liknande utseende av korkplattor o. d.; äv. bildl. Gynther ConvHlex. 288 (1847). TT 1877, s. 4. Verklig ”parkett”, som består af på förhand färdiggjorda rutor af ekträ, limmadt på ett underlag af furu och hopsatt i mönster. 2UB 1: 441 (1898). 5-rumsvåning med .. parkett i alla rum. GHT 1933, nr 151, s. 11 (i annons). DN(B) 1950, nr 42, s. 12 (bildl., om bandybana). — jfr EK-, FURU-, KORK-, RUT-, STAV-PARKETT.
Ssgr: (4) PARKETT-AGGREGAT. tekn. maskinaggregat för tillvärkning av parkett. TurÅ 1938, s. 92.
(3) -AVANTSCEN~002. avantscen (se d. o. 2) som ligger (ungefär) i nivå med parketten (under radernas avantscener). AdrKalSthm 1887, s. IV. Därs. 1949, s. 1834.
(3) -BALKONG. (†) balkong (se d. o. 2) som ligger närmast över parkettens nivå o. utgör (del av) första raden. DN 1884, nr 6028, s. 1. 2NF 27: 81 (1917).
(4) -BELAGD, p. adj. om golv l. rum o. d. SvD(A) 1928, nr 265, s. 19 (om våning).
(3) -BILJETT. jfr biljett, sbst.1 3 a. SöndN 1862, nr 40, s. 2.
(4) -BIT. jfr -ruta, -stav. Gadolin Ostalp. 17 (1932).
(4) -BRÄDE l. (i sg. vanl.) -BRÄDA, r. l. f. byggn. o. snick. med stycken av faner l. trästav (i mönster) belagd bräda för l. i parkettgolv, avsedd l. använd att läggas intill andra av samma slag o. att spikas i syllarna l. reglarna; ofta i pl. Husbyggn. 2: 492 (1945).
(3) -BÄNK. jfr bänk II. Strindberg NRik. 38 (1882).
(4) -FABRIK. UB 5: 540 (1874).
(4) -FABRIKANT.
(4) -FRIS, r. byggn. o. snick. jfr fris, sbst.3 2 b. TT 1877, s. 31.
-GOLV.
1) (mera tillf.) till 3: parketts golv. 2NF 28: 596 (1918).
2) till 4: golv bestående av l. belagt med parkett. Eneberg Karmarsch 1: 188 (1858; t. orig.: Parket-Fuszböden). SFS 1938, s. 1737.
(4) -HYVEL. (i fackspr.) för hyvling av parkettgolv. SD 1892, nr 259, s. 2 (i annons).
(4) -HYVELMASKIN~0002. (i fackspr.) jfr -hyvel. Östergren (1934).
(4) -INDUSTRI. äv. konkretare, om industriföretag för tillvärkning av parkett. RTKatal. 1944, 1: 1071.
(4) -INLÄGGNING~020. jfr inlägga 1 b. TT 1877, s. 32.
(3) -LOGE ~lå2ʃ. loge (se loge, sbst.2 2 c) som ligger (ungefär) i nivå med parketten (på sidan av l. bakom denna). Berndtson (1880).
(4) -LÄGGARE. [jfr t. parkettleger] person (arbetare) som (yrkesmässigt) lägger (in) parkettgolv. TT 1877, s. 4.
(4) -LÄGGNING. (in)läggning av parkettgolv. LandsorgBer. 1931, s. 264.
(3) -PLATS. sittplats på parkett. Berndtson (1880).
(4) -PLATTA, r. l. f. (i sht byggn. o. snick.) = -ruta. TT 1899, Allm. s. 119.
(3) -PUBLIK. Schulthess (1885).
(4) -RUTA, r. l. f. i sht byggn. o. snick. om var särskild av de plattor l. rutor som ingå (l. äro avsedda att ingå) i ett parkettgolv; i sht i pl. TT 1877, s. 30.
(4) -SNICKARE. parkettläggare; i sht förr äv.: snickare som tillvärkar parkett. TT 1877, s. 4.
(4) -STAV. i sht byggn. o. snick. stav som ingår (l. är avsedd att ingå) i ett parkettgolv av stavparkett; nästan bl. koll. TT 1877, s. 31.
(4) -UPPGIFT~02. [korsordets rutsystem påminner om ett parkettgolv] (föga br.) korsord, ordfläta. AllerFamJ 1925, nr 6, s. 30. SvUppslB 15: 1120 (1933).
Spoiler title