SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PASCHA paʃ4a l. 32, sbst.1, förr äv. PASSA l. BASCHA l. BASSA, m.; best. -an; pl. -or (Knorring Egypt. 109 (1873) osv.), äv. (numera föga br.) -ar (OSPT 1686, nr 51, s. 6, Quennerstedt Bender 5 (1910)) ((†) -aer GHT 1896, nr 281 B, s. 1; jfr Schulman Amicis Mar. 17 (1885: pasjaher); -as Olsson Hellwald III. 2: 413 (1878); -er Rålamb Resa 32 (1658, 1679), Hedenborg Resa 1: 38 (1843)); förr äv. BASCHI, m.; pl. = (KKD 5: 231 (1711)). Anm. En sg. best. bassen har anträffats i Rålamb Resa 24 (1658, 1679) o. RelCur. 140 (1682).
Ordformer
(bascha (-cha, -schia, -sha, -ssia) 17091852. baschi 1711, pl.—1762. bassa 16561871. baza 1710. pascha (-cha, -schia, -sja, -sjah, -ssia) 1711 osv. passa 1658, 1679 (: Passer, pl.))
Etymologi
[jfr t. pascha, ä. t. bascha, bassa, eng. pasha, pacha, ä. eng. bacha, bassa, bassi, passa m. m., fr. pacha, ä. fr. bacha, av turk. pasha]
om förh. i Turkiet (o. vissa av dess forna lydländer, i sht i Egypten): hederstitel för hög (urspr. endast militär) befattningshavare; särsk. om generalspersoner, ministrar, provinsguvernörer o. d.; ofta i sg. obest., ss. bestämning till ett omedelbart föregående egennamn. NAv. 25/12 1656, nr 2, s. 1. (K. XII) och Mazeppa (hade) fådt skiöna tält af Baschian. KKD 5: 38 (1709). Janigiarernes bassia. Därs. 2: 232 (c. 1710). Stor-Viziren Racheb Pacha. PT 1758, nr 5, s. 1. En afleden Gouverneur eller Basha. Agrell Maroco 1: 133 (1790, 1796). Paschan sjelf steg baklänges blek / Ur lejonets (dvs. K. XII:s) farliga bur. Snoilsky 2: 78 (1881). Det (finns) inom paschornas krets flera olika trappsteg, nämligen paschor af en, två eller tre hästsvansar. Lundquist Östrup Horis. 307 (1894). SvD(A) 1929, nr 356, s. 14 (i Egypten). — särsk. i oeg. l. bildl. anv.; särsk. om (fetlagd o. godmodig) vällevnadsman l. om man som älskar att se underdåniga o. uppmärksamma kvinnor omkring sig. Bellman (BellmS) 2: 52 (1767, 1791). Lat och fet sitter monsieur i köket och äter sin goda mat, medan han spelar pascha öfver husets arbetande kvinnliga medlemmar. Siösteen ModBelg. 416 (1906). Högström-Löfberg TLyckhD 263 (1929). jfr HEDERS-PASCHA.
Ssgr (utom -lik o. -min bl. om ä. förh. i det turkiska väldet): PASCHA-DÖME. paschalikat. BerTurk. 350 (1822). Paschadömet Bagdad. VexiöBl. 1824, nr 24, s. 2. Svensén Jord. 176 (1885).
-LIK, adj. Cygnæus 6: 155 (1861).
-MIN, r. l. m. l. f.; jfr pascha, sbst.1 slutet. Bremer Grann. 1: 235 (1837).
-RESIDENS. KKD 5: 37 (1709).
-SÄTE. jfr -döme, -residens. (Staden) Damaskh .. (är ett) Paschasäte. Palmblad LbGeogr. 202 (1835).
-VÄRDIGHET~102 l. ~200. en paschas rang l. värdighet. SvLittFT 1837, sp. 802.
Spoiler title