SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PATER pa4ter, m.; best. -n; pl. patrar (Klint (1906) osv.) ((†) = (SD(L) 1894, nr 54, s. 6)). Anm. Stundom användes den lat. pl.-formen patres. Tersmeden Mem. 2: 171 (1736). Forell Ceylon 8 (1929: jesuitpatres).
Etymologi
[jfr t. pater; av lat. pater, etymologiskt identiskt med FADER. — Jfr PATERNELL, PATERNITET, PATERNOSTER, PATRICISK, PATRIMONIUM, PATRIOT, PATRIS, PATRISTISK, PATRONUS m. fl.]
eg.: fader.
1) (tillf.) = FADER I 1. Lagus Pojk. 246 (i handl. fr. 1839). AnderssonBrevväxl. 1: 265 (1858; om svärfader).
2) husfader; nästan bl. om viss funktionär (”husfader”) vid vissa studenthem o. internatskolor; enst. äv. oeg., om vise i bikupa; jfr FADER I 5. AB 1841, nr 277, s. 3 (om vise). UNT 1921, nr 7702, s. 3 (vid studenthem i Uppsala). LUKatal. 1943, v.-t. s. 225.
3) (förr) mil. om deltagare i äldre kursen på krigsskolan på Karlberg i förhållande till den deltagare i yngre kursen som hade samma nummer o. som han hade att ta hand om o. beskydda; jfr 4. Douglas Off. 79 (1950; om förh. c. 1900).
4) (tillf.) om beskyddare; jfr 3 o. FADER I 6. Gubben Daniel, alla slarfvars pater. Runeberg (SVS) 2: 253 (1852).
5) (tillf.) i pl., om medlemmarna av vissa styrande l. beslutande myndigheter l. korporationer inom stat l. samhälle; jfr FADER I 7 b. Riksens patrar. Stangenberg Skämtd. 115 (1921; i rim).
6) (om romersk-katolska förh.) (titel för) munk l. klosterbroder; i sht om prästvigd ordensmedlem; jfr FADER I 7 c β. Pater Simon. KlädkamRSthm 1586 A, s. 82 b. En Catholsk Pater. Oldendorp 2: 425 (1788). I den katolska missionsstationen fanns tyska patrar. Hörner ResLop 93 (1936). jfr JESUIT-, PROVINSIAL-PATER.
Ssg: (6) PATER-ÖL. [efter t. paterbier, eg. avsett för de högre uppsatta klosterbröderna] (förr) ett slags starkare öl. TT 1884, s. 86.
Spoiler title
Spoiler content