SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PATRON patrω4n, sbst.2, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er (i äldre språkprov möjl. äv. att hänföra till sg. patrona, VaruhusR 1540, osv.) ((†) -or, äv. att hänföra till sg. patrona, se nedan); förr äv. PATRONA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (möjl. äv. att hänföra till sg. patron, SkeppsgR 1545, Därs. 1546).
Ordformer
(patron (pattr-) 1655 osv. patrona 15621755. patroner (pattr-), pl. 1540 osv. patronn- (i ssgr) 1553 (: patronn flaska) 1583 (: patronntaske). patronne- (i ssgr) 1567 (: patronneflaschor)1571 (: patronne taskor). patronner, pl. 1565. patronor (pattr-), pl. 15451546. pattronnor, pl. 1545)
Etymologi
[jfr d. patron; av mlt. patrone; jfr mnl. patrone (holl. patroon), t. patrone, meng. patron (eng. pattern); av ffr. patron (fr. patron), mlat. patronus; samma ord som PATRON, sbst.1 (jfr bet. 2, 2 c hos d. o.), resp. (i vissa fall) PATRONA, sbst.1]
1) (i fackspr.) mönster (se MÖNSTER, sbst.3 1 a); modell; äv.: (gjut)form o. d.; numera företrädesvis (jfr dock slutet) dels om i papp(er) l. trä l. metallbläck o. d. utskuren figur l. utskuret mönster med vars tillhjälp uppmärkning l. ritsning av arbetsstycke l. målning av bokstäver l. figurer o. d. kan utföras: schablon, dels om teckning l. målning avsedd att utgöra modell till glasmålning l. relief o. d. (jfr KARTONG 3); i sht förr äv. om oljat papper använt för överföring av en bild på en litografisk sten; förr äv. i uttr. patron av ngt, modell av ngt. Jag sänder er här inuti en patron af ett nytt maneer på hästsko. Ekeblad Bref 1: 417 (1655; rättat efter hskr.). Nordforss (1805; om gjutform). Scheutz Ritk. 211 (1832; om vid målning använd schablon). De olika färgerne (anbringas) på .. (en litografisk) sten med tillhjelp af s. k. patroner eller oljade pappersblad. Almström KemTekn. 1: 577 (1844). I vanliga fall sker utritningen (på bläckskivorna) efter gifna bleckmönster (patroner). UB 6: 198 (1874; vid tillvärkning av bläckkärl). Den patron eller förläggsteckning, som måste tänkas ha föregått reliefen. UpplFmT 44: 24 (1932). — jfr BLÄCK-, PAPPERS-, SÄMSK-PATRON. — särsk. textil. om mönster till vävnader; i fråga om nutida förh. nästan bl. om schema för bindningen i mönstrade vävnader; mönsterpatron; vävnota. KlädkamRSthm 1565 F, s. 14 a. Förlags-Mästare (i sidenfabriker) skola hädanefter bekomma af Fabriqueurerne skuren Kett och Pol, vindat inslag och inläsen Patron. PH 5: 3512 (1753); jfr IN-LÄSA, v.2 II. Patroner för gobelängfabriken. 2NF 18: 334 (1912). Collin GVävn. 20 (1928; om vävnota). jfr MÖNSTER-, TAPET-PATRON.
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.; sannol. utvecklat ur 1] tekn. om den del i en svarv medelst vilken arbetsstycket fästes vid spindeln (o. varigm arbetsstycket bibringas den rörelse som blir bestämmande för dess utformning), spännhylsa; numera företrädesvis (i trycksvarv): svarvad form av trä l. järn mot vilken metallplåt o. d. formas; stundom äv. i utvidgad anv., om hylsformigt hölje av stål o. d. vari diamanter för skärning l. avslipning av ngt äro infattade (jfr 5). Rothof 255 (1762). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 159 (med diamant). SvUppslB 4: 98 (1930; i trycksvarv). — jfr CENTRER-, HÅL-, KLO-, KLÄM-, LACK-, PIGG-, SKRUV-, UNIVERSAL-PATRON m. fl.
3) [jfr liknande anv. i t. samt av mlat. patrona; jfr PATRON, sbst.1 2 o. PATRONA, sbst.1 1] (förr) boktr. stycke av styvt papper o. d. som inlades i tryckform efter att ha utskurits så, att det endast täckte (de större) tomrummen i formen, o. som var avsett att skydda arket från att fläckas under tryckningen. Nordin Boktr. 249 (1881). jfr UB 1: 542 (1873) [jfr Klenz Druckerspr. 81 (1900)].
4) [jfr motsv. anv. i lt., holl., t. o. eng. samt av ä. fr. patron, patronne; jfr PATRON, sbst.1 2] hylsa av metall l. väv l. papper o. d., avsedd l. använd att innesluta krut- l. skrot- l. hagelladdning o. d. för ett skott; ofta med inbegrepp av den inneslutna laddningen (jämte den vid hylsan fastgjorda kulan); ss. enkelt ord i fråga om nutida skjutvapen nästan bl.: för användning ss. ammunition färdigställd hylsa (vanl. av mässing) jämte däri innesluten krutladdning med tändmedel, oftast äv. jämte därmed fast förenad projektil, l. (i fråga om hagelpatroner) dylik hylsa (vanl. av papp med mässingsbotten) jämte däri inneslutna hagel o. krutladdning med tändmedel (jfr ENHETS-PATRON); förr äv. om fodral av trä l. horn o. d. för förvaring av en för ett skott avpassad krutmängd (jfr KRUT-HORN, -FLASKA); förr sannol. äv.: patronflaska. Lösa, skarpa patroner, se LÖS 27 resp. SKARP. VaruhusR 1540. xij (dvs. 12) Maij Anamade Suen Hallandzfar .. til pattronnor, åth then halffua Cartogen, Helsinge Läreffth — iiij (dvs. 4) alna. SkeppsgR 1545. Flaskor .. 1 patrona beslagen medh szölff och förgylt. ArkliR 1562, avd. 5. Hafwer Muszqueteraren Bandouliere, medh hängiande Patroner uppå, Så tager han en Patron, och öpnandes dhen samme (med) Tänderne .. (o.) stiälper Krutet uthi Muszqueten. Söderman ExBook 54 (1679). Patroner, kallas omläggningar af flera sorter, hvari man innesluter hagel. Svederus Jagt 348 (1831). Ammunitionen består af krut, kula och antändningsmedel samt den vanligen af metall tillverkade hylsa, förmedelst hvilken det hela förenas till en patron. EldhandvSkjutsk. 2: 41 (1877). Patron ur! TrängRegl. 1940, s. 58 (kommando, då patron skall urtagas ur patronläget i armépistol). — jfr ANTÄNDNINGS-, BLIND-, EXERCIS-, FULL-, FYR-, GEVÄRS-, HAGEL-, JAKT-, KAMMAR-, KAMMARSKJUTNINGS-, KARTONG-, KLICK-, KOPPAR-, KREVAD-, KRUT-, KUL-, LYS-, LÄRFT(S)-, MAUSER-, METALL-, MUSKÖT-, PAPPERS-, PISTOL-, STRIDS-, STYCKE-, TÄND-, ÖVNINGS-PATRON m. fl. — särsk. om hylsa l. kapsel av papper l. trä o. d. med tändsats för sprängämnesladdning (i sht förr äv. med själva sprängämnet) vid bärgsprängning o. dyl. l. om kapsel med initialsprängämne i brisansgranat l. bomb o. d.; äv. om liknande hylsa innehållande magnesiumpulver för blixt (se d. o. 2 f) o. d.; äv. i utvidgad anv., om mer l. mindre cylinderformigt stycke av dynamit l. annat sprängämne (avsett att anbringas i borrhål). Rinman 2: 669 (1789). PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 25. 2NF 6: 1168 (1907; om dynamitpatroner). jfr BLIXT-, BORR-, DYNAMIT-, KRUT-, MAGNESIUMBLIXT-, PAPPERS-, SPRÄNG-, TRÄ-, TÄND-PATRON m. fl.
5) bildl., om föremål som till form l. funktion liknar l. påminner om en patron (i bet. 4); särsk. om (mindre) behållare av långsträckt (patronliknande) form. UB 2: 408 (1873; om kapsel för brev o. paket som befordras med rörpost). Nikotinen uppsuges av i rökkanalen (i rökpipan) inlagda pappersrör eller s. k. patroner. KatalÅhlénHolm 37: 270 (1916). TT 1942, Aut. s. 64 (om behållare fylld med ett ämne som hindrar korrosion o. avsedd att insättas i stället för tändstift i flygmotor, då denna stannas). — jfr LÅS-, PIP-, RÖRPOST-PATRON m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i t. samt av eng. cartridge, fr. cartouche] el.-tekn. om den patronliknande del av en elektrisk säkerhetsapparat som innehåller smälttråden l. smälttrådarna, smältpatron, smältpropp, ”propp”; numera särsk. om större dylik patron som med båda ändar infästes i en smältsäkrings fasta del. Elfving Starkstr. 199 (1909). KatalInstallAsea 1940, 10: 3. jfr SMÄLT-PATRON.
Ssgr (i allm. till 4): A: PATRON-BAND. mil. för matning av automatvapen (särsk. kulspruta) använt band av väv (l. tunn metall) vari patroner äro inträdda; jfr kulsprut(e)-band. GHT 1898, nr 258 A, s. 3. —
-BEHÅLLARE. (om ä. förh.) mil. behållare (väska) för patroner. EldhandvSkjutsk. 2: 126 (1886).
-BLÄCK. (†) = -dosa?; jfr bleck, sbst.3 2. PH 6: 4357 (1756).
(1) -BOK. (†) mönsterbok (se d. o. 1). Nyrén KlädFabr. 44 (1783; för färgprover).
-BOTTEN. jfr botten I 1. EldhandvSkjutsk. 2: 71 (1877).
-BUNT. [jfr t. patronenbund] (numera bl. mera tillf.) mil. med snöre sammanhållen bunt av patroner l. patronpaket. KrigVAH 1833, s. 18. —
-BÄLTE. [jfr d. patronbælte, eng. cartridge-belt] (i sht om utländska förh.) bälte l. skärp med fickor l. öglor för patroner; jfr -gördel. 2NF (1914). Ymer 1934, s. 192 (om abessinska förh.).
-DOSA. (förr) bläckdosa i form av ett rör, i mitten avdelat i två rum o. avsett för förvaring av krut o. hagel till ett skott; jfr -bläck, -flaska. Alm VapnH 188 (1927).
-FABRIK. WoJ (1891).
-FICKA. ficka l. fack för förvaring av patron(er); särsk. om var särskild av de smala, i rader intill varandra sittande, vardera för en patron avsedda fickorna på bröstet av en kosacks rock; stundom i utvidgad anv., om yttre bröstficka. KrigVAT 1890, s. 520. Aminoff StPtbg 550 (1909; på kosacks rock). Smith Rönnerkr. 160 (1912; om yttre bröstficka på damdräkt).
-FLASKA. (patron- 1553 osv. patrone- 15551585) (förr) behållare för förvaring av patroner (dvs. pappershylsor inneslutande krutladdning för ett skott) för pistol, bestående av en metallbox innehållande ett med hål för patronerna försett träblock; jfr -kök. HH 2: 37 (1553). Alm VapnH 57 (1927; om förh. vid slutet av 1500-talet).
-FLÄNS. fläns i bakre ändan av patron- (hylsa). EldhandvSkjutsk. 2: 47 (1877).
-FODRAL. (-futteral) (†) fodral för förvaring av patron(er); jfr -flaska, -kök. ÅgerupArk. 1702.
-FÖRARE, r. l. m. vap. om den del av repetermekanismen i ett skjutvapen som efter avfyringen tillför l. upplyfter den nya patronen (l. de nya patronerna). Schulthess Tigerhielm 11 (1880).
-GÖRDEL. [jfr t. patronengürtel] mil. livrem med därpå fästa mindre fack för patroner; i Sv. numera officiellt kallad ammunitionsgördel; jfr -bälte. KrigVAT 1898, s. 548. —
-GÖRING. (†) förfärdigande av patroner (för hand). KrigVAT 1847, s. 357. —
-HYLSA.
1) (föga br.) tekn. till 2: spännhylsa. Smith 295 (1917). HufvudkatalSonesson 1920, 2: 89.
2) [jfr t. patronenhülse] till 4; jfr hylsa 1 e. Enander SkjutkHandgev. 44 (1832). TT 1944, s. 211.
3) (†) till 4: hylsformig ficka i patronkök för förvaring av patroner; äv. = -dosa. Källström Jagt 123 (1850; om patrondosa). NerAlleh. 1871, nr 53, s. 4. —
-HÅLLARE, r. l. m. (i fråga om nutida förh. bl. mera tillf.) vap. jfr hållare 3. BeskrFästnPosArtill. I. 9—10: 57 (1895; i haubits' mekanism). 2UB 6: 347 (1904; om laddram).
-KAMMARE. (i sht förr) på kammarstycke till revolver: var särskild av de urborrningar vari patronerna införas; äv. om dessa urtagningar tillsammantagna; äv. om rum för patroner i mataranordning till äldre kulspruta. KrigVAH 1896, s. 121 (på revolver). UFlott. 3: Bih. 5 (1906; på kulspruta). Alm Eldhandv. 1: 211 (1933; på äldre revolver).
-KISTA. [jfr holl. patronkist(je)] (†) kista l. låda för förvaring av patroner; jfr -låda, ävensom ammunitions-kista. JournLTh. 1812, nr 285, s. 4. KrigVAH 1858, s. 194. —
-KLÄMMA, r. l. f. (†) öppen trälåda vari patronpaket gjordes (o. efter vilken paketen erhöllo sin form). Jochnick Handgev. 71 (1854).
-KNIPPE. mil. medelst laddram (l. patronram) sammanhållet antal patroner som med ett enda handgrepp kan införas i vapnet; vanl. om fem medelst laddram sammanhållna patroner. IllMilRevy 1901, s. 226. 2NF 21: 246 (1914).
-KORG. (i sht förr) mil. korg för transport av patroner l. patronlådor till kanoner. UFlott. 3: 32 (1906).
-KRATSARE, r. l. m. (i sht förr) krats för urtagning av patroner ur hagelbössa; jfr -utdragare. Nordström Piga 120 (1914).
-KÄPP. (†) laddstake? 1. st: g(amma)l Patron Kiep af bleck. BoupptSthm 1674, s. 214 a. —
-KÖK ~ɟø2k, n.; best. -et; pl. =; förr äv. -KÖKE, n.; best. -et; förr äv. -KÖKER, n.; anträffat bl. i pl. =. (patron- 1561 osv. patrone- 15671704. -kiöck c. 1710. -kök (-kiök, -kjök) 1677 osv. -köke c. 1568. -köker, pl. 15611569) [sannol. av ett lt. patrone(n)koker, motsv. t. patronenköcher; senare leden samma ord som köker (se koger); formen -kök(e) uppkommen ur pl. -köker, där -(e)r uppfattats ss. pl.-ändelse] (förr, i sht mil.) om olika slag av behållare för förvaring av patroner; särsk. dels = -flaska, dels om väska (av läder) för förvaring av patroner (o. tillbehör till gevär, ss. oljeflaska, fängkrut, flintor) l. om i dylik väska förvarad bläcklåda för patroner; jfr -taska, -väska. TullbSthm 17/5 1561. Drabanternes Patron-Kök göres med 13 rum, nemligen: 12 för Patroner och 1 för Oljeflaskan. LMil. 4: 1577 (1717). Pistolhölstren (kunna) utanpå förses med små patronkök. KrigsmSH 1801, 2: 129. Westee (1842; om bläcklåda). Bergström HbJagtv. 100 (1872). Alm VapnH 63 (1927; om ä. förh.). Ssgr (förr, mil.): patronköks-, äv. patronkök-beslag. jfr beslag I 1 b α. GenMRulla 1684, s. 177. -lock, n. jfr lock, sbst.2 KrigVAH 1816, s. 23. -läder. jfr läder 2. GenMRulla 1711. -plåt. vapenplåt på patronkök. SamlFörfArméen 5: 523 (1820). -rem. rem vari patronkök bars; jfr bantlär 1. GenMRulla 1684, s. 302. —
-LEDARE, r. l. m. mil. på kulspruta: den del av mekanismen med vars tillhjälp patronerna frammatas; jfr ledare 10 o. -förare. UFlott. 3: 13 (1882).
-LÅDA, r. l. f. i sht mil. låda med patroner; förr äv.: låda vari patronhylsor av papper nedsattes för att fyllas med krut. Spak Handskjutvap. 51 (1890; efter handl. fr. 1805). (Nordensvan o.) Krusenstjerna 1: 248 (1882).
-LÄGE. (i sht i fackspr.) urfräsning för patronen (stundom särsk. för patronhylsan i motsats till projektilen) i bakre delen av loppet (l. i revolverande magasin) på skjutvapen. EldhandvSkjutsk. 2: 14 (1877). 2UB 9: 649 (1906). Upsala 1925, nr 16, s. 1 (i revolverande magasin). Ssg: patronläges-läsk. mil. kort läskstång för patronläge. SoldatinstrInf. 1944, s. 40.
(1 slutet) -LÄSERSKA. (†) arbeterska som inläser (se inläsa, v.2 II) mönster. HallrättBer. 1765, s. 239. —
-MAGASIN. [jfr t. patronenmagazin (i bet. 2)]
1) mil. motsv. magasin 1 a. SFS 1895, Bih. nr 6, s. 12.
2) [jfr motsv. anv. i t.] (i fackspr.) motsv. magasin 3 c. EldhandvSkjutsk. 2: 69 (1877). Martinson OsynlÄlsk. 139 (1943).
(1 slutet) -MÖNSTER. (numera bl. tillf.) vävn. mönsterpatron, vävnota. Andersson Väfn. 12 (1880).
-OMSLAG~02. (om ä. förh.) patronhylsa av papper l. papp. NF 7: 1076 (1883).
-PAKET. i sht mil. jfr paket, sbst.1 1 a. Hazelius Förel. 136 (1839).
-PAPPER. [jfr holl. patroonpapier, t. patronenpapier, eng. pattern-paper (i bet. 1), fr. papier à patron (i bet. 1)]
1) (i fackspr., i sht textil.) till 1, 1 slutet: (rutat) papper för ritning av mönster (till vävnader); på dylikt papper uppritat mönster; jfr patronerings-papper. Fatab. 1927, s. 109 (1745). Rothof 360 (1762; om papper för ritning av mönster).
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. t. samt av eng. cartridgepaper, fr. papier à cartouches] (förr, i sht mil.) till 4: papper avsett l. använt för förfärdigande av patronhylsor (äv. av förladdningar o. d.). Grundell AnlArtill. 1: 22 (c. 1695). PH 5: 3455 (1752). Alm VapnH 56 (1927; om ä. förh.).
-PINNE. (förr, i sht mil.) (trä)pinne avsedd l. använd för formning av papper till patronhylsor. KrigVAT 1836, s. 90. —
-RAM. [jfr t. patronenrahmen] mil. ram av tunn stålplåt, avsedd att sammanhålla ett antal patroner till ett patronknippe o. att tillsammans med dessa införas i ett skjutvapens magasin; äv.: laddram; äv. om ram i äldre kulsprutas mekanism, med vars tillhjälp patronerna fasthållas i vissa lägen. Tingsten o. Hasselrot 69 (1902; om laddram). UFlott. 3: Bih. 35 (1906; på kulspruta). 3NF (1931).
(1 slutet) -RITNING. textil. abstr. o. konkret. SvSlöjdFT 1913, s. 27 (1745; abstr.). Form 1941, s. 178 (konkret).
-RÖR. mil. i granat till granatkastare: rörformig del av granaten där patron med laddning för granatens utskjutning (drivpatron) insättes. InfRegl. 1945, 1: 133. —
-SCHAMPLUN. (förr) mil. instrument för kontroll av mått på patroner. Spak Handskjutvap. 50 (1890; efter handl. fr. 1805).
(2) -SKIVA, r. l. f. tekn. cirkelrund platta med radiella spår (ofta med T-formig genomskärning) för fästande av skruvar o. d., vilken anbringas på svarvspindel l. (på svarvar med vertikal rotationsaxel) på maskinens bord o. vid vilken arbetsstycket fasthålles; numera vanl. kallad: planskiva. Eneberg Karmarsch 2: 766 (1862). SvUppslB 26: 860 (1935).
-STOCK. (förr, i sht mil.) = -pinne. Björkman (1889).
-STUKARE. (förr) apparat för omvikning av patronhylsans främre kant över den framför hagelladdningen anbragta pappskivan på jaktpatroner. Broman Jagt. 210 (1882).
(2) -SVARV. [jfr t. patronendrehbank] tekn. med planskiva försedd svarv avsedd för svarvning av arbetsstycken med stor diameter; numera vanl. kallad: plansvarv; jfr -skiva. Zidbäck (1890). 3NF 18: 853 (1933).
-SÄCK. (numera bl. tillf.) för förvaring o. transport av patroner (patronpaket). FältutrInfStab 1918, s. 35. —
-TASKA. (patron- 1583 osv. patrone- 15581684, 1927) [jfr lt. o. holl. patroontasch, t. patron(en)tasche] (förr) mil. väska av läder (l. tyg o. d.) för förvaring av patroner (o. tillbehör till gevär l. pistol); jfr -kök, -väska. TullbSthm 7/10 1558. LMil. 4: 1482 (1714). Alm VapnH 63 (1927; efter handl. fr. 1555).
(1 slutet) -TECKNARE. textil. person som tecknar mönster till vävnader; jfr -ritning. Fatab. 1933, s. 183 (om ä. förh.).
-TORNISTER. [jfr t. patronentornister] (förr) mil. för förvaring o. transport av patroner; jfr -säck. Holmberg Artill. 3: 307 (1883).
-TRÄD. (†) träblock med urtagningar för patroner, avsett att anbringas l. medföras i patronkök. BoupptVäxjö 1773.
-TUB. (förr) sjömil. för införande i mindre kanon avsedd gevärspipa försedd med ett omhölje av samma form som en till kanonen hörande skarp patron o. avsedd för skottlossning med användande av kanonens rikt- o. avfyringsanordningar (använd vid övningsskjutning för besparing av den egentliga ammunitionen till pjäserna); jfr kanon-gevär, tub-kanon. TSjöv. 1904, s. 170. —
-UPPLAG~02. mil. upplag (mindre förråd) av patroner. Tingsten FormTakt. 32 (1889).
-UTDRAGARE~0200, r. l. m. (i fackspr.) apparat för utdragning av patronhylsa ur patronläge; särsk. (i mekanism på handeldvapen l. kulspruta): (vanl. hakformig) del som (vid mekanismens öppnande) drar ut patronhylsan ur patronläget, utdragare. Broman Jagt. 211 (1882). Alm VapnH 129 (1927).
-UTKASTARE~0200, r. l. m. [jfr t. patronenauswerfer] (i fackspr.) i mekanism på handeldvapen l. kulspruta: tandformig anordning som (vid mekanismens öppnande) utkastar patronhylsan. KatalÅhlénHolm 1908, s. 213. —
-VIS, adv. mil. med en patron l. ett skott i sänder; särsk. i uttr. eld patronvis. StridslInf. 15 (1915). TrängRegl. 1940, s. 53. —
-VÄSKA. (i fackspr., i sht mil.) väska (av läder) för förvaring av patroner; särsk. om mindre dylik väska tillhörande ammunitionsgördeln; jfr -kök, -taska, ävensom kartusch 2. Hahr HbJäg. 117 (1865). SoldatundFlygv. 1944, s. 283.
B (†): PATRONE-FLASKA, -KÖK, -TASKA, se A.
Spoiler title