SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PESTILENS päs1tilän4s, r. l. f. ((†) n. Dryselius Monarchsp. 393 (1691)); best. -en; pl. -er; l. PESTILENTIA -län4tsia, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. (numera bl. ngn gg) PESTILENTIE -län4tsie, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. PESTILENTSA, f.; best. -an. Anm. Förr användes stundom vissa lat. former, t. ex. gen. sg. pestilentiæ (-tie) (BOlavi 102 a (1578: Pestilentzie .. lufft), Berchelt PestBeg. A 4 a (1588: Pestilentiæ begynnelse)); ack. sg. pestilentiam (PPGothus Und. B 1 a (1590)).
Ordformer
(pest- 16531664 (i vers). peste- (pä-) 15491630. pesti- (pä-, -ie-) 1526 osv. -lencia 1536. -lencie 1553. -lens (-länss) 1629 osv. -lensje (i ssg) 1657 (: pästilensje präst). -lentia (-zia, -tzia) c. 1540 osv. -lentie (-tzie, -ij-, -iæ) 15261934. -lents (-tz, -z) 15381933. -lentsa (-tz-) c. 16601753)
Etymologi
[fsv. pestilentia; jfr d. pestilens, mlt. pestilencie, t. pestilenz, eng. o. fr. pestilence; av lat. pestilentia, avledn. av pestilens (gen. -lentis), pestförande, fördärvlig, till pestis (se PEST)]
(numera bl. arkaiserande)
1) = PEST 1. Luk. 21: 11 (NT 1526; Bib. 1917: farsoter). (År 1350) war then stoora pestilentzien här i Suerighe, som kallades Digre dödhen. OPetri Kr. 128 (c. 1540). Han doo aff pestelencie. UpplDomb. 5: 25 (1553). Spong LärkL 102 (1929). särsk. i jämförelser; numera bl. (föga br.) i anv. motsv. bruklig anv. av PEST 1 a. Chesnecopherus Skäl G 4 a (i handl. fr. 1576). Trappedragare och Smickrare hatade .. (kejsar Sigmund) såsom et Pestilents. Dryselius Monarchsp. 393 (1691). (Man) skydde falsk lära som pestilentia. Nilsson Präst. 79 (1933).
2) = PEST 2; numera bl. (föga br.) i anv. motsv. bruklig anv. av PEST 2. (Gud hjälper) ifrå listigheetz pestilencia. Psalt. 91: 3 (öv. 1536). Ovidius (kallar) Degligheten Kyskhetenes Pestilentie. Schroderus Albert. 1: 76 (1638). Nils Skram hade .. förmått lära sitt barn att .. sky lögnen som en själens orenhet och pestilentia. Oterdahl Skram 138 (1919); jfr 1 slutet.
3) (†) (lokal) benämning på fiskarten nors. At små Slommen eller Norsen af Upsala folcket kallas Pestilentien, emedan en smitta är genom des wid stranden förrutnande en gång förorsakad. Lindestolpe Pest. 26 (1711).
Ssgr (till 1; † utom i -rot o. -ört): A: PESTILENS-BLOMMA, r. l. f. (medicinalväxten) röllika (Achillea millefolium Lin.); äv. om drogen av de torkade blommorna. Linné Gothl. 238 (1745; angivet ss. dialektalt). Lindgren Läkem. (1902).
-BLOMSTER. = -blomma. Rothof 404 (1762). Fischerström 1: 6 (1779).
-BÖLD. (pestilens- 15891727. pestilentie- 15781589) [jfr (ä.) t. pestilenzbeule] pestböld. BOlavi 115 a (1578). Roberg Beynon 238 (1727).
-FEBER l. -FEBRIS. (pestilens- 1578. pestilentie- 1578) = pest-feber. BOlavi 100 b (1578).
-FRISMA. (-fresma) pestböld. L. Paulinus Gothus Pest. 83 b (1623).
-FÖRGIFT. (pestilens- 15881727. pestilentie- 15881620) pestgift; pestsmitta. Berchelt PestBeg. B 1 b (1588). Roberg Beynon 241 (1727).
-KRANKHET. sjukdomen pest. L. Paulinus Gothus Pest. 14 a (1623).
-LUKT. (pestilens- 1589. pestilentie- c. 1645) = pest-lukt 1. Berchelt PestOrs. B 7 a (1589). IErici Colerus 1: 220 (c. 1645).
-PIL. (pestilens- 1737. pestilentie- 1589) [jfr t. pestpfeil] om pestsmitta (som man föreställde sig komma i form av pestförande pilar); jfr pest-skott. Berchelt PestOrs. E 3 a (1589). Hungers- och Pestilentz-pilar flyga omkring. Scherping Cober 2: 302 (1737).
-PILLER l. -PILLULER, sbst. pl. (pestilens- 15891739. pestilentie- 1572. pestilentiers- 1578) [jfr t. pestilenzpille] pestmedel i pillerform. Lemnius Pest. B 2 a (1572). ApotT 1739, s. 56.
-PLÅGA, r. l. f. (pestilens- 15781712. pestilentie- 1550) [fsv. pestilentio plagha] om pest(epidemi) betraktad ss. en svår plåga för ett land l. en ort o. d. G1R 21: 95 (1550). Swedberg SabbRo 1430 (1699, 1712).
-PRÄST. (pestilens- 1657. pestilense- 1657. pestilentie- c. 16551659) pestpräst. KOF II. 2: 257 (c. 1655). BoupptSthm 13/4 1659.
-PULVER. (pestilens- 1589. pestilentie- c. 1600) [fsv. pestilentio pulver] pestpulver. Berchelt PestOrs. G 1 a (1589). OMartini Läk. 48 (c. 1600).
-ROT. (pestilens- 1578 osv. pestilentie- 1572) [jfr d. pestilensrod, t. pestilenzwurzel] bot., farm. om växten Petasites hybridus (Lin.) G., M. & Sch. (P. officinalis Moench), pestskråp; dels ss. namn på växten, dels om dess rotstock (förr använd ss. pestmedel). Lemnius Pest. B 2 a (1572). Simmons Jönsson 663 (1935).
-RÖKLJUS. pestljus. Berchelt PestOrs. E 1 b (1589).
-SJUKA. [jfr t. pestilenzseuche] sjukdomen pest. BOlavi 117 a (1578). Swedberg Dödst. 607 (”589”) (1711).
-SOT, f. [fsv. pestilens sot, pestilentio sot] = -sjuka. PPGothus Und. a 3 a (1590). Swedberg Dödst. 583 (1711).
-SULMA, f. [fsv. pestilens sulme, pestilentio sulme] = -svullnad. Berchelt PestOrs. H 1 b (1589).
-SVULLNAD. pestsvulst, pestböld. IErici Colerus 2: 42 (c. 1645).
-TECKEN. = pest-tecken. Berchelt PestOrs. B 4 a (1589). Därs. E 3 b. —
-TID. (pestilens- 15781933. pestilentie- 15891762) [jfr fsv. pestilentio time, ävensom t. pestilenzzeit] pesttid. BOlavi 103 b (1578). Wirgin Häls. 3: 9 (1933; efter handl. fr. 1710).
-VÄDER. (pestilens- 16031621. pestilentie- 1589) [fsv. pestilens vädher] enl. ä. uppfattning: pestförande väder l. luft; jfr pest-luft. Berchelt PestOrs. C 1 a (1589). Forsius Alm. 1621, Progn. s. A 8 a. —
-ÄTTIKA. (pestilens- 15891623. pestilentie- 1589) pestättika. Berchelt PestOrs. D 2 a (1589). L. Paulinus Gothus Pest. 76 a (1623).
-ÖRT. (pestilens- 1685 osv. pestilentie- 1896) [jfr d. pestilensurt, t. pestilenzkraut] bot., farm. pestilensrot. Rudbeck HortBot. 88 (1685). SvD 1/9 1929, Söndagsbil. s. 5.
B (†): PESTILENSE-LJUS, n. [jfr d. pestilenslys] pestljus. TullbSthm 16/9 1571.
-PRÄST, se A.
C (†): PESTILENTIE-BÖLD, -FEBER, -FÖRGIFT, -LUKT, -PIL, -PILLER, -PLÅGA, -PRÄST, -PULVER, -ROT, -TID, -VÄDER, -ÄTTIKA, -ÖRT, se A.
D (†): PESTILENTIERS-PILLULER, se pestilens-piller (under A).
Spoiler title