SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PILLER pil4er, n. (Lind (1749) osv.) ((†) r. l. f. Hedin Magn. 63 (1820), Därs. 106); sg. best. pillret (Lindfors (1824) osv.) ((†) pillert Widegren (1788), ss. r. l. f. pillern (Hedin Magn. 106 (1820)) l. pillren (Hedin Magn. 63 (1820))); pl. = (Dijkman ETorshell B 1 a (1687) osv.; jfr nedan); pl. best. -na (Sahlstedt (1773) osv.), äv., numera bl. ngn gg, pillren (Sundén (1888), Östergren (1935; sälls.); jfr nedan) ((†) pillern Crusenstolpe CJ 1: 257 (1845)); förr äv. PILL, r. l. m. l. f. (HdlCollMed. 25/4 1696, Florman Abildgaard 34 (1792)) l. n. (Gosselman SNAmer. 2: 27 (1833)); best. -en (HdlCollMed. 25/4 1696, Manderström Rimlex. 138 (1779)); pl. -er (Forsius Min. 80 (c. 1613; möjl. till sg. pilla), Bruno Gumm. 93 (1762), Thunberg Resa 1: 172 (1788); jfr ovan o. nedan); pl. best. pillerna (Thunberg Resa 1: 172 (1788)) l. pillren (Bruno Gumm. 93 (1762)); äv. (numera bl. i vissa trakter, skämts.) PILLA pil3a2, förr äv. PILA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BOlavi 17 a (1578), Heinrich (1814)) l. -er (BOlavi 34 b (1578; möjl. till sg. pill); jfr ovan). Anm. En pl. pilla förekommer i Beronius Reb. C 2 a (1674), en pl. pille i Stephanius CollMin. F 8 b (1687) o. en pl. pillror i Salé 180 (1664).
Ordformer
(pila 17491814. piler, pl. 1741. pill 16961871. pilla, sg. 16741951. piller, sg. 1640, 1771 osv. piller, pl. 1578 osv. pillor, pl. 15781814. pyller, pl. c. 1613)
Etymologi
[jfr ä. d. piller, d. pille, mlt. o. t. pille, mnl. pille, piller, holl. pil, mht. pillele, eng. pill; ytterst av mlat. pillula (se PILLULA); med avs. på formen pila jfr lat. pila, klot, kula (se PILLULA)]
1) liten (vanl. ärtstor l. mindre) klotrund läkemedelsberedning som vanl. är avsedd att sväljas (o. består av värksamma beståndsdelar till bestämd mängd samt binde- l. fyllnadsämnen). Av läkemedlet tas enl. receptet två piller tre gånger dagligen. Salwie och honigh, giord til Pillor. BOlavi 17 a (1578). Gör .. (av blyvitt o. rosenvatten) Pyller, och smör Ansichtet ther mz. Forsius Min. 80 (c. 1613). (För att) tilreda en dosis Piller (på apotek tas) 1 Sk(ill). PH 11: 314 (1777). Bolin VFöda 375 (1934). — jfr ALOE-, AMMONIAK-, ARSENIK-, BRÖST-, DIGESTIV-, FLUSS-, FRANGULA-, JALAPPA-, JÄRN-, KINA-, LAXER-, MASK-, MODER-, OBSTRUKTIONS-, PURGER-, SOCKER-, STOL-PILLER m. fl., ävensom KALOMEL-, MODER-, STOL-PILL samt STOL-, SÄTT-PILA. — särsk. [jfr motsv. anv. i d., lt. o. t.] bildl.; i sht om ngt obehagligt som ngn måste utstå; särsk. om förödmjukande l. satiriskt yttrande l. oangenämt meddelande l. dyl. Det var ett beskt piller att svälja för honom. Han måste stillatigande svälja (i sht förr äv. smälta) det beska pillret. Runius (SVS) 1: 145 (1699). Därs. 85 (1710). (De) kunde intet smelta the starcka piller jag them gifvit hafver. Swedberg Lefv. 569 (1729). Pillerna voro .. blandade med en mängd förbindliga uttryck. 2SAH 37: 290 (1863). Det var ett bäskt piller att svälja. Annerstedt Rudbeck Bref cxxxxvii (1905). Hamilton Hågk. 245 (1928). jfr SANNINGS-PILLER. särsk.
a) i uttr. som syfta på bruket att överdra (illasmakande) piller med socker (för att göra dem smakligare). Jolin Smädeskr. 83 (1863). En .. folktalare, hvilken gaf herrarne beska piller att svälja, utan att sockra in dem. Roos Strejk. 17 (1892). Östergren (1935).
b) (†) i uttr. som syfta på det förr vanliga bruket att överdra (illasmakande) piller med bladguld. Runius (SVS) 2: 49 (1706). Den der pillern var intet d'orerad. Hedin Magn. 106 (1820). Carl Johan sväljde .. pillern .. och förgyllde dem .. sjelf med skämt. Crusenstolpe CJ 1: 257 (1845). Berndtson (1880).
2) allmännare l. i oeg. l. bildl. anv. av 1, om liten (pillerliknande) kula l. dyl.; förr äv. om större runda föremål. Gör .. Pillror (av massan) store som ett Egg. Salé 180 (1664). Block Progn. 59 (1708; om (runt) guldkorn). Öfver alt sågs en svart Torndyfvel .. hela dagarne rulla stora piller af träck. Thunberg Resa 1: 172 (1788). 1Brehm III. 2: 18 (1876). — jfr FÅR-, GET-PILLER. — särsk. (vard.) om hagel l. kulor till skjutvapen. Lucidor (SVS) 214 (1672). Had jag fådt tid jag them igen / Skull snälla piler gifvit. AOdel (1741) hos Hörnström Odel 334. Cederschiöld Kerg. 87 (1917). jfr BLY-PILLER.
Ssgr (i allm. till 1): A (†): PILL-DEG. pillermassa. Lindestolpe Fross. 49 (1717).
B: PILLER-ASK. jfr ask, sbst.2 Sundén (1888).
(2) -BAGGE. zool. den i medelhavsländerna inhemska skalbaggen Scarabæus sacer Lin., som brukar av gödsel forma bollar vilka den gräver ner o. förtär l. lägger ägg i; jfr skarabé. 1Brehm III. 2: 18 (1876).
-BERUSAD, p. adj. (vard.) berusad av narkotiska tabletter l. dyl. SvD(A) 1952, nr 2, s. 14 (om tillstånd).
-BRÄDE. [jfr d. pillebræt] farm. bräde som utgör en del av en pillermaskin o. på vilket pillermassan kavlas ut. Tholander Ordl. (c. 1875).
-BURK. jfr burk, sbst. 1. Envallsson TokrolNatt. 3 (1791).
-BÄRARE. (enst., †) skämts., om apotekselev. Carlén Skuggsp. 1: 104 (1861, 1865).
-DOSA. jfr dosa 1 samt -ask, -burk. Dalin (1855).
-FERNISSA, r. l. f. farm. ett slags i luft hårdnande ämne varmed man överdrar illasmakande piller. KommentSvFarm. 875 (1905).
-FORM. den klotrunda form som utmärker piller; i sht i uttr. i pillerform, särsk.: i form av piller. Nyblæus Pharm. 112 (1846). Bolin VFöda 375 (1934).
-FÖRGYLLNING. (enst., †) bildl., om överslätande l. förmildrande ord l. vändningar o. d.; jfr piller 1 b. Berzelius Brev 10: 41 (1830).
(1, 2) -GRÄS. (föga br.) bot. växten Pilularia globulifera Lin., vars sporgömmen likna piller. Nyman Bot. 210 (1864). Auerbach (1913).
-JÄRN. (förr) farm. = -kam. Ahlberg FarmT 295 (1899).
-KAM. (förr) farm. tandat redskap varmed man mätte ut likstora, till piller lämpade bitar på till strängar utkavlad pillermassa. Gentz Lindgren 160 (1930).
(2) -LÅS. (förr) vap. gevärslås avsett för tändning med slagkrut i pillerform. Källström Jagt 105 (1850).
-MASKIN. farm. för tillvärkning av piller avsett redskap som består av ett bräde samt två tandade järn, av vilka det ena är infällt i brädet. Nyblæus Pharm. 118 (1846).
-MASSA. farm. plastisk materia (vanl. en blandning av ett l. flera medicinskt värksamma ämnen o. binde- l. fyllnadsmedel) varav piller beredas. VetAH 1766, s. 42.
-MÅTT. (†) farm. = -kam. Retzius Pharm. 6 (1769).
-PRESS. farm. ett slags (cylindriskt) redskap med ett hål gm vilket pillermassa pressas ut i form av en sträng. KommentSvFarm. 884 (1905).
(2) -STARR. bot. växten Carex pilulifera Lin., som har mer l. mindre klotrunda honax. Liljeblad Fl. 41 (1792).
-TRILLARE. [jfr lt. pillendreiher, t. pillendreher] (skämts., vard.) apotekare (l. annan person som tjänstgör på apotek). (Lundin o.) Strindberg GSthm 528 (1882). Nordström Landsortsb. 346 (1911).
-TRISSA, r. l. f. farm. redskap liknande en låg öppen dosa medelst vilket piller formas klotrunda under rotation på ett (piller)bräde. KommentSvFarm. 872 (1905).
Spoiler title