SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PJÄS pjä4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (Spegel Dagb. 56 (1680) osv.) ((†) = (BtVLand 2: 67 (1760), BoupptRasbo 1787); -ar Lindahl Tanckef. 13 (1740), BoupptVäxjö 1871; pieces HovförtärSthm 1724, s. 802). Anm. Enl. Sjöberg FörslSAOB (1815) har ordet i bet. 3 o. 6 pl. -ar, i övriga bet. pl. -er.
Ordformer
(piece (piè-) 16801868. pjes (pies) 17401935. pjäs (piäs) 1739 osv.)
Etymologi
[av fr. pièce, av ffr. pece (varav äv. meng. pece, eng. piece); jfr it. pezza, sp. pieza; av ovisst urspr. — Jfr PJÄSS]
1) sak, tingest; särsk. om föremål som utgör en del av en samling; numera i sht dels ngt skämts., vard., dels (ofta i mer l. mindre fackbetonat spr.) om maskin, möbel, vas l. kanna l. skål o. d. av (ädel) metall, enstaka föremål i en servis o. d. Spegel Dagb. 56 (1680). Palmstedt Res. 15 (1778; om örlogsfartyg). AdP 1800, s. 496 (om silversak). Lås och diverse smidda pjecer. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 72. Bruzelius Forns. 13 (1850; om fornsak). Jag har alltid tyckt, att kakelugnarne varit fula pjeser. Nyblom Bild. 22 (1864). (Kräftan) känner igen den där pjäsen, det är en kräftbur. Forsslund Djur 187 (1900). Bordservis .. för 12 personer, av Gustavsbergs .. fabrikat. .. 59 pjäser. KatalÅhlénHolm 37: 155 (1916). Vardagsrumsmöbel .., 11 pjäser, obetydligt använd (är till salu). Upsala(A) 1920, nr 202, s. 8. VästerbK 1927, nr 156, s. 3 (om generator). — jfr DEKORATIONS-, GJUT-, GJUTGODS-, GJUTSTÅLS-, GULD-, HUSGERÅDS-, KORPUS-, MYNT-, NIPS-, NYSILVER-, OKULAR-, SILVER-, TACKJÄRNS-PJÄS m. fl. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om klädesplagg. Agrell Sthm 48 (1892; nedsättande, om kofta). Böök 4Sekl. 166 (1928).
b) (numera knappast br.) om djur, växter, frukter, konfekt, formlösa ämnen o. d. Berzelius Brev 9: 122 (1815; om metall). Palmstjerna Snapph. 1: 51 (1831; om fågel). ”Det var en alltför artig pjes”, sade hon .. och fattade (fyr-)väplingen .. försigtigt. CFDahlgren 5: 29 (1832). (Ur konfektpåsen tillgrep) jag .. några af de begärligaste pjeserna. Lilljebjörn Minn. 18 (1874).
c) (†) i fråga om (kaffe)servis; om kanna, sockerskål o. d. i motsats till koppar. 1. äckta Servis bestående af 24 par koppar & 5 pjeser. BoupptVäxjö 1833.
d) elliptiskt för: fyrvärkeripjäs o. d. Östergren (1935). jfr FYRVÄRKERI-, LUFTFYRVÄRKS-PJÄS.
e) (†) om de delar varav en maskin l. dyl. består. Sjöberg FörslSAOB (1815).
2) schack. var o. en av de i trä, elfenben l. dyl. snidade l. svarvade 32 figurer som höra till ett schackspel; stundom äv. om dominobrickor o. d. Königstedt Schacksp. 15 (1771). Hagdahl Fråga 25 (1883; om dominobrickor). Fornv. 1946, s. 39. — jfr ANFALLS-, DOMINO-, HUVUD-, SCHACK-PJÄS.
3) (i sht om förh. på 1700-talet) icke officiell benämning på ä. silvermynt av ngt varierande valör; ofta om sexstyver; särsk. i uttr. enkel (dubbel) pjäs, silvermynt om sex (tolv) styver l. två (fyra) skilling. Lindahl Tanckef. 13 (1740). Penningar .. 5 enckla Piesar .. En dubbel Do. BoupptRasbo 1768. At 16 1/2 piece göra mäst jämt en Svänsk Specie R(iks)daler. Zettersten AnmMynt 68 (1771). 1 Dubbel Piece eller Tolfstyfvers stycke. PH 11: 4 (1777). BoupptVäxjö 1803. 2VittAH 23: 62 (1857, 1863).
4) mil. eldvapen som betjänas av mera än en man (motsatt: eldhandvapen); särsk. om kanon, haubits, granatkastare, kulspruta o. d.; förr särsk. liktydigt med: artilleripjäs (jfr STYCKE). PH 9: 21 (1768). Ett .. rekognoseringsdetaschement, bestående af .. ett kompani jägare och tvänne pjeser. Rappe Nordarm. 30 (1874). Eldrör, lavett och stödplatta tillsammans benämnas pjäs. FörslExGranatk. 1924, s. 8 (om granatkastare). (Kommandoordet) Färdig pjäs! innebär, att (kulsprute)-pjäsen sammansättes och laddas (osv.). InfRegl. 1945, 1: 97. — jfr ARTILLERI-, BELÄGRINGS-, FLACKBANE-, FRAMLADDNINGS-, KAST-, LUFTVÄRNS-PJÄS.
5) [efter motsv. anv. i fr.] (†) tunna l. fat för vin. 4 1/2 Pieces Bourgogne Wÿn. HovförtärSthm 1724, s. 802. Ekbohrn (1868).
6) (numera bl. tillf.) i sht mer l. mindre nedsättande, om person: kurre, gynnare, figur, persedel. Den ovärdige piecen Rådman Ulner .. har fått Härads Höfdinge fullmakt. Calonius Bref 83 (1794). En slik pjes som denne, hade hon aldrig kunnat drömma om. CFDahlgren 5: 83 (1833). Auerbach (1913). jfr: Någon gång tages .. (ordet pjäs) i god mening: .. (t. ex.) han är en lustig, tokrolig, Pies. Sjöberg FörslSAOB (1815). — särsk. (†) eufemistiskt för: fan. Nei piäsen far ti mei san (dvs. sade han) om jag hä giör. Molière StraffÖfverd. 19 (1739).
7) (†) musikstycke, musikaliskt opus; sats (i symfoni o. d.). Londée Kellner 18 (1739). Beethovens Sinfonia Eroica (de 3 första piècerna). Geijer Brev 245 (1828). Tvänne pjeser .., neml. ”Ariadne på Naxos” af .. Haydn och ”La Sentinelle” af .. Hummel. ÖgCorr. 1854, nr 73, s. 2. Dalin (1871). — jfr KARAKTÄRS-PJÄS.
8) (†) litteraturalster, skrift, opus; bok; särsk. dels om enstaka dikt, dels om dokument l. akt(stycke), dels om tidning l. tidskrift. Stiernman Riksd. 2588 (1727). SthmStadsord. 1: Föret. 2 (1731; om dokument). En liten piece, som angår fåraskiötseln. VetAP 1: 44 (1739). 2RARP 13: 311 (1742; om dikt). Därs. 19: 95 (1755; om tidning). SvTyHlex. (1872).
9) teaterstycke, skådespel; stundom äv. om opera o. d. Gyllenborg Sprätth. Föret. (1737). Dumbom (fann), at .. / Man dervid (dvs. hos skådespelen) sällan har at klandra, / Förutom Piecen och Action. Kellgren (SVS) 2: 328 (1790). (Sådana) piecer .., som af Kongl. Spektakel-Directionen i Stockholm äro gillade. ÅbSvUndH 68—69: 263 (1802). Lagus Pojk. 132 (i handl. fr. 1832; om opera). Tyst! ... det hör inte till pjesen. Blanche Kom. 16 (1850); jfr a. Publiken tror att det (dvs. den utomståendes uppträdande på scenen) hör till pjesen. Därs. 48; jfr a. Johnson Se 28 (1936). — jfr BALETT-, BARN-, BOND-, DEKORATIONS-, EFTER-, ENAKTS-, FEMAKTS-, FOLK-, FÖR-, KARAKTÄRS-, KASSA-, KOSTYM-, MARIONETT-, MUSIK-, NYÅRS-, TAL-, TEATER-PJÄS m. fl. — särsk.
a) i det bildl. uttr. det hör till pjäsen, det hör till saken, det är naturligt, det är vad man kan l. bör vänta, det är kutym, det hör till; det går i stil med det övriga, det är betecknande; stundom i sammanhang där man vill påvisa det inkonsekventa l. okloka l. paradoxala i ngt, ibland närmande sig bet.: det löjliga l. groteska är (att). Hästskojeri hör till pjesen i Neapel. Nyblom Bild. 75 (1864). Det hör naturligtvis till pjesen, att flickan icke tagit skuldebref af låntagaren. GHT 1895, nr 206, s. 3. Det hörde till pjäsen, att man icke sparade på elakheterna. Grimberg SvFolk. 1: 338 (1913). Det hör till pjäsen att samma regeringstalare samtidigt förklara att intet tvångsläge föreligger. SDS 1918, nr 334, s. 6. jfr: En bondes uttal (bör) endast då .. avmålas, när det hör till pjäsen, att bonden införes talande. Tullberg SvRättskr. 13 (1862).
b) [jfr sv. dial. spela pjäs med ngn, narra l. begabba ngn, ävensom fr. jouer une pièce] (föga br.) i uttr. spela pjäs, spela teater, förställa sig, göra fuffens l. spratt. Strindberg Bjälb. 11 (1909). Därs. 95.
Ssgr: (2) PJÄS-AVBYTE~020. schack. förhållandet att en schackpjäs slår en (likvärdig) pjäs o. omedelbart därpå själv blir slagen. Carlén Capablanca Schack 196 (1937).
(4) -AVDELNING~020. mil. särsk. om var o. en av de underavdelningar som bilda en tropp vid luftvärnet. LuftvRegl. 1942, 1: 123.
(4) -BEFÄLHAVARE. (†) mil. jfr -chef. ProjReglArtill. 1826, s. 41. KrigVAH 1921, s. 63.
(4) -BIL. mil. bil inrättad för transport av en (pansarvärns)pjäs med servispersonal. SoldatinstrPans. 1944, s. 331.
(2) -BYTE. schack. = -avbyte. HbiblSällsk. 2: 200 (1839).
(4) -CHEF. mil. chef för det manskap som betjänar en artilleripjäs. LuftvRegl. 1942, 1: 125.
(9) -FABRIKÖR. nedsättande, om person som massproducerar (medelmåttiga l. dåliga) skådespel. Nordensvan SvTeat. 1: 94 (1917). 3SAH LV. 1: 80 (1944).
(4) -FORDON~20 l. ~02. mil. särsk. om sammanfattningen av artilleripjäs (lavett med eldrör) o. föreställare. Holmberg Artill. 3: 87 (1883).
(4) -KÄRRA. mil. kärra avsedd för transport av kulsprutepjäs l. granatkastare med vissa tillbehör; motsatt: ammunitionskärra. FältutrKulspr. 1919, s. 24.
(4) -LUCKA. mil. lucka (se lucka, sbst.2 3 c β) mellan två (kulsprute)pjäser i eldställning. InfRegl. 1945, 1: 120.
(2) -OFFER. schack. uppoffrande av en pjäs i syfte att vinna en taktisk fördel. Wilson Spelb. 182 (1888).
(4) -PLATS. mil. plats med eldställning för rörlig artilleripjäs l. ett l. flera tunga infanterivapen; särsk. motsatt: eldledningsplats. KrigVAH 1922, s. 71.
(4) -PULKA. mil. jfr -kärra. InfRegl. 1945, 1: 102.
(2) -UTVECKLING~020. schack. förflyttning av ett antal pjäser från utgångsfälten, så att ställningen blir gynnsam för anfall o. försvar. Carlén Capablanca Schack 6 (1937).
(4) -VIS, adv. mil. med en pjäs åt gången, pjäs för pjäs. InfRegl. 1945, 1: 123. jfr (ss. adj.): Nästa salva eller pjesvisa eld. Westin StridKustbef. 188 (1899).
(4) -VÄRN. mil. jfr kanon-, kulsprute-värn. 3NF 23: 975 (1937).
Spoiler title
Spoiler content