SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PLÄD plä4d, äv. (knappast br.) PLÄDD pläd4, r. (l. m.); best. -en; pl. -er32 (Scott Wav. 1: 132 (1824) osv.) l. -ar (Lindqvist Dagsl. 1: 168 (1898) osv.). Anm. Stundom användes den eng. pl. plaids. Åstrand (1855). SvD(A) 1925, nr 339, s. 9.
Ordformer
(plaid 18241952. pläd 1885 osv. plädd 18891933)
Etymologi
[jfr d. plaid, plæd, nor. pledd; av eng. plaid, motsv. gael. plaide]
eg. o. urspr.: ett slags yllesjal (i allm. med rutigt mönster) som bäres av de skotska höglandsborna i st. f. kappa; numera vanl. om ett liknande plagg (en lång sjal l. filt, ofta med rutigt mönster o. fransar) använt ss. resfilt. Scott Wav. 1: 132 (1824). Han .. lade en skotsk pläd över deras fötter. Krusenstjerna Fatt. 3: 439 (1937). jfr: (Jag) insvepte mig i en mantel (plaid). Topham Skottl. 41 (1798). — jfr DAM-, RESPLÄD.
Ssgr: PLÄD-FODRAL. fodral för en (hoplagd l. hoprullad) pläd. Freja 1880, s. 78.
-REM. bärrem för en (hoplagd l. hoprullad) pläd. Freja 1874, s. 82.
Spoiler title
Spoiler content