SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PLANTAGE planta4ʃ, r. l. m. l. f. (2RARP 5: 5 (1727) osv.) l. (numera mindre br.) n. (Holm NSv. 74 (1702), SDS 1943, nr 206, s. 14); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äv. =; förr äv. PLANTAGIE l. PLANTATIE, r. l. m. l. f.
Ordformer
(-age 1690 (: plantager, pl.), 1752 osv. -agie 17021785. -as, pl. 1702. -asch 1889. -asie 1857. -atie 1644)
Etymologi
[jfr ä. holl. plantagie, holl., t. o. ä. eng. plantage; av fr. plantage, till planter, plantera (se PLANTA, v.). — Jfr PLANTATION]
1) odling; plantering; jfr PLANTERA 1 (d).
a) (†) abstr.: handlingen l. värksamheten att odla l. plantera växter; äv. konkretare, om slag av odlingsvärksamhet. 2RARP 5: 5 (1727). Hvarjehanda plantagers och Manufacturers befordran. Fennia XVI. 2: 9 (1736). Bästa tiden för denna Plantagien, är om våren. VetAH 1744, s. 227 (om plantering av lakritsört). NorrlS 1—6: 48 (c. 1770).
b) (numera föga br.; se dock slutet) konkret: odlat växtbestånd; jordområde som är bevuxet med odlade växter; anläggning för odling av växter; trädgård(sanläggning); park; planteringsland; i fråga om nordeuropeiska förh. numera bl. ngn gg om trädgårdsanläggning (för odling av frukt) l. trädplantering, förr äv. allmännare, om anläggningar för odling av tobak, potatis, krapp, humle, lin, hampa m. fl. växter. Häckar och Plantager på ömsa sijdor om (trädgårds-)gånger. Rålamb 14: 45 (1690). VetAH 1814, s. 113 (för humle). Hellberg Samtida 7: 172 (1872; om Berzelii park i Sthm). Strindberg Kamm. 4: 31 (1907; om svensk anläggning för tobaksodling). Där ute i plantaget hade träden begynt spricka ut. NärGickSkol. 243 (1934). — jfr ASK-, EK-, KRAPP-, MULLBÄRS-, POTATIS-, SVARTTALLS-, TOBAKS-PLANTAGE m. fl. — särsk. (fullt br.) om förh. i varma länder: anläggning för odling i stor skala av tobak, bomull, sockerrör, kaffe o. andra kolonialväxter; förr äv. allmännare, om europeiska nybyggares anläggningar i främmande världsdelar: koloni, nybygge; jfr PLANTERA 1 e slutet. HB 3: 233 (1644). Martinique .. är en af Franzosernas äldsta och folkrikaste plantager. Oldendorp 1: 11 (1786; t. orig.: Pflanzungen). De stora plantagerna, där sockerrören direkt förarbetades i en fabrik. Klercker Cuba 124 (1898). Lagercrantz SkandStorvOstafr. 31 (1930). jfr BOMULLS-, GUMMI-, INDIGO-, KAFFE-, KAKAO-, KANEL-, KAUTSCHUK-, MAJS-, NEGER-, SOCKER-, TE-, TOBAKS-PLANTAGE m. fl.
2) (†) i utvidgad anv. av 1 a: odling (av pärlor); jfr PLANTERA 5. Den bästa plantagen af pärlor anställes uti våra stora såkallade äkta pärlmusslor. ÖfversVetAFörh. 1859, s. 104 (1761).
3) [jfr motsv. anv. i t.] (†) anläggning för utvinnande av salpeter på artificiell väg (t. ex. ur en blandning av jord o. gödsel m. fl. ämnen); jfr PLANT-LADA, PLANTER-LADA, SALPETER-LADA. KommentSvFarm. 781 (1904). — jfr SALPETER-PLANTAGE.
Ssgr (i allm. till 1 b slutet): PLANTAGE-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret. 2NF 30: 704 (1920).
-ARBETARE~0200. Callerholm Stowe 275 (1852).
-ARBETE~020. Oldendorp 2: 450 (1788).
-ARBETERSKA~0200. Adelborg BlåHav 91 (1934).
-CIGARR. (föga br.) cigarr tillvärkad av förstklassigt material på tobaksplantage; äv. om efterapningar (av sämre material). UB 5: 125 (1873). Kjellin 214 (1927).
(1 a, b) -DIREKTÖR. särsk. om ä. svenska förh.: person som hade tillsyn över trädplantering l. anläggning för odling av vissa växter. PH 6: 4412 (1756). SvSkog. 517 (1928; om förh. under 1700-talet).
-DRIFT. 3NF 8: 1207 (1928).
-FÖRETAG~002. Östergren (1935).
(1 a) -HAGE. (†) område som inhägnats för att skydda där planterade (l. ss. resultat av sådd l. självsådd uppkomna) trädplantor; jfr plant-hage, planter-hage, planterings-hage. Plantage-hage af Bök, sågs emot Fläskegrafven; men vid Tåssebro af Tall. Linné Sk. 92 (1751).
-IDKARE. Östergren (1935). särsk. till 1 b, om ä. sv. förh. PH 6: 4414 (1756; i fråga om odling av Färge-, Medicinal- och andra nyttige hushålls-växter).
(1 a) -JORD. (†) jordområde som utnyttjas för odling. Et tunneland .. plantage jord af poteter. Gadd UnderrPot. 5 (1782).
-KAUTSCHUK. [jfr holl. plantagerubber] (i fackspr.) kautschuk framställd av material från en gummiplantage. KemT 1914, s. 91.
-KOLONI. (i fackspr.) koloni vars huvudändamål är drivande av plantager för odling av kolonialväxter. Geijer I. 7: 56 (1819).
-LAND.
1) (†) till 1 a: landområde som utnyttjas för växtodling. Holm NSv. 77 (1702).
2) (tillf.) till 1 b slutet, om landområde som kännetecknas av plantagedrift; jfr land 1 a. SvGeogrÅb. 1929, s. 203.
3) (tillf.) till 1 b slutet, om land där plantagedrift är en huvudnäring; jfr land 3. De engelska plantageländerna, Malakka, Ceylon och Indien. HandInd. 341 (1926).
-LIV. liv på en plantage. Bremer NVerld. 3: 301 (1854). Mörner Söderh. 20 (1923).
(1 a) -LYCKA, r. l. f. (†) mindre jordområde avsett för odling av växter; jfr lycka, sbst.2, ävensom -tomt. PT 1791, nr 33, s. 4. Därs. 1913, nr 11 A, s. 4.
(1 a, b) -MÄSTARE. (förr) föreståndare för planteringsarbete; jfr -direktör. Stiernstolpe Arndt 4: 135 (1808).
-NEGER. neger som arbetar på l. är bosatt på en plantage. Oldendorp 2: 87 (1788).
-ODLING. odling på plantager. NF 14: 1406 (1890).
(1 a) -PREMIE. (†) premium för odling av viss växt. PH 5: 3568 (1753; för odling av kardborrar).
-RÅGUMMI~020. (i fackspr.) jfr -kautschuk. HandInd. 427 (1926).
(3) -SALPETER. (†) salpeter framställd på artificiell väg, t. ex. ur en blandning av jord, gödsel o. träaska m. fl. ämnen. KommentSvFarm. 780 (1904).
-SKÖTSEL. Callerholm Stowe 14 (1852).
-SLAV; pl. -ar. slav som arbetar på en plantage. Callerholm Stowe 390 (1852).
(1 a) -TOMT. (†) tomt (i stad) använd för odling av växter; jfr -lycka. En gård, som innehåller ”trädgårds- och plantagetomter” om flera tunnland. Fatab. 1931, s. 101 (efter ä. handl.).
(1) -TRÄD. särsk. (†) till 1 a: träd avsett för plantering. DA 1824, nr 81, Bih. s. 3. —
-UPPSYNINGSMAN~0102, äv. ~0200. Oldendorp 2: 464 (1788).
(1 a) -VÄRK, n. (†) värksamheten att plantera l. odla växter. PH 6: 4414 (1756).
(1 b) -VÄXT. växt som odlas på plantage; numera bl. med tanke på plantager i varma länder (jfr plantage 1 b slutet); förr äv. om växter odlade i Nordeuropa. Gadd SvarVetASvClim. 48 (1765; om sv. förh.). Plantage växter: Tobak i Bondtäppor; Hampa likaså i smått, Lin, Humle. FoFl. 1911, s. 123 (1833; i Lerbäcks socken, Örebro län). Sockerröret är .. den mest typiska plantageväxten. Ymer 1935, s. 202.
(1 b) -ÄGARE. numera företrädesvis till 1 b slutet. Oldendorp 1: 385 (1786). Tobaks-Planterare och Plantage-Ägare. DA 1824, nr 58, s. 3 (om sv. förh.).
-ÄGARINNA. (mera tillf.) Bremer NVerld. 1: 429 (1853).
Spoiler title
Spoiler content