SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
POMERANS pωm1eran4s, äv. pom1-, äv. -aŋ4s, r. l. m. (l. f.) (Rålamb 14: 140 (1690) osv.) ((†) n. G1R 26: 289 (1556), AJGothus ThesArithm. 113 (1621), Bellman (BellmS) 4: 120 (1770; i bet. 5)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (G1R 13: 42 (1540) osv.) ((†) = (G1R 26: 289 (1556), Oec. 55 (1730)); -ar HovförtärSthm 1644, s. 498; -en Schroderus Comenius 123 (1639); -rantier 2VittAH 8: 115 (1551), TullbSthm 18/4 1584).
Ordformer
(pomber- 1650. pombr- 16371646. pomer- 1540 osv. pommer- (-rr-) 15611852. pomr- 1740 (: Pom'rantzer, pl.; i vers), 1810 (i vers). pumer- 1636. pummer- 16361637. -an- i ssg 1728. -ance 16901788. -ann- i ssg 1559. -ans 1554 osv. -antienn- i ssg 1584. -antier, pl. 1551. -antz (-nts, -nz) 15401890. -antzie- i ssgr 15791580. -antzier, pl. 15671584)
Etymologi
[jfr d. pomerans, t. pomeranze; av ä. it. pomarancia, pomorancio (mlat. pomerancia), av pomo, äpple (av lat. pomum; jfr POMONA), o. arancia (se ORANGE)]
1) den apelsinliknande frukten av pomeransträdet (Citrus aurantium Lin.), med starkt aromatiskt, bittert smakande skal o. surt fruktkött, bitterorange; förr äv. om frukten av andra, närstående odlade arter, särsk. om apelsin (äv. benämnd söt pomerans); jfr APELSIN o. ORANGE. G1R 13: 42 (1540). Jnsyltede pomerantzer. TullbSthm 17/7 1581. Store pomerantzier .. Små pommerantzier. Därs. 18/4 1584. Pommerantzer söta och suura .. wäxa .. (i Guinea) i stoor Myckenheet. Kankel Hemmersam 39 (1674). StKokb. 601 (1940). — jfr CURACAO-POMERANS.
2) (mera tillf.) pomeransträd. Stiernhielm Herc. 263 (1648, 1668). Atterbom 1: 48 (1824).
3) (†) trä av pomeransträdet. 1 Ask af pommerants. BoupptVäxjö 1794. Därs. 1815.
4) ss. ämnesnamn, om pomeransskal använda ss. krydda. Doften av pomerans, kardemumma, saffran och kanel (i torparhemmet vid julbaket). Thorsén UpplTorp. 64 (1949).
5) elliptiskt för: pomeranslikör l. (i sht) pomeransbrännvin. Tersmeden Mem. 4: 216 (1764). En sup godt pomerantz! Bellman (BellmS) 4: 120 (1770). Pomeransen sqvalpar än. Dens. SkrNS 1: 278 (1787). Gerhard Minns 26 (1952).
6) (mera tillf.) elliptiskt för: pomeransfärg; jfr ORANGE I 3. Retzius FlOec. 386 (1806).
7) (mera tillf.) elliptiskt för: pomeransfågel. Rosenius SvFågl. 4: 82 (1931).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Ssgsförleden har i sht i ä. tid äv. anslutits till den ä., vidare bet. hos grundordet, med inbegrepp av apelsin o. d. I dylika fall har ssgn äv. en däremot svarande, i regel här icke angiven bet.): A: POMERANS-BAKELSE. (†) ett slags bakvärk. HovförtärSthm 9/6 1636 C.
(2) -BLAD. om (de färska l. torkade) bladen av pomeransträdet. HovförtärSthm 1692 A, s. 2228. Forshæll OrgPharm. 307 (1836).
(2) -BLOMMA, r. l. f. (pomerans- 1690 osv. pomeranse- 1690) [jfr t. pomeranzenblüte] om pomeransträdets blommor; jfr orange-blomma. Rålamb 14: 59 (1690). Man insaltar törnrosor, pomeransblommor, lagerkirsblad. Nyblæus Pharm. 36 (1846). Gentz Lindgren (1931).
Ssgr: pomeransblom-, förr äv. pomeransblomme- l. pomeransblommors-essens. (-blom-) farm., tekn. pomeransblomolja. AHB 54: 57 (1871).
-konserv. (-blom-) (förr) farm. konserv (se d. o. 1) beredd på pomeransträdets blommor. ApotT 1698, s. 16.
-likör. (-blom-) (i sht förr) likör beredd på pomeransblommor. Leufvenmark Vin. 1: 160 (1869).
-olja, r. l. f. (-blom- 1698 osv. -blomme- 18451855) [jfr t. pomeranzenblütenöl] farm., tekn. olja erhållen ur pomeransblommor (använd till parfymer), orange- (blom)olja, neroliolja. ApotT 1698, s. 56. VaruhbTulltaxa 1: 181 (1931).
-sprit, förr äv. -spiritus. (-blom- 1871 osv. -blommors- 1698, 1739) (förr) farm. spritextrakt av pomeransblommor. ApotT 1698, s. 79. AHB 55: 32 (1871).
-vatten. (-blom- 1698 osv. -blomme- 16901855) [jfr t. pomeranzenblütenwasser] (förr) farm., tekn. vattenklart destillat av färska pomeransblommor (använt inom parfymindustrien o. vid framställning av konditorivaror o. d.), som erhölls ss. biprodukt vid framställning av pomeransblomolja gm destillation av pomeransblommor med vatten, orange(blom)-vatten. Rålamb 14: 121 (1690). VaruhbTulltaxa 1: 187 (1931).
-ättika. (-blomme-) (förr) farm., tekn. kryddättika framställd på så sätt att färska pomeransblommor ngn tid fått stå o. dra i ättika. Åstrand (1855).
(2) -BLOMSTER. (†) = -blomma. ApotT 1698, s. 14. Oldendorp 1: 196 (1786).
-BRÄNNVIN. [jfr t. pomeranzenbranntwein] brännvin tillsatt med pomeransskal l. pomeransknoppar (som under ngn tid fått stå o. dra) l. med pomeranssprit. Warg 663 (1755; i rubrik). VaruhbTulltaxa 1: 91 (1931).
-BRÖD. kok.
1) [jfr ä. t. pomeranzenbrot] (förr) ett slags småbröd. Dalin (1855).
2) ett slags matbröd kryddat med hackade pomeransskal. Hagdahl Kok. 932 (1879).
-DROPPAR, pl. farm. droppar (se droppe 2) beredda av (torkade) pomeransskal. Haartman Sjukd. 93 (1765). KommentSvFarm. 1184 (1905).
-ESSENS. [jfr d. pomeransessens] farm., tekn. beredd av (torkade) pomeransskal, bischoffsessens. Bellman (BellmS) 5: 19 (1779). Gentz Lindgren (1931).
-EXTRAKT. farm., tekn. extrakt på pomeransskal; förr möjl. äv. om pomeransbrännvin. Leijonhufvud Minnesant. 57 (1836). Leufvenmark Vin. 1: 102 (1869).
(2) -FRÖ, n. om frö av pomeransträdet. L. Paulinus Gothus Pest. 103 a (1623).
-FÅGEL. [jfr t. pomeranzenvogel] (numera mindre br.) zool. vadarfågeln Charadrius morinellus Lin. (med roströd färg på bröst o. sidor), fjällpipare. Fischerström Mäl. 164 (1785). Björkman (1889).
-FÄRG. [jfr t. pomeranzenfarbe] (numera bl. tillf.) den rödgula färgnyans som kännetecknar pomeransens skal, orange, brandgult; äv. om färgämne. Columbus Ordesk. 7 (1678). Lindestolpe Färg. 79 (1720). Östergren (1935).
-FÄRGAD, p. adj. [jfr t. pomeranzenfärbig] (numera bl. tillf.) som har den rödgula färgnyans som kännetecknar pomeransens skal, orange, brandgul. KlädkamRSthm 1554 H, s. 1 a. Pomerantz färgat kläde. Därs. 1614 A, s. 13 a. Östergren (1935).
-GELÉ. kok. berett av pomeranser. Warg 602 (1755; rubrik).
-GLASS. (i sht förr) kok. smaksatt med pomerans. Dalin (1855).
-GUL. [jfr t. pomeranzengelb] (numera bl. tillf.) jfr -färgad samt orange-gul. Scheele Bref 386 (1780). Sjöstedt Storv. 354 (1911).
-GULT, n. (numera bl. tillf.) jfr -färg o. -gul samt orange-gult. Fatab. 1907, s. 223 (c. 1800).
(2) -GÅRD. (†) trädgård l. dyl. för odling av pomeranser (l. andra sydländska frukter); jfr gård, sbst.1 4 a, samt -hus. Rudbeck Atl. 2: 470 (1689).
(2) -HUS. [jfr ä. d. pomeranshus, t. pomeranzenhaus] (†) orangeri, drivhus. Mollet Lustg. D 4 b (1651). Nordforss (1805).
-INFUSION. farm., tekn. infusion (se d. o. 3) av pomeransskal. Berlin Farm. 2: 408 (1851).
-KLAR. (†) i uttr. en pomeransklar, sup av pomeransbrännvin; jfr klar 2 c. Hvad säger Du om vi toge oss en liten, liten pomeransklar? FWScholander (1878) i Jolin 225. —
-KLÄDE. (†) orangefärgat kläde. KlädkamRSthm 1614 A, s. 19 b.
(2) -KNOPP. särsk. om (drog l. krydda av) de (torkade) omogna, avfallna ärt- till körsbärsstora frukterna av pomeransträdet; oftast (i sg. l. pl.) ss. ämnesnamn. HdlCollMed. 17/11 1741. VaruhbTulltaxa 1: 40 (1931).
-KONFEKT. (pomerans- 15561559. pomeranse- 1581. pomerantsie- 1579. pommerantienn- 1584) (†) konfekt bestående av kanderade pomeransskal? KryddRSthm 1556, s. 5. TullbSthm 16/4 1584.
-KÄRNA, r. l. f. fruktkärna i l. från pomerans. L. Paulinus Gothus Pest. 103 a (1623).
-LAG, m. (†) avkok på pomeransskal (l. pomeranser). BOlavi 186 a (1578).
-LAV. (†) bot. laven Caloplaca aurantiaca (Lightf.) Th. Fr. (med orangegul fruktkropp), orangelav; jfr gyllen-lav. Acharius Lich. 44 (1798).
-LIKÖR. [jfr t. pomeranzenlikör] beredd på l. smaksatt med pomerans. HbBränvBrännDestill. 83 (1808).
-LIMPA. kok. jfr -bröd 2. DN(A) 1933, nr 269, s. 4.
(2) -LUS. [jfr t. pomeranzenlaus] (†) zool., trädg. skadeinsekten Lecanium hesperidum Lin., som angriper bl. a. pomeransträdet o. prydnadsväxter. Dahlbom Insekt. 142 (1837). HbTrädg. 4: 75 (1874). Schulthess (1885).
-MARMELAD. kok. beredd av pomeranser. Carl XII Bref 163 (1716).
-MJÖLK. (förr) kok. mjölkrätt (äggmjölk) smaksatt med pomerans. Warg 564 (1755; rubrik).
-OLJA, r. l. f. [jfr t. pomeranzenöl] farm., tekn. sammanfattande benämning på olika oljor som erhållas dels från pomerans- l. apelsinskal (pomeransskalolja resp. apelsinskalolja, apelsinolja, portugalolja), dels från pomerans- l. apelsinblommor (pomeransblomolja, orangeolja, neroliolja resp. apelsinblomolja). Bitter pomeransolja, beredd av pomeransskal. Söt pomeransolja, beredd av apelsinskal. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 335. 2UB 7: 495 (1903).
-PEPON. (†) = -pumpa. Rudbeck HortBot. 88 (1685).
-PULVER. (†) pulver berett av bl. a. (det yttre, gula lagret av) torkade pomeransskal. BOlavi 186 a (1578). Darelli Sockenapot. 82 (1760).
-PUMPA, r. l. f. [jfr t. pomeranzenkürbis] (†) en form av växten pumpa (sannol. en form med små, pomeranslika frukter). Ahlich 124 (1722).
-RÖD. [jfr d. pomeransrød] (numera bl. tillf.) jfr -färgad, -gul samt orange-röd. VetAH 1820, s. 249.
-SAFT. (pomerans- 1664 osv. pomeranse- 1655. pomeransen- 1613) [jfr t. pomeranzensaft] saft av pomerans. Chesnecopherus RegIter B 2 b (1613).
-SALLAT. [jfr t. pomeranzensalat] (†) sallad av pomerans (l. apelsin). HovförtärSthm 5/6 1636 C.
-SIRAP. farm. medicinsk sirap beredd av pomeransskal. Rosenstein BarnSj. 262 (1764). 2NF 25: 662 (1916).
(jfr 4) -SKAL. (pomerans- 1555 osv. pomeranse- 15801636. pomeransen- 1613) [jfr t. pomeranzenschale] särsk. om de torkade, från den inre vita vävnaden befriade skalen av pomerans (stundom äv. av apelsin), använda ss. krydda o. d.; äv. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn. Sÿltad pomeranss skall. KryddRSthm 1555, s. 3. Pomerantsskal eller Kumin i Mage- och Väderplågor. Haartman Sjukd. 75 (1765). Torkade pomeransskal begagnas .. som krydda i åtskilliga bakverk. Walin Födoämn. 180 (1906).
Ssgr: pomeransskal- l. pomeransskals-essens. (-skal-) farm., tekn. pomeransessens, pomeransdroppar. ApotT 1739, s. 25.
-olja, r. l. f. (-skal-) [jfr t. pomeranzenschalenöl] farm., tekn. pomeransolja erhållen ur pomeransskal. Chesnecopherus RegIter E 1 b (1613).
-sirap. (-skals-) farm. pomeranssirap. ApotT 1698, s. 84.
-sprit, förr äv. -spiritus. (-skal-) (förr) farm. spritutdrag av pomeransskal. ApotT 1698, s. 79.
-SKORPA, r. l. f. kryddad med hackade pomeransskal. MalmstrBag. 5 (1906).
-SOCKER. (†) blandning av socker o. sönderkrossade pomeransskal? HovförtärSthm 1680 B, s. 279. Därs. 1758, s. 3551.
-SPRIT. (förr) farm., tekn. pomeransskalsprit. DA 1824, nr 280, s. 3.
-SPÅN. kok. om spånformiga kakor överströdda med hackade pomeransskal; jfr mandel-spån. Linder Tid. 238 (1924).
-STRIMLA, r. l. f. strimla av pomeransskal. Oec. 31 (1730).
-SYLT. kok. beredd av pomeranser (förr äv. med medicinsk anv.). Nordforss (1805). Berlin Farm. 2: 262 (1851).
-SÅS. kok. smaksatt med hackade pomeransskal. Sjöberg Singstock 244 (1832).
-TINKTUR. farm., tekn. pomeransessens, pomeransdroppar. Berlin Farm. 2: 719 (1851).
(jfr 2) -TRÄ. (numera bl., vard. o. i vitter stil, i pl.) = -träd. Brenner Dikt. 1: 185 (1710, 1713). Osbeck Resa 41 (1751, 1757).
(jfr 2) -TRÄD. [jfr t. pomeranzenbaum] Lind (1738).
-VATTEN. [jfr t. pomeranzenwasser]
1) (†) till 1: dryck beredd av saften av pomeranser l. pomeransskal, tillsatt med vatten o. socker. Rålamb 14: 135 (1690). Dalin FrSvLex. 2: 200 (1843).
2) (förr) farm., tekn. till 2: pomeransblomvatten. Martin Bensj. 321 (1782). Lindgren Läkem. (1891).
-VIN. (pomerans- 1733 osv. pomeranse- 1580. pomerantie- 1580) (i sht förr) vin berett på pomeranser (l. apelsiner). VinkällRSthm 1580. Egerin Kokb. 266 (1733).
(jfr 1) -ÄPPLE. [jfr t. pomeranzenapfel]
1) (†) pomerans (l. apelsin); jfr orange-äpple. Vigæus Horol. E 2 b (1632). Schenberg (1739).
2) = -knopp. SvUppslB (1934).
(2) -ÄTTIKA. (förr) farm., tekn. pomeransblomättika. JernkA 1820, s. 144.
B (†): POMERANSE-BLOMMA, -KONFEKT, -SAFT, -SKAL, -VIN, se A.
C (†): POMERANSEN-SAFT, -SKAL, se A.
D (†): POMERANTIE-KONFEKT, -VIN, se A.
E (†): POMERANTIEN-KONFEKT, se A.
Spoiler title
Spoiler content