SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PORSLIN porsli4n, förr äv. PORCELIN (porceli´n Weste) l. PORCELAINE (pårsällän Gynther ConvHlex. (1847)) l. POSTELIN l. POSTLIN (postli´n Weste), n. (Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 81 (1693) osv.) ((†) r. l. m. l. f. HovförtärSthm 1688 A, s. 1376, Gynther ConvHlex. (1847)); best. -et; pl. (i 1, om olika slag av porslin, o. i 2) -er (HovförtärSthm 1692 A, s. 2235, osv.) ((†) = (BoupptSthm 16/12 1667, Strindberg AmerHum. 1: 183 (1878)); -en BoupptSthm 3/7 1667).
Ordformer
(borselin 1667. pastelin 1682. perselin 1640 (: Perselin-faat)1666 (: Perselin Faat). pestulin 1668. porcel(l)ain (-se-) 16871863. porcel(l)aine 16691874. porcel(l)an 17341851. porcel(l)ein 16671735. porcel(l)in (-se-) 16731892. porcel(l)ine 16851716. porcel(l)än (-se-) 17451866. porslain 1863. porslin (-ie-) 1719 osv. porstel(l)ain 1788. porstelin 16581875. porstlin 18461868. portzlin 1712. porzellan 18151844. posselijn 1686. pos(s)lin 18051857. postelain 1771. postelin (på-, -ij-, -nn) 1675 (: postelijn skåhlar)1854, 1919 (i dialektfärgat spr.). postlin (på-, -ij-, -nn) 1667 (: Postlijnfaat)1898. påclain c. 1767)
Etymologi
[jfr d. porcelæn (ä. d. äv. porcellin, postelin), holl. porselein, postelein, t. porzellan (ä. t. äv. porcellin, porcelän), eng. porcelain; av fr. porcelaine, av it. porcellana (motsv. span. porcelana), till porcello (motsv. lat. porcellus) gris, diminutivum av porco, svin, av lat. porcus, svin, äv. benämning på de yttre kvinnliga könsdelarna. Den nutida bet. utgår närmast från en äldre bet. ’porslinssnäcka'; snäckan i sin tur antages ha fått sitt namn på grund av en viss likhet mellan snäckans öppning o. de yttre kvinnliga könsdelarna]
1) ss. ämnesnamn; benämning på ett slags fint, mer l. mindre genomskinligt, hårt, vanl. glaserat, i ofärgat skick vitt l. gräddfärgat lergods som framställes gm bränning av vissa ämnen (vanl. kaolin, kvarts o. fältspat) o. som användes ss. material till ett stort antal nytto- o. prydnadsföremål (äv. benämnt äkta porslin); utom i utpräglat fackspr. ofta i allmännare anv., med inbegrepp av andra ämnen med liknande utseende o. anv., i sht fajans (ofta benämnda oäkta porslin). Hårt porslin, med hög kaolinhalt; motsatt mjukt porslin, med låg kaolinhalt o. hög kvartshalt. BoupptSthm 1677, s. 1526 b. 3 st. faat och 18 st. Mindre Confectz Skåhlar af Posselijn. Roth Kägleh. 36 (i handl. fr. 1686). Oächta Porcellaine. HusgKamRSthm 1769, s. 335. The-servis af äkta postlin. LdVBl. 1847, nr 4, s. 3. Anslutnings- och stickkontakter samt kontaktproppar av porslin. VaruhbTulltaxa 1: 517 (1931). — jfr BEN-, BISKVI-, FLINT-, FRITT-, GLAS-, HALV-, STEN-PORSLIN m. fl.
2) föremål av porslin (i bet. 1). — jfr BERLINER-, BORDS-, HUSHÅLLS-, KAFFE-, KÖKS-, SANITETS-, SERVIS-PORSLIN m. fl.
a) (†; se dock slutet) i individuell anv., om enskilt föremål. BoupptSthm 16/12 1667. Små påstlinner till gellée. HovförtärSthm 1714, s. 645. Därs. 1769, s. 2596. — särsk. (eufemistiskt l. skämts.) i sg. (vanl. best.), om nattkärl (av porslin); jfr b α slutet. Grebst 1År 94 (1912). Efter avklädningsproceduren gick han skyndsamt till sängkanten och drog fram ”porslinet”. Hodell WärdshFörbi 189 (1945).
b) i kollektiv anv.
α) i sg.; ofta med särskild tanke på mat- l. kaffeservis av porslin. Kinesiskt, ostindiskt, holländskt, saxiskt, danskt porslin. HovförtärSthm 1688 A, s. 2325. En änka, som handlade med postlin. Berzelius Res. 5 (1812). Gamla skåp fyllda af ostindiskt postlin med wirsénska vapnet. Edholm SeklSlut 214 (1887). Husvärden (håller) varje hyresgäst med .. (bl. a.) silver och porslin för 16 personer. SvD(A) 1943, nr 142, s. 10. särsk. om lavoarservis. Porslin till 2 komoder. BoupptVäxjö 1870. Linder Tid. 42 (1924). jfr LAVOAR-PORSLIN.
β) (numera nästan bl. i Finl.) i pl. Polhem Bet. 1: 11 (1721). Ryska fabriker för .. porcelliner och jernvaror. Palmblad Geogr. 131 (1840). I skattkammarens inre salar finner man en myckenhet af gamla porsliner, vaser och smycken. Hedin Beskickn. 36 (1891). Bendz Landsv. 126 (1916).
Ssgr (i allm. till 1): A (†): PORSLINER-JORD, se B.
B: (2) PORSLINS- l. (numera bl. mera tillf.) PORSLIN-AFFÄR. abstr. l. (vanl.) konkret. Södra Glas- o. porslinsaffären. AdrKalSthm 1896, s. 414.
-AKTIG. porslinsartad, porslinsliknande. 2NF 32: 1094 (1921).
-ANSIKTE~020. (i sht i vitter stil) särsk. om ansikte som liknar ansiktet på en porslinsdocka (se d. o. 1). Sparre HetKust. 74 (1934).
-ARBETARE~0200. vid porslinsfabrik. Stråle RörstrMariebg 142 (i handl. fr. 1761). Snoilsky 3: 232 (1883).
-ARBETE~020. vanl. konkret, om porslinsföremål. SvSaml. 3—6: 35 (1764).
-ARBETERSKA~0200. jfr -arbetare.
-ARMATUR. särsk. om elektrisk armatur av porslin. KatalInstallAsea 1931, s. 70.
-ARTAD, p. adj. som utgör l. har karaktären av l. som liknar porslin. Rinman 1: 464 (1788).
-ARTIG. (porslin-) (†) porslinsaktig. Norrmann Eschenbg 1: 151 (1817).
-ASJETT. BoupptVäxjö 1912.
-BAGERI. (-bakeri) (†) porslinsfabrik. LfF 1905, s. 90 (om förh. 1691).
-BETJÄNT, m. (†) porslinsarbetare. Dædalus 1934, s. 51 (efter ä. handl.).
-BLANK. blank som porslin. Heidenstam End. 43 (1889). De porslinsblanka ögonen. Janson Lögn. 14 (1912).
-BLOMMA, r. l. f. [jfr t. porzellanblume]
1) blomma tillvärkad av porslin. NDA 1867, nr 151, s. 4.
2) bot.
a) krukväxten Hoya carnosa R. Br., med tjocka, porslinsliknande blomkronor, vaxblomma; äv. ss. namn på andra arter av släktet Hoya R. Br. o. (i pl.) ss. namn på släktet; jfr -blomster 1. NF 6: 1559 (1883).
b) prydnadsväxten Saxifraga umbrosa Lin., med porslinsliknande blommor; jfr -blomster 2. LfF 1916, s. 74.
-BLOMSTER. (numera mindre br.) bot.
2) [jfr d. porcelænsblomst] = -blomma 2 b. HbTrädg. 6: 212 (1876).
-BLÅ. [jfr d. porcelænsblå, t. porzellanblau, eng. porcelain-blue] blekblå (med samma nyans av blått som hos blått porslin), mattblå; klarblå. Nordensvan SvK 20 (1891). Blanka, porslinsblå ögon. Lindqvist Herr. 185 (1917).
(2) -BOD. (i sht om ä. förh.) = -butik. Osbeck Resa 144 (1751, 1757).
-BORD. [jfr t. porzellantisch] med skiva av porslin. BoupptVäxjö 1794.
-BRICKA. (serverings)bricka av porslin. KatalÅhlénHolm 1908—09, s. 173. Krusenstjerna Fatt. 2: 286 (1936).
-BRUK. (nästan bl. om ä. förh.) porslinsfabrik. Dalin Arg. 1: 68 (1733, 1754). Mariæbergs och Rörstrands Porcellains-bruk. PH 8: 236 (1766).
-BRÄCKA, r. l. f. bot. = -blomma 2 b. FolkskV 1901, s. 159.
-BRÄNNARE, m., om sak r. l. m.
1) porslinsarbetare som sysslar med bränning av porslin. Bæckström Rörstr. 60 (1930).
2) brännare (se d. o. 6) av porslin. LbKir. 2: 330 (1922).
-BRÖLLOP. (mindre br.) högtid(sdag) som firas 20 år efter bröllopsdagen; festlighet varmed denna högtid(sdag) firas. AB 1892, nr 291 A, s. 3.
(2) -BUTIK. butik för försäljning av porslinsvaror. Hirn Hearn Exot. 3: 117 (1904).
-BÅL, r. l. m. jfr bål, sbst.2 1. BoupptVäxjö 1799.
-DEKOR. dekor på porslin. Fatab. 1907, s. 4.
(2) -DISKERSKA. diskerska anställd (på restaurang o. d.) för att diska servisporslin m. m. ST 1914, nr 7406 D, s. 4.
-DJUR. djurfigur av porslin. BoupptVäxjö 1833.
-DOCKA, r. l. f. [jfr t. porzellanpuppe]
1) docka, helt gjord av porslin l. med huvud (o. lemmar) av porslin; i sht förr äv. om dylik figur använd ss. prydnadsföremål. KlädkamRSthm 1772, s. 471. Kinesiska porslinsdockor. Böttiger Drottnh. 95 (1889). Hon .. är målad som en porslinsdocka. Larsson Borring Uppr. 202 (1930).
2) (i sht i vitter stil) bildl., om person som gm sitt spröda utseende l. sin livlöshet o. d. anses likna en porslinsdocka. Blanche Bild. 1: 67 (1863). Janson Lögn. 277 (1912).
-DREJARE. [jfr t. porzellandreher] person anställd ss. drejare (se d. o. 1 b) vid porslinsfabrik. Dædalus 1934, s. 51.
-DRÄNG. (†) porslinsarbetare. Dædalus 1934, s. 51 (efter ä. handl.).
-EMALJ.
1) (numera bl. tillf.) om ornerande emalj på porslin. Osbeck Resa 143 (1751, 1757).
2) ett slags emalj (ss. skyddsöverdrag på järnföremål o. d.) av hög kvalitet. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 168.
-EMALJERAD, p. adj. överdragen med porslinsemalj (se d. o. 2). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 177.
-ETIKETT. jfr etikett I.
-FABRIK. [jfr t. porzellanfabrik] för tillvärkning av porslinsvaror. Stråle RörstrMariebg 61 (cit. fr. 1725). Rörstrands Porcellaine-Fabrique. PT 1758, nr 26, s. 4. I porslinsfabriken. Snoilsky 3: 232 (1883; titel på dikt).
-FABRIKANT. person som driver porslinsfabrikation. Lindfors (1824).
-FABRIKATION. (fabriksmässig) tillvärkning av porslinsvaror. Åstrand 2: 206 (1855).
-FAT. jfr fat 3. SthmStadsord. 1: 84 (1640).
-FIGUR. [jfr t. porzellanfigur] jfr figur 5. Sachsiska Porcellains-Figurer. HovförtärSthm 1770, s. 38.
-FILTER l. -FILTRUM. finporigt filter (av bränd, oglaserad porslinslera) för filtrering av bakteriehaltiga vätskor. SDS 1894, nr 310, s. 4.
-FORMARE. porslinsarbetare anställd ss. formare (se d. o. 1). IT 1791, nr 52, s. 4.
-FYLLNING. tandläk. vanl. konkret: tandfyllning av porslin. Lenhardtson Tandl. 182 (1897).
-FÄRG. [jfr t. porzellanfarbe, eng. porcelain colour] särsk. om färg(ämne) som användes till färgning l. dekorering av porslin l. till målning på porslin. Pasch ÅrsbVetA 1835, s. 63. Ehrström Konsthantv. 149 (1924).
-FÄRGAD, p. adj. som har den vita l. gräddliknande färg som utmärker ofärgat porslin; jfr -vit. Schröder MinnSkog. 242 (1888).
(2) -FÖRARE. (†) gårdfarihandlare som idkade försäljning av porslinsvaror. VRP 26/2 1772. Bæckström Rörstr. 41 (1930; om ä. förh.).
-FÖREMÅL~002. Keyser Kemien 2: 364 (1871).
-GLASERING. abstr. o. konkret. Lind 1: 416 (1749).
-GLASYR. [jfr t. porzellanglasur] glasyr (som anbringas) på porslin(s-föremål). PersonhT 1914, s. 132 (1802). 3NF 8: 747 (1928).
-GLÄNSANDE, p. adj. som har den glans som (i allm.) utmärker porslin. Ahlberg FarmT 290 (1899).
-GODS. jfr gods 2, 3. TT 1897, Allm. s. 287.
-GOLV. (tillf.) Spegel GW 165 (1685).
-GRUPP. grupp av porslinsfigurer l. porslinspjäser. —
-GUBBE. jfr -figur. AnderssonBrevväxl. 2: 161 (1853).
(2) -HANDDUK~02, äv. ~20. för torkning av (servis)porslin. PriskurKMLundberg 1899, s. 11.
(2) -HANDEL. handel med porslinsvaror; äv. konkret: porslinsaffär. Björkman (1889; konkret).
-HANDFAT~02, äv. ~20.
(2) -HANDLANDE, m.||ig. = -handlare. Backman Lags. 1—2: 540 (1837).
(2) -HANDLARE. [jfr t. porzellanhändler] person som driver handel med porslinsvaror. AJourn. 1815, nr 274, s. 3.
-HATT. (i fackspr.) jfr hatt 3 (j). Nyström Telegr. 59 (1869).
-HERDE. jfr -figur.
-HERDINNA. jfr -figur. TurÅ 1931, s. 11.
-HUND. jfr -figur. Beskow Muntergök 10 (1919). särsk. (†) i uttr. kyssa porslinshunden, benämning på ett skämtsamt prov. (Han fick) tillåtelse att aflägga sina prof (för inträde i kalottregementet), som bestodo i att stupa kullerbytta, stöta peppar och kyssa ”porcellainshunden”. 2SAH 59: 401 (cit. fr. c. 1750).
-HUVUD. särsk.
a) dockhuvud av porslin. Nyblom Twain 2: 131 (1874).
b) (tobaks)-piphuvud av porslin. Rydqvist Resa 235 (1838).
-HÅRD. hård som porslin. Eriksson Ritter KvPol. 76 (1939).
-INDUSTRI. LAHT 1911, s. 134.
-INLÄGG~02. tandläk. jfr -fyllning. Hylin Munn. 2: 255 (1933).
-ISOLATOR. (i fackspr.) jfr isolator b β. Sthm 3: 228 (1897).
-JASPIS. [jfr t. porzellanjaspis, eng. porcelain jasper] miner. ett slags hårt, porslins- l. jaspisliknande ämne uppkommet gm kontaktmetamorfos av lerskiffer. JernkA 1832, Bih. s. 149.
-JORD. (porsliner- 1844 (efter handl. fr. 1665). porslin(s)- 1745 osv.) [jfr t. porzellanerde, eng. porcelain earth] = -lera. Linné Bref I. 2: 54 (1745). SvSlöjdFT 1928, s. 101.
-KAKEL. SvMerc. 6: 494 (1752).
-KAKELUGN~002, äv. ~200. kakelugn av porslinskakel. DA 1771, nr 144, s. 3.
-KANNA. Björkman (1889).
-KAROTT. BoupptVäxjö 1843.
-KATT. jfr -figur. FolklEtnSt. 5: 103 (1934).
(2) -KITT. ett slags kitt för lagning av söndrigt porslin. JournManuf. 1: 24 (1825).
-KNAPP, r. l. m. En kiäpp .. med Porcellinsknapp. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Porslinsknappar, som begagnas i handskar och skjortor. Keyser Kemien 2: 347 (1871).
-KNOPP. jfr knopp 1 (e). TT 1901, M. s. 56.
-KONSTAPEL. [förvrängning av polis-konstapel] (numera knappast br.) skämtsam l. nedsättande benämning på poliskonstapel. Naggen 1914, nr 22, s. 3.
-KOPP. kopp (särsk. kaffe- l. tekopp) av porslin. BoupptSthm 1667, s. 1213, Bil. (1668).
-KRABBA. [jfr eng. porcelain-crab] zool. tiofotat kräftdjur av familjen Galatheidæ, särsk. av släktet Porcellana Penn.; i pl. äv. ss. namn på familjen. 1Brehm III. 2: 220 (1876).
(2) -KROSSERSKA. (skämts.) om kvinna som (vid diskning o. d.) slår sönder porslin. —
(2) -KROSSNING. särsk.: tivolinöje som består i att man gm bollkastning söker slå sönder porslin som hängts l. ställts upp i ett stånd. Trenter SomRop. 75 (1944).
-KRUKA. Wrangel TessPal. 36 (i handl. fr. 1735).
-KRÄFTA. [jfr t. porzellankrebs] zool. = -krabba. SvUppslB 21: 1034 (1934).
-KUPA, r. l. f. kupa (särsk. lampkupa) av porslin. Lundell (1893). En fotogenlampa med vit porslinskupa. Bonde SettHört 104 (1950).
-KÄRL, äv. (numera bl. arkaiserande) -KÄRIL. Lind 1: 1234 (1749).
(2) -KÖK. (förr) rum för förvaring av servisporslin o. d. Vax och Talglius förbrukade .. Vtj Porsellins kiöket på Vlricksdahl. HovförtärSthm 1726, s. 407. Fatab. 1934, s. 114 (om förh. på 1700-talet).
(2) -LAGERSKA. jfr -lagning.
(2) -LAGNING. lagning av söndrigt porslin. —
-LERA, r. l. f., ngn gg -LER. [jfr t. porzellanton, eng. porcelain-clay] lera använd till framställning av porslin; särsk. om kaolin (äv. benämnd äkta porslinslera). Linné SystNat. 3 (1735). Törnstrand Met. 118 (1927).
-LIK, adj. Rinman 2: 294 (1789).
-LIKNANDE, p. adj. Mörne Elef. 197 (1931).
-LJUSSTAKE~020. BoupptSthm 1671, s. 428.
(2) -MAGASIN. (i sht om ä. förh.) porslinsbutik. DA 1793, nr 4, s. 3. Auerbach (1913).
-MAKARE. [jfr t. porzellanmacher, eng. porcelain-maker] (om ä. förh.) tillvärkare av porslinsvaror. Stråle RörstrH 11 (i handl. fr. 1725). TT 1945, s. 473.
-MAKERI03~002 l. 01004. [jfr t. porzellanmacherei] (om ä. förh.) porslinsfabrik. Tilas ÅmVetA 1748, s. 21. Fatab. 1933, s. 125.
-MANUFAKTUR. [jfr t. porzellanmanufaktur] (†) porslinstillvärkning; porslinsindustri; porslinsfabrik. Stråle RörstrH 26 (i handl. fr. 1731). NF 1: 302 (1875).
Ssg (†): porslin(s)manufaktur-värk, n. porslinsfabrik. Stråle RörstrH 13 (cit. fr. 1725).
-MANUFAKTURI. (†) = -fabrik. HSH 37: 440 (1731).
-MASSA, r. l. f. [jfr t. porzellanmasse] om (ler)-massa varav porslin tillvärkas. Åkerman KemTechn. 1: 644 (1832).
-MORTEL. BoupptVäxjö 1879.
(2) -MUSEUM. museum för porslinsföremål. Strindberg TjqvS 4: 53 (1875).
-MUSSLA. [jfr t. porzellanmuschel] (†) zool. = -snäcka. Oldendorp 1: 136 (1786). Meurman (1847).
-MYNT, n. myntstycke av porslin. Östergren (1935).
-MÅLARE. [jfr t. porzellanmaler] jfr -målning. Osbeck Resa 148 (1751, 1757).
-MÅLARINNA. jfr -målning. MeddSlöjdF 1892, s. 106.
-MÅLERI. [jfr t. porzellanmalerei] jfr -målning. Hedlund Schweiz 45 (1866).
-MÅLNING. [jfr d. porcelænsmaling] dekorering av porslin gm påläggning av färg som göres beständig gm bränning, målning på porslin; äv. konkret, om dekoren l. målningen. Blå och vita (kakelugnar) med porslinsmålning. SvKulturb. 5—6: 254 (c. 1760). HantvB I. 1: 62 (1934).
(2) -MÄRKE. märke på porslinsföremål, utmärkande tillvärkare l. fabrik l. tillvärkningsort o. d. 2UB 7: 193 (1903).
-MÄSTARE. (förr) titel för vissa yrkesmän inom porslinsindustrien; jfr mästare 10. Stråle RörstrH 118 (i handl. fr. 1760). Dædalus 1934, s. 51.
(2) -PACKARE. jfr -packning. DN 1918, nr 179, s. 14.
(2) -PACKNING. (ned)packning av porslinsvaror. —
-PAPP. (†) = -papper. Scheutz Jord. 154 (1856).
-PAPPER. [jfr t. porzellanpapier, eng. porcelain-paper] (†) ett slags styvt, glaserat papper. Almström KemTekn. 2: 512 (1845).
-PIPA, r. l. f. [jfr d. porcelænspibe] särsk.: tobakspipa med porslinshuvud. HovförtärSthm 1680 B, s. 278 c. —
-PISTILL. tekn., apot. mortelpistill av porslin. Ahlberg FarmT 197 (1899).
-PJÄS. jfr pjäs 1. BoupptVäxjö 1883.
-PLOMB. tandläk. jfr -fyllning.
-PLÅT. (numera mindre br.) namnplåt o. d. av porslin; jfr -skylt. Drake Töpfer 74 (1850). Blanche Portr. 8 (1889).
-POTTA. (numera bl. vard.) nattkärl av porslin. HusgKamRSthm 1743—44, s. 42. Schütt EndGlädje 99 (1948).
-RITARE. (†) porslinsmålare. Torén Resa 365 (1752). 3SAH LII. 2: 169 (1941; efter handl. fr. 1785).
-RITNING. (†) porslinsmålning. PH 8: 529 (1766).
-RÖR. 2NF 35: 525 (1923).
-SAK. porslinsföremål. Berzelius Res. 355 (1819).
-SALTKAR~02, äv. ~20. PH 6: 4385 (1756).
-SERVIS. [jfr t. porzellanservice] servis (särsk. mat- l. kaffeservis) av porslin. Stråle RörstrH 101 (cit. fr. 1752).
(2) -SINKARE. (i sht om ä. förh.) person som yrkesmässigt utför porslinslagning. Engström 5Bok 110 (1910).
(2) -SINKERI. (i sht om ä. förh.) lagning av sönderslaget porslin. DA 1793, nr 214, s. 4.
-SKEPP. kem., tekn. liten behållare av porslin, använd vid experiment l. prov o. d. för invägning av små kvantiteter av ngt ämne. JernkA 1874, s. 10.
-SKIMMEL. (numera mindre br.) hippol. om vissa slag av skimlar med blågrå färgton. Florman HästKänned. 134 (1794). 2NF 25: 1009 (1917).
-SKYLT. [jfr t. porzellanschild] skylt (särsk. namn- l. dörrskylt) av porslin. Strindberg Skärk. 53 (1888).
-SKÅL. Rålamb Resa 25 (1658, 1679).
(2) -SKÅP. [jfr d. porcelænsskab] för förvaring av porslin. MoB 2: 45 (1792).
-SKÄCK. (porslin-) (†) hippol. skäck med blåvita fläckar. Florman HästKänned. 133 (1794). Billing Hipp. 111 (1852).
(2) -SKÄNK; pl. -ar. jfr -skåp. Hedenstierna FruW 130 (1890).
-SKÄRVA, r. l. f. Rinman 2: 294 (1789).
-SNUSDOSA~020. (i sht om ä. förh.) snusdosa av porslin. BoupptVäxjö 1774.
-SNÄCKA. [jfr t. porzellanschnecke] zool. snäckdjur av familjen Cypræidæ (med porslinsliknande skal), särsk. av släktet Cypræa Lin.; i pl. äv. ss. namn på familjen resp. släktet. Oldendorp 1: 136 (1786). Brehm DjurV 1: 364 (1939).
-SPADE. tekn., apot. liten spade av porslin (för användning på apotek l. inom den kemiska industrien o. d.). Nyblæus Pharm. 329 (1846).
-SPRÖD. (i sht i vitter stil) spröd l. skör som porslin. Aronson SlumpMyndl. 150 (1922).
-STATYETT. Wallgren ABCBok 233 (1917).
-STAV. AHB 56: 25 (1871).
-SVARVARE. = -drejare. Bæckström Rörstr. 35 (1930; efter handl. fr. 1810).
-TERRIN. Branting Förf. (1829; efter handl. fr. 1806).
-TILLBRINGARE~0200. —
-TILLVÄRKNING~020. särsk.: tillvärkning av porslinsvaror. Stråle RörstrMariebg 87 (i handl. fr. 1735).
-TORN, n. [jfr t. porzellanturm, eng. porcelain tower] (om kinesiska förh.) torn (beklätt med plattor) av porslin. Spegel SalWijsh. 27 (1711). Det berömda porslinstornet i Nan-king. Munthe ÖstasK 45 (1925).
-UGN. [jfr t. porzellanofen]
1) ugn för bränning av porslin. Stråle RörstrMariebg 136 (i handl. fr. 1760). Munthe ÖstasK 59 (1925).
(1, 2) -UPPSATS~02. om hophörande samling av porslinsföremål, särsk. av porslinsfigurer. Dalin Vitt. II. 5: 97 (1738).
-VARA, r. l. f. i sht handel. porslinsföremål; nästan bl. i pl. SFS 1839, nr 27, s. 2.
-VAS. [jfr t. porzellanvase] DA 1771, nr 120, s. 4.
-VIT. [jfr t. porzellanweiss, eng. porcelain-white] som har den vita färg- (nyans) som utmärker (ofärgat) porslin. Marklin Illiger 84 (1818). Strindberg Fagerv. 27 (1902).
-VÄRK, n. (†)
1) porslinsfabrik. Stråle RörstrMariebg 67 (i handl. fr. 1726). Rinman JärnH 655 (1782).
2) porslin, porslinsvaror. Jordarter, som skola nyttjas til porcelains-verk eller målare-färgor. Rinman 2: 719 (1789).
-ÄGG, n. [jfr d. porcelænsæg] (red)ägg av porslin. Weibull Hönsb. 86 (1888).
-ÖGA. särsk. (i sht i vitter stil) om öga med porslinsliknande färg o. glans. Hallström VilsnF 80 (1894). En mörk, frodig skönhet med stora runda porslinsögon. Öberg Makt. 1: 106 (1906).
Spoiler title
Spoiler content