SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRACKIG, adj.
Etymologi
[sannol. till PRACK, sbst.1 2, l. PRACKA, v.1 3]
(†) om byggnad: som är ett fuskvärk, klåparaktig, uppförd illa l. utan ordentlig plan l. dyl.; jfr PRACK-VIS 2. Prackiga byggnader kosta i realiteten och i längden, ändock mer än med plan och system gjorda. Porthan BrCalonius 548 (1799).
Spoiler title
Spoiler content