SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PRESS präs4, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (Rudbeckius Dagb. 15 (1621) osv.) ((†) -er Syr. 33: 17 (öv. 1536: wijnpresser), Swedberg Schibb. 433 (1716)); förr äv. PRESSE, m. l. f.
Ordformer
(pres 1684. press 1536 (: wijnpresser), 1541 osv. präss 15781928. prässe 1591)
Etymologi
[fsv. präs; jfr d. presse, mht. prësse (t. presse), meng. presse (eng. press), ffr. presse (fr. presse), mlat. pressa samt fht. fressa; sannol. ytterst av ett vbalsbst. till lat. pressare (se PRESSA). — Jfr PÄRS]
1) handlingen att pressa ngt l. förhållandet att ngt pressas l. är utsatt för tryck, pressning, tryckning, tryck; särsk. i uttr. sätta l. lägga l. vara l. ligga i l. under press, utsätta resp. vara utsatt för pressning (mellan två föremål l. i särskilt konstruerad apparat); jfr PRESSA I 1, II 1. Växterna ligga i press för att torka. Tå skal man straxt sättia .. (skinkorna) i Press emellan två Breder. Salé 51 (1664). Redan var säden bergad, oliven under präss. Agrell Maroco 2: 167 (1798, 1807). Lägg .. (de sammanlagda smörgåsarna) i lätt press mellan ett par skärbräden. StKokb. 129 (1940). — jfr VIND-PRESS. — särsk.
a) (i fackspr.) i uttr. sätta press, lägga in ngt som skall pressas i en därför avsedd apparat o. sätta denna i funktion. Varje afton sattes präss i Vollsjö färgeri och varje morgon lossades präss-skruven. Sahlin SkånFärg. 100 (1928).
b) sport. vid fiske med spö; i uttr. sätta press på, spänna (lina som fått napp) så att spöets svikt utnyttjas; sätta på (full) press, spänna lina som fått napp (så mycket det går). Hammarström Sportfiske 101, 102 (1925).
c) textil. o. skrädd. konkretare, om resultatet av pressning av tyg, klädesplagg o. d., vilket visar sig i jämn o. glatt yta, ökad fasthet o. mer l. mindre hög glans l. (i fråga om klädesplagg o. d.) rätt form o. önskade veck, pressning; särsk. i uttr. hålla pressen, bevara resultatet av pressning (bra, dåligt o. d.); i sht förr äv. i uttr. sätta press i ngt, gm pressning ge ngt jämn o. glatt yta osv.; ta pressen ur ngt, ta pressglansen ur ngt; jfr PRESSA I 1 a β. Lind (1749). Ta prässen ur et tyg. Holmberg 1: 592 (1795). Sätta press i kläde. Nordforss (1805). Ett tyg, som håller pressen bra. DN(A) 1933, nr 286, s. 3.
d) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.: handlingen l. förhållandet att anstränga l. hårt ansätta ngn l. ngt; ansträngning, påfrestning, påtryckning, (ekonomiskt l. psykiskt) tryck o. d.; förr äv.: utsugning; särsk. i sådana uttr. som utöva l. lägga press på ngn l. ngt l. utsätta ngn l. ngt för press, gm tvång l. hotelser (söka) förmå ngn att tillgodose vissa intressen, utöva påtryckningar på ngn; äv.: invärka hämmande på ngn l. ngt, anstränga ngn l. ngt; jfr PRESSA I 7. Dhen SkattCammar som fylles medh Undersåternas press och plågande, han räcker intet längie. Grubb 606 (1665). Penninge bristen blir en hårdare präss i det oeconomiska. CAEhrensvärd Brev 1: 227 (1793). Johan .. ville sjelf icke stiga upp och trycka ner någon, men han led af press uppifrån. Strindberg TjqvS 1: 65 (1886). Landsfiskal Glad förklarade, att samtliga bekännelser avgivits fullt frivilligt och utan någon som helst press. SvD(A) 1931, nr 170, s. 12. Den fruktansvärda psykiska press som hon hade varit utsatt för. Trenter SomRop. 232 (1944). Den press på våra resurser, som opåverkbara faktorer utövat. SvD(B) 1947, nr 265, s. 5. (Tullöverkontrollören) säger att ingen behövt stå i kö mera än en halvtimme ens under den värsta pressen på eftermiddagarna. GHT 1947, nr 296, s. 7. — särsk.
α) sport. om kraftinsats som tävlingsdeltagare gör(a) för att tilltvinga sig ledningen, offensiv, ihållande angrepp; särsk. i sådana uttr. som springa utan press, springa utan att känna sig hotad av ngn medtävlare (o. utan den extra kraftinsats som i sådant fall skulle ha erfordrats för seger); jfr PRESSA I 7 b. (Bandylaget från) Västerås började genast med hård press. IdrBl. 1924, nr 12, s. 7. Backman sprang (vid uttagningstävlingarna) utan press på 5000 (meter). Därs. nr 62, s. 8.
β) sjöt. om påfrestning som fartyg utsättes för (av vind l. sjö o. d.); jfr PRESSA I 7 c. Hon skulle ej stått / för hårdare press min smäckra båt. Ahlman Mareld 34 (1912).
γ) (†) i uttr. hava sin press och pina, utstå lidanden, ha sitt att bära, få sin beskärda del; äv. [möjl. delvis utgående från 2] få ngn i pressen, vålla ngn lidande; vara i pressen, vara med om ngt besvärligt, vara i arbete, ”vara i elden”. Vår syndastyggelse har fått Guds Son i pressen. Brenner Pijn. 30 (1727). Runeberg 4: 215 (1834: hafva sin press och pina). Åtta par (oxar) hade varit i prässen för dagen. Stolt Minn. 41 (1879).
δ) (i Finl.) pressande förhör; förr äv. allmännare: tentamen; jfr PRESSA I 7 g. Topelius Dagb. 2: 395 (1836). Samma dag jag genomgått min oförutsedt lindriga press och blifvit välbeställd gymnasist. Lagus Pojk. 176 (1904).
ε) konkretare, om situation som innebär en svårighet; trångmål, förlägenhet, knipa, klämma, pärs; utom i Finl. numera bl. mera tillf., om svårighet o. d. som vållar ngn lidande l. ansträngning av psykisk art; särsk. i uttr. utstå en svår press, gå igenom svårigheter, utstå en pärs; vara (förr äv. sväva) i en svår press o. d. Hvad presz och olägenhet wårt k. Fädernesland för denna tiden swäfwar vti. Stiernman Riksd. Bih. 363 (1657). Hoorn Jordg. 1: 10 (1697; om förlossning). Vörlund utstod en svår präss vid sin disp(utation)s försvar. Porthan BrCalonius 341 (1796); jfr δ. Runeberg ESkr. 2: 286 (1861; om värk). Det skall tusan en gång till gå med sin häst i en dylik präss, tykte (en av de tävlande vid en kappkörning). Lindberg FinNov. 201 (1894).
2) redskap l. inrättning att pressa med; särsk. (i sht tekn.) om apparat som åstadkommer ett stötfritt tryck mellan två hårda ytor gm att dessa närmas till varandra (medelst hävstångs- l. skruvanordning o. d.); stundom i utvidgad anv., om lokal (avdelning inom fabrik o. d.) som är avsedd för pressning; jfr PRESSA I 1 a. Hydraulisk press, se HYDRAULISK 2. Sätta ngt i pressen, taga ut ngt ur pressen. Lägg växterna i pressen! OxBr. 11: 708 (1637). När du bekommer det ihopvecklade brefvet, så lägg det i en präss eller book, så blir det rätt igen. HSH 7: 189 (c. 1800). SLorS 12: 23 (1896; om avdelning inom fabrik). Pressarna kunna arbeta med betydligt högre hvarfantal än slagmaskinerna. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 524. — jfr BAND-, BOK-, BOKBINDAR-, BREV-, DIFFERENTIAL-, FÖRGYLLNINGS-, GLÄTT-, HAND-, HÅL-, HÄVSTÅNGS-, HÖ-, KALL-, KLIPP-, KOPIE-, MASKIN-, REVOLVER-, SERVETT-, SKRUV-, SMIDES-, VARM-, VATTEN-, VÄXT-PRESS m. fl. — särsk.
a) redskap l. inrättning att pressa ut saft, must, olja o. d. med; jfr PRESSA I 1 a α. Så skola tina ladhor fulla warda, och tine presser med most offuerflyta. Ordspr. 3: 10 (Bib. 1541). Abelin Frukt 232 (1902). jfr BET-, BÄR-, CIDER-, CITRON-, FILTRER-, MUST-, SAFT-, VIN-PRESS m. fl.
b) apparat för intryckning av märke l. stämpel o. dyl. l. för prägling av mynt l. medaljer o. d.; numera företrädesvis ss. senare led i ssgr; förr äv.: sigillstamp. En präss at sigillera medh. ConsAcAboP 1: 539 (1652). (Sigillet är) Såsom en vackert tiock slant, med en rygg bakpå, hvilken lärer svarat imot någon skuru i den öferliggande prässens del. Wettersten Forssa 8 (c. 1750). 2UB 6: 631 (1904; för prägling av mynt). jfr DATUM-, FÖRSEGLINGS-, MYNT-, SIGILL-PRESS.
c) (†) visst tortyrredskap vari delinkventen sammanklämdes. Hiortzberg YttDom. 26 (c. 1740, 1756).
3) sport. (inom tyngdlyftningen) om det sätt att lyfta en tyngd, som kännetecknas av att tyngden föres uppåt i lugnt tempo utan ryck l. plötslig start; jfr PRESSA I 5. Press av stång med två armar. SvTyngdlyftnFörbStadg. 1932, s. 44. — jfr TVÅARMS-PRESS.
4) [specialanv. av 2] maskin för tryckning av böcker, tidningar, gravyrer o. d.; äv. i utvidgad anv.: tryckeri; äv. abstraktare l. bildl., särsk. dels i vissa uttr. (se a o. b), dels ngn gg (i sg. best.) symboliserande boktryckarkonsten. Lælius Jungf. N 6 b (1591; ovisst). Mitt Tryckerij, Pressar och nödigh redhskap. Rudbeckius Dagb. 15 (1621). Hvem har skänkt sederna .. mildhet ..? Civilisation och prässen. SC 1: 106 (1820). Landsortens pressar deltogo i den vittra produktionen. Finland 274 (1893). Litografisk press. Ambrosiani NordMBokhandtv. 23 (1916). — jfr ACCIDENS-, BOK-, BOKTRYCKAR-, CYLINDER-, DIGEL-, DJUPTRYCKS-, FÄRGTRYCKS-, HAND-, ILLUSTRATIONS-, KOPPARTRYCKS-, KORREKTUR-, LJUSTRYCKS-, MASKIN-, OFFSET-, ROTATIONS-, SNÄLL-, TRYCK-PRESS m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. med bet.: läggas l. ligga i tryckpress, befordra(s) till trycket, börja tryckas, vara under tryckning; numera företrädesvis gå i press (ofta om tidningsnummer o. d.), lägga l. ligga i pressen; i sht förr äv. komma l. ligga under pressen. Tidningen går i press kl. 4. (En bok) then iagh är sinnad .. icke långt här efter låta komma vnder Pressen. Hiärne Suurbr. Föret. 5 (1679). Framledne assessoren Brenners Thesaurus nummorum Sueo-Gothicorum, som ligger nu under Pressen. Schück VittA 4: 222 (i handl. fr. 1725). Så sent på e. m., att aftontidningarne borde vara redan lagda i pressen. Hellberg Samtida 6: 93 (1871). Rydberg Brev 3: 18 (1882: vara under pressen). Manuskriptet, som i oförändradt skick lagts under prässen, lyder (osv.). Boheman Valera PepJ 2 (1894). VFl. 1936, s. 34.
b) i vissa uttr. med bet.: utkomma av trycket; numera företrädesvis lämna pressen; i sht förr äv. utkomma (förr äv. utgå) från pressen; förr äv. komma undan pressen. Polhem Brev 122 (1716: kommer undan prässen). Den första bok, som nånsin i Köpenhamn från prässen utkommit. Dalin Hist. III. 1: 419 (1761). Alla från prässen utgående Nonsensiska skrifter. Kellgren (SVS) 5: 204 (1789). Den elementarkurs i philosophien, som icke längesedan lemnat pressen. SKN 1841, s. 1.
5) [efter motsv. anv. i fr.; jfr 4] sammanfattande benämning på tidningar o. tidskrifter; förr äv. i vidsträcktare anv., om andra alster av boktryckarkonsten (jfr BOK-PRESS 4); äv. ss. sammanfattande benämning på personer som äro värksamma ss. tidningsskribenter l. tidningsutgivare: tidningsmannavärlden. Den gula, kolorerade pressen, se GUL 2, KOLORERA 2 a. Den så kallade liberala pressen. BlickPolitStrid. 29 (1838). Geijers sats, att periodiska pressen är tredje Statsmagten. ÖgCorr. 1838, nr 6, s. 4; jfr Geijer I. 8: 267 (1838) o. BlickPolitStrid. 15 (1838). Den falska anklagelsen (mot Armfelt) hade gått igenom hela Europas press. Tegnér Armfelt 2: 243 (1884). (Han) gick in i pressen. Fallström VDikt. 1: 280 (1888, 1899). SvD(B) 1946, nr 260, s. 4. — jfr BOK-, DAGS-, FACK-, GOTTKÖPS-, HUVUDSTADS-, HÖGER-, LANDSORTS-, NYHETS-, SMUTS-, SOCIALIST-, TIDNINGS-, VÄNSTER-PRESS m. fl. — särsk. i utvidgad anv., i sådana uttr. som l. erhålla l. ha (en) god (resp. dålig o. d.) press, bli föremål för ett välvilligt (resp. oförmånligt o. d.) omnämnande i tidningar o. tidskrifter, få god (resp. dålig o. d.) kritik. Söderhjelm Levertin 1: 417 (1914). (Boken) har erhållit en god press. VFl. 1935, s. 53. (Eden) har fått bättre press i USA än kanske någon annan brittisk statsman. GHT 1943, nr 78, s. 10.
Ssgr (i allm. till 5. Anm. Vissa ssgr kunna äv. hänföras till pressa; ord som saknas här nedan kunna sökas under d. o.): A: PRESS-ABONNEMANGSSAMTAL~010102. telef. telefonsamtal som regelbundet expedieras på bestämda tider mellan tidningar l. telegrambyråer o. deras korrespondenter. RtKatal. 1927, IV. 1: IX.
(4) -ALSTER. av trycket utgiven skrift, publikation; i sht om tidning. Centerwall Hellas 160 (1888).
-ANGREPP~02, äv. ~20. angrepp i pressen. SvD(B) 1948, nr 92, s. 4.
-ANKA, r. l. f. (tillf.) jfr anka, sbst.1 3. SvTidskr. 1893, s. 140.
-ATTACHÉ. vid beskickning anställd person som har till uppgift att följa det främmande landets press o. informera denna om sitt land; jfr -ombud 2. 2NF 37: 1147 (1925). SFS 1939, s. 650.
-AVDELNING~020. avdelning inom ämbetsvärk l. företag l. organisation o. d. som handhar förbindelserna med pressen; jfr -byrå 1, 2. SFS 1909, nr 169, s. 7.
(4) -AVDRAG~02, äv. ~20. boktr. = -revider; jfr avdrag 6 a slutet. —
(2) -BOM. [jfr t. pressbaum] (i ä. fackspr.) i skruvpress: stång att draga åt skruven med. Lind (1749; under press-baum). Almroth Karmarsch 354 (1839).
-BYRÅ. [jfr t. pressbureau]
1) (avdelning inom) statlig institution som följer vad som säges i pressen i angelägenheter som angå staten o. som lämnar upplysningar till pressen angående statens värksamhet; jfr -avdelning. Janzon Hor. 35 (1899). BtRiksdP 1919, 6: nr 144, s. 19.
2) institution som handhar förbindelserna mellan å ena sidan pressen o. å andra sidan bestyrelse för fest, utställning, kongress o. dyl. l. styrelse för parti, förbund o. d. KatalIndUtstSthm 1897, s. 238.
3) företag som förmedlar nyheter till pressen l. distribuerar pressalster m. m. Svenska pressbyrån (ofta förkortat till Pressbyrån), aktiebolag med syfte att distribuera pressalster. Svensk-Amerikanska Pressbyrån. AdrKalSthm 1906, s. 583.
-BÄNGEL, r. l. m. [jfr t. pressbengel]
1) (i fackspr.) till 2: redskap att draga åt (skruv)press med; särsk. (bokb.) om ett slags skruvnyckel bestående av ett trästycke försett med ett efter pressmutterns form avpassat hål. Thon o. Kirsch 3 (1856). Key Amatörbokb. 10 (1916).
2) boktr. till 4: hävstång att draga åt handpress med; jfr bängel 1. Lindfors (1824).
-CENSOR. med uppgift att övervaka pressen. AB 1899, nr 260, s. 3.
-CENSUR jfr censur 2. Björkman (1889).
-CHEF.
1) (mera tillf.) person som leder o. övervakar en (totalitärt styrd) stats press. Ahrenberg Männ. 5: 215 (1910). Bjurman 3Statsm. 208 (1935; i Italien).
2) inom företag o. d.: person som är chef för avdelning som handhar förbindelserna med pressen. Presschef hos (filmbolaget) Ufa. SvD(A) 1935, nr 319, s. 13.
Ssg (till -chef 1 o. 2): presschefs-befattning. ASScF XX. 12: 19 (1895).
(2) -CYLINDER. tekn. cylinder i vilken presskolven i en hydraulisk press rör sig, hydraulisk cylinder. JernkA 1823, s. 296.
-DEBATT. debatt som föres i pressen. SD(L) 1904, nr 184, s. 3.
-DETALJ, sbst.1 mil. inom stab: sektion som handhar förbindelserna med pressen; jfr detalj 5 b. Marinstabens pressdetalj. SvArmRulla 1932, s. 503.
(2, 4) -DIGEL. (i fackspr.) digel på digelpress; förr äv. om överskivan på förgyllningspress. Thon o. Kirsch 107 (1856; på förgyllningspress).
-DISKUSSION. jfr -debatt. AB 1898, nr 250, s. 3.
(2, 4) -DRAGARE. person som drager handpress; särsk. (förr) till 4, om person som yrkesmässigt drog handpress på tryckeri. Malmbgt 1894, nr 26, s. 3. SvFolket 11: 57 (1940).
-FEJD. jfr -debatt. Klercker Cuba 7 (1898).
-FOTO. avsett för pressen l. reproducerat där. —
-FOTOGRAF. person som fotograferar för pressens räkning. Form 1934, s. 58.
-FOTOGRAFI. = -foto.
-FRIHET~02 l. ~20. [jfr t. pressfreiheit, eng. liberty of the press, fr. liberté de la presse] tryckfrihet; i sht i fråga om tidningspressen. Möller (1785; under pressfreiheit). Rönblom Tryckfr. 132 (1940).
-FRONT. jfr front 2 h; särsk. i pl. best. ss. rubrik i tidning över en med kommentarer försedd samling av utdrag ur andra tidningars uttalanden i aktuella frågor. SvD(A) 1918, nr 295 A, s. 12 (rubrik).
-FÖRENING. förening av pressmän; jfr förening 7 c. Björkman (1889).
-FÖRETAG~002, äv. ~200. om tidningsföretag o. d. Sylwan ModPress. 74 (1906).
-FÖRFATTNING. (i sht om utländska förh.) = -förordning. Wieselgren Bild. 487 (1882, 1889; i Finl.).
(2) -FÖRGYLLARE. bokb. jfr -förgyllning. DN 1898, nr 18147 B, s. 4.
(2) -FÖRGYLLNING. bokb. dekorering av bokband med tillhjälp av förgyllningspress. ArbB 330 (1887).
-FÖRORDNING. [jfr t. pressverordnung] (i sht om utländska förh.) tryckfrihetsförordning; jfr -lag. NF 2: 583 (1877; om tyska förh.). Press-förordningen med tillägg och ändringar. LillaFörfSaml. 16: Omsl. 1 (1880; om finländska förh.).
(4) -GALGE. (förr) boktr. jfr galge 3 a. Lind 1: 770 (1749).
-GRANNE. om tidning l. tidskrift i förh. till annan; särsk. i pl. ss. rubrik (jfr -front). DN 1909, nr 13992 B, s. 1.
(4) -HAMMARE, sbst.1 boktr. ett slags hammare som förr användes av boktryckare (för att slå i de kilar varmed en tryckform hölls i rätt läge under tryckningen). Täubel Boktr. 1: 187 (1823). Därs. 2: 33. —
-HINDER. (om ä. finländska förh.) av censurerande myndighet utfärdat förbud mot publiceringen av tidning(snummer). WoJ (1891). Hela antalet presshinder (i Finland) steg under november till 18. SD 1892, nr 332, s. 5.
(2) -HJUL. (presse- 1686) (förr) på skruven i större skruvpress: hjulliknande anordning, genom vilken de stänger instuckos varmed pressen skruvades till; jfr -krona. BoupptSthm 1686, s. 286 a, Bil. (efter överskärare).
(2) -HUVUD, sbst.1 tekn. om den övre av de båda delar av en press mellan vilka pressningen äger rum. TT 1875, s. 65.
-INLÄGG~02, äv. ~20. jfr inlägg 5. HT 1916, s. 100.
-INTERVJU. Hellström Malmros 70 (1931).
-KAMPANJ. jfr kampanj, sbst.2 3 b. Lidforss Dagsb. 199 (1905).
-KLIPP. jfr klipp, sbst.2 1 b slutet. Nerman Service Bluffm. 264 (1925).
(2) -KLOSS, r. l. m. [jfr t. pressklotz] (i fackspr.) kloss som lägges in i press för att fylla ut mellanrum l. utgöra underlag för pressgodset; pressbräda; jfr kloss-bräda. Ambrosiani DokumPprsbr. 198 (i handl. fr. 1788). Sahlin SkånFärg. 102 (1928).
-KLUBB. klubb för pressmän; jfr klubb, sbst.2 Geijer Brev 278 (1835).
(2) -KNEKT, r. l. m. [jfr t. pressknecht] bokb. redskap bestående av en med en tvärslå försedd bräda varemot bokbindare stöder pressen vid vissa arbeten. Sjöberg Bokb. 13 (1920).
-KOLLEGA.
1) om person; jfr kollega 1. Sylwan ModPress. 139 (1906).
2) om tidning; jfr kollega 2. SvD(A) 1930, nr 304, s. 4.
-KOMMENTAR. i sht i pl.; jfr kommentar 1. Höglund Branting 1: 473 (1928).
-KOMMISSARIAT. jfr -kommissarie. Olympiad. 1912 Red. 224 (1913).
-KOMMISSARIE. person som handhar förbindelserna med pressen vid (organiserandet av) utställning l. idrottstävling o. d. GHT 1896, nr 270, s. 2.
-KOMMUNIKÉ. gm pressen utsänd kommuniké. SvD(A) 1932, nr 50, s. 4.
-KONFERENS. konferens varvid en talesman för en institution l. organisation o. dyl. l. en framstående privatperson gör uttalanden för pressen. SocÅb. 1940, s. 85.
-KONGRESS. kongress mellan pressmän för överläggningar i gemensamma yrkesangelägenheter. SvD 1894, nr 158, s. 3.
(4) -KORREKTUR. boktr. tryckfärdigt korrektur; äv. om korrektur som (t. ex. därför att många exemplar önskas) icke framställts i korrekturpress, utan i press som eljest användes för upplagetryck; jfr -revider. Elge BoktrK 48 (1915).
-KORT, n. identitetskort för pressman, vilket berättigar till vissa förmåner. 2NF 28: 769 (1918).
-KRITIK. kritik i pressen; jfr kritik 1 o. 1 b. KJohanson (1917) hos Bremer Brev 3: 526. GHT 1947, nr 53, s. 20.
(2) -KROK. (förr) vid papperstillvärkning: redskap varmed guskplanka fördes in i l. ut ur pressen. Ambrosiani DokumPprsbr. 379 (1923).
(2) -KRONA, r. l. f. (förr) på skruven i större skruvpress: kronliknande anordning, genom vilken de stänger instuckos varmed pressen skruvades till; jfr -hjul. Ambrosiani DokumPprsbr. 135 (i handl. fr. 1830).
(4) -KÄRRA, r. l. f. [jfr t. presskarren] boktr. jfr kärra 4. Björkegren 496 (1784).
-KÖR. om (uttalanden i) pressorgan (av samma politiska färg) som visa en väl överensstämmande uppfattning. Den socialistiska presskören. SvD(A) 1926, nr 34, s. 5.
-LAG, r. lag som reglerar pressens värksamhet, tryckfrihetslag. SydsvD 1870, nr 26, s. 1.
-LAGSTIFTNING~020. jfr -lag. Ett förslag till reform i presslagstiftningen. Nordvall (1868; boktitel).
(2, 4) -LÄGGA, v. lägga (ngt) i press. 2NF 14: 808 (1910). särsk. till 4: lägga (tryckform) i press; ofta i utvidgad anv.: lägga (tidning o. d.) i press, (börja) trycka. AB 1897, nr 98, s. 2. De tunga ”formarna” måste bäras öfver hela gårdsplanen för att kunna pressläggas. 2LundagKron. 184 (1921; om förh. c. 1880). En .. vid pressläggningen okontrollerbar uppgift. HT 1947, s. 94.
Ssgr (till -lägga slutet): pressläggnings-timme(n). Upsala 1915, nr 229, s. 5.
-ögonblick(et). Swing 1921, nr 22, s. 12.
-LÄKTARE. avsedd för pressens representanter. Strix 1905, nr 19, s. 2 (i riksdagen).
-MAN, m. inom pressen värksam person, tidningsman; journalist; tidningsutgivare; jfr man, sbst.2 5 c λ. Lundin NSthm 437 (1888). HT 1939, s. 99.
(2) -MUTTER, r. l. m. mutter att draga åt skruvpress med; jfr pressemor. Ambrosiani DokumPprsbr. 134 (i handl. fr. 1829).
-NÄMND, r. l. f. l. m. särsk. i sg. best., om 1941—44 värksam nämnd som hade till uppgift att medvärka vid upprätthållandet av förbindelserna mellan myndigheterna o. pressen o. att utgöra ett organ för självdisciplin inom pressen; jfr -råd, -sakkunnig. SFS 1941, s. 1577.
-OFFICER. mil. officer som handhar förbindelserna mellan en stab l. ett förband o. pressen. SvD(A) 1934, nr 283, s. 4.
-OMBUD~02 l. ~20.
1) ombud som handhar förbindelserna mellan organisation l. bestyrelse o. dyl. o. pressen. KatalIndUtstSthm 1897, s. IX.
2) (förr) till beskickning mer l. mindre fast knuten person som hade till uppgift att följa det främmande landets press o. informera denna om sitt land; jfr -attaché. De svenska pressombuden utomlands. Olympiad. 1912 Red. 221 (1913). Statens pressombuds verksamhet. SFS 1928, s. 436.
-OMBUDSMAN~002.
2) (om ä. finländska förh.) presscensor. Edgren Lifv. 1: 152 (1883). Gummerus Zilliacus 93 (1933).
-OPINION. opinion som kommer till uttryck i pressen. 2NF 28: 1304 (1919).
-ORGAN. jfr organ 4 d. Wieselgren Bild. 466 (1881, 1889).
(2) -PEN, r. l. m. l. n. tekn. = -stämpel, sbst.1; jfr pen, sbst.1 2. JernkA 1896, s. 30.
-POLEMIK. jfr -debatt. AB 1898, nr 121 A, s. 3.
(4) -RAM. boktr. ram vari tryckformen under tryckningen är insluten. Frändberg (1935).
-REKLAM. reklam i pressen. Siwertz Sel. 2: 91 (1920).
(4) -REVIDER. boktr. avdrag av ett ark som (för värkställande av den sista korrigeringen) omedelbart före tryckningen framställes i den press där upplagan skall tryckas, avtryck (se d. o. II 2 e). 2NF 1: 309 (1903).
-RÅD. råd som har till uppgift att behandla frågor rörande pressen; särsk. om den nämnd som 1940—41 hade till uppgift att stödja statens informationsstyrelses förbindelser med pressen; jfr -nämnd, -sakkunnig. SFS 1940, s. 124. BtRiksdP 1944, 1: nr 285, s. 17.
-RÖST. [jfr t. press-stimme] om (publicist som gör) uttalande i pressen; äv. om tidning l. tidskrift. SocDem(AB) 1917, nr 116, s. 9. SvD(A) 1929, nr 293, s. 4 (om tidning). De hätskaste äktfinska pressrösterna ha tystnat. Därs. 1935, nr 255, s. 4.
-SAKKUNNIG~020. sakkunnig i frågor rörande pressen; särsk. ss. sbst. i pl., om de i pressfrågor sakkunniga personer som 1944—45 hade till uppgift att stödja statens informationsstyrelses förbindelser med pressen; jfr -nämnd, -råd. BtRiksdP 1944, 1: nr 285, s. 17.
(4) -SKENA, r. l. f. [jfr t. press-schiene] boktr. skena varpå presskärra glider fram o. tillbaka. Möller (1790).
(2) -SKRUV. skruv varmed skruvpress tillskruvas. Lind (1749).
(2) -SKÅP. (†) sannol. om en nedtill ss. ett skåp utformad press för pressning av linne; jfr språkprovet fr. 1940 under pressa I 1 a β. BoupptSthm 20/2 1675. Därs. 20/1 1679.
(2) -SMIDE. tekn. smide som utföres med tillhjälp av en press; äv. konkret, om produkt av dylikt smide. Dædalus 1931, Annons. s. 19 (konkret).
Ssg: pressmides-hammare. (i ä. fackspr.) JernkA 1886, s. 472.
(2) -SPEL. (förr) vindspel för åtdragning av (skruv)press. Ambrosiani DokumPprsbr. 199 (i handl. fr. 1788).
(2) -STATIV. tekn. ställning som uppbär en press. TNCPubl. 16: 23 (1949).
-STOL. (i ä. fackspr.) = -stativ. TT 1899, M. s. 3.
(4) -STOPP, n. särsk. om förhållandet att man avbryter tryckningen av ett tidningsnummer för att bereda plats åt nyheter som blivit kända först sedan tryckningen påbörjats. Press-stopp. Odelberg Waugh (1947; boktitel).
-STYRELSE. (förr) = -överstyrelse. ASScF XX. 12: 19 (1895).
(2) -STÄMPEL, sbst.1 tekn. på press: rörlig anordning som utövar tryck mot det som skall pressas. Ahlberg FarmT 29 (1899). SvTeknUppslB 2: 509 (1939).
(2) -SVÄNGEL. [jfr t. press-schwengel] (i ä. fackspr.) handtag på press att draga till (resp. öppna) denna med. Möller (1790). UB 6: 533 (1874).
-TELEGRAM. telegr. (mot nedsatt avgift befordrat) till tidning, telegrambyrå l. rundradiostation adresserat telegram, vars innehåll är avsett att offentliggöras. SFS 1881, nr 68, s. 3.
-TJÄNST. arbete i pressens tjänst; äv. om institution som utför dylikt arbete l. som är avsedd att gagna samarbetet med pressen. Bjurman 3Statsm. 51 (1935). (Vissa) statsinstitutioner .. har lagt sig till med egen presstjänst. GHT 1944, nr 18, s. 8.
(2) -TRILL. (†) om anordning för kringvridande av skruven till en press; jfr -hjul, -krona. Ambrosiani DokumPprsbr. 205 (i handl. fr. 1788).
-TRYCK. (i fackspr.)
1) till 2: av press utövat tryck. LB 3: 495 (1905).
2) till 4: tryckning i press; motsatt: handtryck. 2UB 10: 251 (1907).
-TRÄ, sbst.1 [jfr t. pressbaum, fr. arbre du pressoir] (†) = -bom. Lind (1749; under kelter-baum). Dalin (1855).
-TVÅNG. [jfr t. presszwang] (sträng) censur; motsatt: pressfrihet. SvLitTidn. 1818, Bih. sp. 24. (Franzén) afskydde despotism och presstvång. 3SAH 2: 218 (1887).
-URKLIPP~02. jfr -klipp. AdrKalSthm 1906, s. 587.
Ssg: pressurklipps-byrå.
-UTTALANDE ~0200, n. uttalande i pressen. Lidforss UtrikVyer 74 (1906).
(2) -VEV. för åtdragning av press. Lind (1749; under press-bengel).
(4) -VICK. (†) = -bängel 2. Lind (1749; under drucker-bengel).
(2) -VIND, r. l. m. l. f. (†) = -spel. Nordforss (1805). Meurman (1847).
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. om pressen (o. vad därmed sammanhänger). Länder med utvecklat pressväsen. Bjurman 3Statsm. 129 (1935).
-ÄRENDE. ärende som angår pressen. Överstyrelsen för pressärendena, om ett i Finland 1865—1917 värksamt ämbetsvärk för utövande av censur över tryckta skrifter. FFS 1867, nr 15, s. 9.
-ÖVERSIKT~002. översikt över uttalanden i pressen i viss fråga l. vissa frågor (under viss tidsperiod). BtRiksdP 1944, 1: nr 285, s. 3.
-ÖVERSTYRELSE~00200. om överstyrelsen för pressärendena (se -ärende). FFS 1865, nr 27, s. 35.
B (†): PRESSE-HJUL, se A.
-MOR, se d. o.
(2) -STOCK. = press-bom. VocLib. avd. 37 (c. 1580).
Spoiler title
Spoiler content