SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PROGNOS prognå4s l. prω-, r. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. Ordet brukas i ä. tid i den gr.-lat. formen prognosis. Sparrman Resa 1: 75 (1783; i bet. a). Ekbohrn (1868).
Etymologi
[jfr t. prognose, prognosis, eng. prognosis, fr. prognose; av lat. prognosis, av gr. πρόγνωσις, vbalsbst. till προγιγνώσκειν, veta i förväg, av προ (se PRO-, prefix1) o. γιγνώσκειν, (lära) känna (jfr KUNNA, v.1). — Jfr DIAGNOS, PROGNOST m. fl.]
förutsägelse om kommande förhållanden l. utveckling, gjord på grundval av mer l. mindre noggranna beräkningar. Ställa en prognos för ngt, förutsäga ngt, ange den sannolika utvecklingen av ngt. Gynther ConvHlex. (1848). PedT 1898, s. 311. Redan vid slutet av år 1640 ställde (den danske diplomaten) Vibe .. den i huvudsak riktiga prognosen för kanslerns tillvägagångssätt vid brytningen med Danmark. SvRiksd. I. 3: 231 (1933). AutB 1: 631 (1947). — särsk.
a) med. o. veter. bedömande o. angivande på förhand av en sjukdoms sannolika förlopp; äv. om utsikterna till en sjukdoms utveckling i en viss riktning (i sht till bättring); äv. (i skildring av ä. förh.): kunskap l. vetande på förhand om sjukdom med avs. på egenskaper o. förlopp. TLäk. 1832, s. 77. I allmänhet är prognosen god (vid narkosförlamning). LbKir. 1: 445 (1920). Prognosen omfattar .. icke allenast det som kommer att ske, utan ock det som är och det som varit. Tigerstedt MedUtv. 1: 46 (1923; om ä. grekiska förh.). Holmgren InlInvSj. 42 (1933).
b) meteor. om bedömande o. angivande på förhand av vädrets sannolika karaktär för längre l. kortare tidrymd; förutsägelse om väderlek. Carell o. Edelstam 92 (1916). Prognos för marsvädret. SDS 1951, nr 59, s. 16. jfr VÄDERLEKS-PROGNOS.
Ssgr: (b) PROGNOS-CENTRAL, r. meteor. central för ställande av väderleksprognos(er). 2NF 37: 520 (1925).
-INSTITUT. jfr institut 1. Tillskapandet av ett prognosinstitut för den intellektuella arbetsmarknaden borde övervägas. RiksdP 1949, 2 K nr 16, s. 49.
-METOD. särsk. till b. 2NF 37: 520 (1925).
Spoiler title