SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROPOSITION prω1pωsiʃω4n l. prå1- l. prωp1- l. prop1-, l. -po-, äv. -tʃω4n, l. 0104 (- - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. proposition; av lat. propositio (gen. -ōnis), vbalsbst. till proponere (se PROPONERA)]
1) (†; se dock b, c) konkret(are), om (skriftligt l. muntligt) framställd tanke l. åsikt l. framfört yrkande o. d.; jfr PROPONERA 13. 2SthmTb. 4: 559 (1575). En med ord yttrad tanke öfver något ämne kallas en Sats (Mening, Proposition). Moberg Gr. 46 (1815). — särsk.
a) teol. om sats l. tema l. text som bildar underlag för predikan. VDAkt. 1679, nr 332. (Det vore lämpligt) att betrakta snillets bruk till husbehof; öfver hvilken proposition vi ville åtaga oss att hålla den mest uppbyggliga predikan. Geijer I. 8: 145 (1836).
b) (numera föga br.) geom. lärosats (teorem) l. uppgift (problem) i den elementära geometrien. Wolf .. beviser många propositioner som hos Euclides tagas som Axiomer. Strömer Eucl. Föret. B 1 a (1744). Första propositionen i Euklides. Geijer I. 5: 81 (1811). Östergren (1935).
c) (numera föga br.) log. omdöme, sats, tes. Alle syllogismer innehålla .. tre sattser (propositioner). De Rogier Euler 2: 128 (1787). 2SvUppslB (1952).
d) föreskrift, beställning. En gammal Christall Liuskrona .. Hiertstången effter Proposition giort tiockare och längre. HusgKamRSthm 1745—47, s. 791.
2) (numera föga br.) (skriftligt l. muntligt) förslag; särsk. om dylikt förslag som framställes ss. underlag för diskussion l. för antagande o. d.; särsk. i uttr. göra proposition (jfr 4), föreslå, framställa förslag; jfr 3, 4 samt PROPONERA 4. Widekindi KrijgH 698 (1671). Afgesanterne från Bern och Zürich hafwa hafft publique Audientz och giort deras Proposition angående de reformerades Religions frijheet. OSPT 1686, nr 15, s. 5. Jag kan icke tillfyllest uttrycka min hjertliga glädje och erkänsla för Din och din Frus proposition, att bo och lefva tillsammans med Er. Atterbom Minn. 538 (1818). Annerstedt UUH II. 2: 31 (1909). — jfr FREDS-PROPOSITION.
3) [specialanv. av 2] i sht statsr. av konungen l. regeringen (Kungl. Maj:t) till riksdagen för behandling inlämnat förslag till lag l. till utredning o. d. (förr äv. innehållande redogörelser för landets förhållanden o. d.); regeringsförslag; jfr MOTION. RA II. 1: 34 (1611). Kongl. Maj:t försäkrar .., at vid Riksdagar och Ständernes Sammankomster .. dem inga andra Propositioner föreställa låta, än de, som af Kongl. Maj:t med Råds Råde utfärdas. PH 5: 3102 (1751). Bland de propositioner, som på mitt departement gjordes färdiga till nästa riksdag, var en hel ny strafflag. De Geer Minn. 1: 233 (1892). (Vid riksdagens öppnande) låter Konungen till lagtima riksdag .. överlämna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov .., ävensom berättelse om vad i rikets styrelse .. sig tilldragit. SFS 1937, s. 1514. — jfr BI-, LAG-, LANTDAGS-, RIKSDAGS-, STATSVÄRKS-PROPOSITION.
4) [specialanv. av 2] av ordförande i beslutande församling (riksdag l. stadsfullmäktige l. föreningsstyrelse o. d.) efter avslutad diskussion l. debatt framställt förslag till avgörande l. beslut i till behandling upptaget ärende, oftast formulerat ss. en fråga som kan besvaras med ja l. nej; särsk. i uttr. göra l. (fram)ställa proposition (på ngt) (jfr 2), framställa förslag (om ngt) som beslutande församling kan votera om; jfr PROPONERA 3. Yrka på proposition, yrka på att voteringsförslag framlägges av ordförande(n), yrka på votering. Ställa proposition på ett yrkande, framställa fråga, om ett yrkande kan bifallas. CivInstr. 66 (1655). Herr vice Landtmarskalken förklarade sig således skola göra proposition först till bifall, och derest den ej antages sedan till afslag på Säkerhets-Acten. AdP 1789, s. 499. Ett doft mummel gick genom salen: pro-po-si-tion! SvD(L) 1906, nr 133, s. 7. Talman (i riksdagens kammare) må ej vägra proposition, utom när han finner väckt fråga strida mot grundlags lydelse. SFS 1921, s. 87. — jfr JA-, KONTRA-, MOT-, NEJ-PROPOSITION.
5) sport. av arrangör av sporttävling, i sht hästkapplöpning, utfärdad uppgift om o. inbjudan till dylik tävling, omfattande de villkor under vilka tävlingen äger rum. Wrangel HbHästv. 1314 (1887). Expressen 1946, nr 91, s. 22. — jfr LÖPNINGS-PROPOSITION.
Ssgr (i allm. till 3): PROPOSITIONS-DAG. (tillf.) dag då proposition framlägges. OSPT 1687, nr 43, s. 6.
-FLOD. jfr flod, sbst.3 5 slutet. —
(4) -ORDNING. ordning (se d. o. 3) varefter propositioner ställas; voteringsordning. Björkman (1889). Reuterskiöld Grundlag. 522 (1925).
-PUNKT. (†)
1) till 2: punkt l. moment i ett förslag. (Prosten har) gifvit Församlingen ordenteligen tillkjänna propositions puncterne och Soknestämmans ändamål. VDAkt. 1790, nr 212.
2) till 3: punkt l. moment i av Kungl. Maj:t till riksdagen l. ständerna framlagd proposition. RARP 2: 110 (1634). Om lagens revision och den tredie propositionspunchten blef ochså discourerat. Därs. 12: 67 (1675).
3) till 4: punkt l. moment i en av en ordförande framställd proposition. MinnSvNH XII. 2: LXXXVIII (1840).
-RÄTT, r. l. m. rätt att framställa proposition (i bet. 3 o. 4). NF 5: 205 (1881). SvRiksd. I. 5: 62 (1934).
-SKRIFT. (†) skrift innehållande (kunglig) proposition. RA II. 2: 192 (1617).
-SVAR. (†) (riksdagens l. ständernas) svar på (kunglig) proposition. RARP 12: 66 (1675).
-TID. tid inom vilken regering äger rätt att avlämna proposition(er) till riksdag(en). Kuylenstierna Statsmaskin. 83 (1926).
-UTSKOTT~02. (förr) utskott (inom Ridderskapet o. adeln) för beredning av regeringsproposition. RARP 9: 96 (1664). SvRiksd. I. 3: 469 (1933).
-VIS, adv. (†) i form av l. i en proposition. Gustaf II Adolf 215 (1625).
(4) -VÄGRAN. vägran (av ordförande i beslutande församling) att (fram)ställa proposition; särsk. om dylik med grundlagsstridighet hos ett förslag motiverad vägran av talman i riksdagen. MinnSvNH XII. 1: 251 (1881).
Spoiler title
Spoiler content