SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PUTATIV, adj.
Etymologi
[jfr t. putativ, eng. putative, fr. putatif; till senlat. putativus, till lat. putare, förmoda]
(†) förmodad, förment. At den fattige Schröderheims (putativa) dotter blir rik! Porthan BrCalonius 223 (1795). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content