SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1955  
PYRAMID pyr1ami4d, äv. py1-, r. l. m. ((†) n. HovförtärSthm 1679, s. 453, Därs. 1680 A, s. 475); best. -en (ss. n. -et); pl. -er ((†) = (2SvKulturb. 9—10: 128 (i handl. fr. 1639))); förr äv. PERAMID l. PIRAMID, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. PYRAMI, r. l. m. l. n., anträffat bl. i sg. best. -n l. -et samt i pl. -er. Anm. I ä. tid användes ordet med fullständig lat. böjning. HB 1: 248 (1591: Pyramidem, ack. sg.), OxBr. 11: 747 (1640: Piramides, nom. pl.).
Ordformer
(pera- 16901786. pira- c. 16601805. pyra- 1591 osv. -mid 1639 osv. -mide 15911774. -miden, sg. best. c. 1660 osv. -midén, sg. best. 1719. -mider (-mied-), pl. 1639 osv. -mier, pl. 16801697. -miet, sg. best. 16791680. -min, sg. best. 1711. -miter, pl. 16971732. -myden, sg. best. 1795. pÿnimiernes, gen. pl. best. 1680)
Etymologi
[jfr t. pyramide, eng. pyramid, fr. pyramide, piramide, lat. pyramis (gen. -idis); av gr. πυραμίς (gen. -ίδος); möjl. av egyptiskt urspr.]
1) i det forntida Egypten ss. gravmonument (kungagrav) uppfört, stort, massivt byggnadsvärk av sten med kvadratiskt l. rektangulärt basplan o. triangulära (släta l. trappstegsformade) sidor, som mötas i en spets. Lucidor (SVS) 241 (1672). Ryktbarast av alla pyramider äro de trenne stora vid Gize från fjärde dynastien. Lugn Egypt. 2: 73 (1924). — jfr STEN-, TERRASS-, TRAPP-PYRAMID.
2) mat. solid kropp som begränsas av en plan polygonisk basyta o. lika många i en punkt (spetsen) sammanträffande trianglar som basytan har sidor. Stympad pyramid, pyramid vars topp är bortskuren av ett plan. Reguljär pyramid, med regelbunden basyta o. likbenta sidoytor. Rålamb 1: 30 (1690). Om man från spetsen till en pyramid eller kon drager en rät linie till basens tyngdpunkt, samt af denna linie afskär 1/4 från basen räknadt, erhålles pyramidens eller konens tyngdpunkt. Fock 1Fys. 49 (1853). SFS 1906, nr 10, s. 30.
3) i allmännare l. utvidgad anv. av 1 o. 2.
a) om mer l. mindre pyramidformigt byggnadsvärk i allm., dels ss. förekommande självständigt i andra kulturer än den fornegyptiska, dels ss. uppfört efter mönster av de egyptiska pyramiderna; ofta om pyramidformigt monument (minnesmärke); äv. om obelisk l. pyramidformig pelare o. d.; äv. bildl. (jfr 4). HB 1: 247 (1591). Kyrckior och Klöster (i Siam), hwilcke .. woro .. med een stoor hoop förgylte Torn, Pyramider, och .. Bilder .. beprydde. Schouten Siam 6 (1675). The Pyramider som i Rom och Byzants pråla. Spegel GW 57 (1685). (En general fann) vid Ohiofloden .. en Pyramid af Tälg-sten och ansenlig högd. GT 1787, nr 14, s. 1. Ett rättvist loford .. läses och varar. .. Det är pyramyden, hvarpå hjeltens namn inskrifves. CGLeopold (1795) i 2Saml. 12: 129. Ymer 1934, s. 30 (om forntida mexikanska förh.). — särsk. (i sht förr) om obelisk- l. pyramidformig pelare placerad i en kyrka vid övergången mellan koret o. det övriga kyrkorummet; särsk. i pl., om två dylika pelare placerade en på vardera sidan om koröppningen. HC12H 4: 366 (c. 1700). SvKyrk. Uppl. 4: 481 (1920; med bild).
b) i annan anv.; särsk. dels om formen av en pyramid (i bet. 1 l. 2), dels om ngt som mer l. mindre har denna form l. påminner om en pyramid. Ligga, lägga ngt i pyramid. Rålamb 14: 84 (1690). Nordens pyramider, de evigt höga granarne. Bremer Dal. 19 (1845). Pyramider af väldiga, tjocka smörgåsar. Ramsay Barnaår 1: 135 (1904). Lägg (till en mördeg) det siktade mjölet i pyramid på bakbordet. StKokb. 45 (1940). — jfr GEVÄRS-, JORD-, KUL-PYRAMID. — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] miner. pyramidformig kristall; äv. om kristall bestående av två mot varandra vända pyramidformiga delar med gemensam basyta o. med ett större l. mindre antal triangulära sidoytor; dubbelpyramid, bipyramid; äv. om vardera av en sådan kristalls båda pyramidformiga hälfter; äv. om pyramidformig del av en kristall av annan form; äv.: pyramidyta. Wallerius Min. 108 (1747). Bergcrystaller (ha) .. 6 aflånga rätvinkliga sidor och 6 sidiga pyramider på en eller bägge ändarne. Bergman Jordkl. 1: 234 (1773). BonnierKL (1926; om pyramidyta). jfr DUBBEL-PYRAMID.
β) trädg. buske l. träd l. del av häck o. d. som är klippt i pyramidform; äv. om i pyramidform l. i konisk form uppdragen klätterväxt. Pyramider af Tax (dvs. idegran), Caprifolium; Hedera bekläder husen som Tapeter. Linné Sk. XI (1751). Låt häckars tvång och klippta pyramider / En liflös bild af landets fägring ge. JGOxenstierna 1: 64 (1805). SvTrädgK 1: 12 (1930).
γ) (numera föga br.) kok. pyramidlik form (se d. o. II 1) (för frysning av glass o. d.). HovförtärSthm 1773, s. 3588. Grafström Kond. 116 (1892).
δ) (förr) för servering av frukt l. bakvärk l. konfekt l. olika maträtter o. d. avsedd bordsuppsats av trä l. glas l. metall, bestående av ett antal i pyramidform kring en gemensam axel sittande fat l. skålar o. d.; äv. om frukterna osv. som äro placerade på dylik bordsuppsats. HovförtärSthm 1679, s. 453. Om afftonmåltiden åth biörn opp hela peramiden vid .. (K. XII:s) bord. HH 24: 8 (1699). 10 st: Pÿramider af Trää, som bruukades att hafwa allahanda Sortamenter på Kongl. Taffelen. HovförtärSthm 1700 A, s. 1321. Karlson StåtVard. 582 (1945). jfr SILVER-PYRAMID.
ε) (†) pyramidformig ställning l. ljusstake använd vid (högtidlig l. festlig) illumination. BerC12Hyldn. 1697, s. D 4 b. Mitt öfwer det Kongl. Lijket (dvs. K. XII:s lik) är en hög Piramide, med mera än 500 hwita waxlius illuminerad. C12Lijkprocess 1719, s. B 3 b. VGR 1745, s. 308.
ζ) (†) om pyramidformig del på kristallkrona, prisma (se d. o. 2 a). HusgKamRSthm 1770, s. 259.
η) (†) ett slags pyramidformigt bakvärk. Såckerbagaren war icke tillstedes att servera pÿramiden 2:a Gången. HovförtärSthm 1689 A, s. 1738; möjl. till δ. Dragant arbete .. (för konditoriet) 4 pÿramider försölfrade och stoferade. Därs. 1757, s. 3954.
ϑ) (förr) mus. benämning på en typ upprättstående klaveciner (med hammarmekanik), vars överdel påminner om en stympad pyramid. MeddSlöjdF 1899, 2: 68.
ι) anat. om olika mer l. mindre pyramidformiga bildningar l. utskott o. d.; särsk.
α') om vartdera av de två av nervceller o. nervtrådar bestående utsprången på framsidan av förlängda märgen. Retzius BrFlorman 70 (1829). Broman Männ. 2: 11 (1925).
β') om den centrala delen av en njurlob. Wretlind Läk. 8: 5 (1900). jfr NJUR-PYRAMID.
γ') om den pyramidformiga, i hjärnskålens botten ingående delen av tinningbenet: klippben(et), klippdel(en). Florman Anat. 1: 95 (1823). 2VittAH 25: 320 (1859).
κ) spelt. liten hög av spelkulor, vanl. bestående av fyra kulor, varav tre ligga intill varandra på marken o. den fjärde är placerad ovanpå dessa; äv. ss. benämning på ett spel varvid en deltagare av sina kulor bygger en sådan pyramid o. en annan l. andra deltagare försöker (försöka) kasta l. rulla en kula så att denna raserar den uppbyggda pyramiden. Norman GossLek. 122 (1878). SvD(A) 1930, nr 85, s. 8.
λ) om tre l. flera människor som ställt upp sig till en pyramidlik grupp på så sätt att två (l. flera) stå på marken o. en (l. flera) på dessas axlar; särsk. i uttr. levande (äv. atletisk) pyramid. Topelius Dagb. 1: 228 (1834). SD(L) 1897, nr 573, s. 4 (: atletisk). Äntring af orgelläktaren förmedels s. k. lefvande pyramid. Lindqvist Rim 3: 414 (1919).
μ) (i fackspr.) pyramidformigt mönster i faner, framställt av en trädstam som delat sig i två grenar. Tholander Ordl. (c. 1875).
ν) spelt. vid visst slags biljardspel: av ett antal, numera vanl. 21, (vita) bollar bildad triangel som spränges av den förste spelarens (röda) boll; äv. om biljardspel varvid dylik pyramid användes. Wilson Spelb. 93 (1888). En infanteripluton revs upp .. som när på biljarden en köboll ”spränger pyramid”. Almqvist Comfort Routl. 302 (1913). Ett parti pyramid. Agrell Tolstoj Kar. 2: 355 (1925).
Ssgr (i allm. till 3 b): A: PYRAMID-ALM. bot. kulturform av alm med pyramidlik krona (Ulmus glabra Huds. f. exoniensis (K. Koch) Rehd.). Cnattingius 109 (1877, 1894).
(1, 2) -ARTAD, p. adj. Hahr ArkitH 245 (1902).
-ASP. bot. form av asp med pelarlik l. smalt pyramidformig krona (Populus tremula f. fastigiata Sylvén). Lind Prydnadstr. 107 (1914).
(3 b ι α') -BANA, r. l. f. [jfr t. pyramidenbahn] anat. vardera av de båda nervbanor som gå från (pyramidcellerna i) stora hjärnans bark genom bl. a. pyramiderna i förlängda märgen o. till främre hornen i ryggmärgen. Müller LbAnat. 227 (1905).
-BEN. [jfr nylat. os pyramidale] veter. i hästens has ingående pyramidformigt ben. Ehrengranat Hasl. 5 (1809).
(3 b ν) -BILJARD. spelt. biljard(bord) varpå pyramidspel kan spelas. Boklund Bost. 50 (1907).
-BJÖRK. bot. form av björk med pyramidformig krona (Betula verrucosa f. fastigiata (Clemenceau) Schelle). LAHT 1883, s. 293.
-BOJ; pl. -ar. sjöt. flytande sjömärke bestående av en vattentät luftfylld metallcylinder försedd med en pyramidformig överbyggnad av trä, vilken stundom uppbär ett topptecken (en kvast l. ballong). SFS 1906, Bih. nr 2, s. 25.
(3 b ν) -BOLL. [jfr t. pyramidenball] spelt. biljardboll använd vid uppläggande av en pyramid; särsk. i pl., om de (vanl. 21) bollar som användas till en pyramid. Wilson Spelb. 93 (1888).
-BROSK. (numera föga br.) anat. vartdera av de två i struphuvudet befintliga, pyramidformiga brosk som sitta på bakre delen av ringbroskets skiva, kannbrosk; i sht i pl. Billing Hipp. 198 (1836). Lundberg HusdjSj. 262 (1868).
(1) -BYGGARE. Rydberg Urpatr. 55 (1873).
(1) -BYGGE. abstr. Laurin Konsth. 3 (1901).
(1) -BYGGNAD. särsk. konkret. Boëthius HistLäsn. 1: 14 (1895).
-CELL. [jfr t. pyramidenzelle] anat. pyramidformig gangliecell i hjärnbarken. Ingvar NervsystMotil. 14 (1926).
-EK. bot. form av ek med pyramidformig krona (Quercus robur f. fastigiata (Lam.) DC.). Cnattingius 109 (1877, 1894).
-EN, r. l. m. bot. (vild l. odlad) form av enen med pyramidformig växt. Hemberg Kola 12 (1902).
(3 b ν) -FLÄCK. [jfr eng. pyramid-spot] spelt. = -prick 2. Wilson Spelb. 109 (1888).
(1, 2) -FORM; pl. i bet. I -er, i bet. II -ar; förr äv. (i bet. II) -FORMA, r. l. f. [jfr t. pyramidenform, fr. forme de pyramide]
I. motsv. form I.
1) pyramidlik form (se d. o. I 1). Holmberg 2: 526 (1795). Det vilda päronträdet växer i allmänhet i pyramidform. Eneroth Pom. 1: 128 (1864).
2) (i fackspr.) växtform (jfr form I 9) som utmärkes av pyramidlikt utseende. Cnattingius (1877, 1894).
II. (numera föga br.) kok. pyramidlik form (se d. o. II 1) av metall l. lergods o. d. för tillagning av pudding l. glass o. d. HovförtärSthm 1773, s. 3588. Grafström Kond. 117 (1892).
(1, 2) -FORMAD, p. adj. Bremer Brev 1: 46 (1821). Två pyramidformade bergstoppar. Nyblom Österut 89 (1908).
(1, 2) -FORMIG. [jfr t. pyramidenförmig] Björkegren 2233 (1786). Den nordsvenska tallen har .. pyramidformig krona. Geete o. Grinndal 41 (1923).
-GRAN, r. l. f. skogsv. gran med pyramidformig krona. Sylvén SvSkogstr. 1: 126 (1916).
(1) -GRAV, r. l. f. grav i pyramidform; äv.: grav i en pyramid. Rydberg Urpatr. 30 (1873). Kungarna av den 5. dynastien voro de första som började utstyra sina pyramidgravar med långa religiösa språk. IllRelH 69 (1924).
-KAKELUGN~002. (i fackspr.) kakelugn uppbyggd i pyramid- l. obeliskform. HantvB I. 4: 210 (1936).
-KLAPPER. (i fackspr.) vindslipad (klapper)sten med fasetter av (mer l. mindre) pyramidlik form. Ramsay GeolGr. 209 (1909).
-KLIPPT, p. adj. om träd l. buske o. d.: klippt i pyramidform. Näsström FornDSv. 2: 196 (1948).
-KLOCKA, r. l. f. [jfr t. pyramidenglocke, eng. pyramidical bell-flower samt fr. pyramidale] bot. prydnadsväxten Campanula pyramidalis Lin., med pyramidlikt utseende. Linné Ungd. 1: 296 (1731).
-KROPP. [efter nylat. corpus pyramidalis] (†) anat. pyramid (i bet. 3 b ι α'). Thorell Zool. 1: 149 (1860).
(1, 2) -LIK, adj. (Cedern) växer resligt och pyramidlikt. Fischerström 4: 322 (c. 1795).
(1, 2) -LIKNANDE, p. adj. Duse Pingv. 137 (1905).
-LÅDA, r. l. f. (i fackspr.) pyramidformig låda. Edberg TräB 198 (1929).
(3 b μ) -MAHOGNY. (i fackspr.) mahogny(faner) med pyramidliknande mönster. LdVBl. 1836, nr 36, s. 4.
-MUSKEL. [jfr nylat. musculus pyramidalis] anat. liten trekantig muskel från blygdbenet till vita linjen i buken. Wretlind Läk. 3: 44 (1895).
-OKTAEDER. [jfr t. pyramidenoktaeder, fr. octaèdre pyramidé] (†) miner. kristall som har formen av en oktaeder med en flack pyramid på varje oktaederyta, triakisoktaeder. ASjögren Min. 19 (1865).
-POPPEL. [jfr t. pyramidenpappel, fr. peuplier pyramidal] form av svartpoppel med uppåtriktade grenar o. smal, obelisk- l. pyramidlik krona (Populus nigra v. italica Münchh. (P. pyramidalis Roz.)). Lilja SkånFl. 443 (1838).
-PRICK.
1) (†) sjöt. till 3: pyramidboj. SD(L) 1896, nr 581, s. 7.
2) spelt. till 3 b ν: prick på biljard, angivande var spetsen på pyramiden skall placeras. Wilson Spelb. 106 (1888).
-ROST. (förr) metall. rost som utgjordes av en i pyramidform upplagd hög av malm o. bränsle, rosthög. NF 8: 1327 (1884).
-ROSTNING. (förr) metall. rostning i pyramidrost. NF 8: 85 (1884).
-SPEL. spelt. [jfr t. pyramidenspiel]
1) till 3 b κ: form av kulspel varvid ett antal kulor läggas upp i en pyramid. SvD(A) 1927, nr 99, s. 10.
2) till 3 b ν: form av biljardspel varvid ett antal (vanl. 21) bollar läggas i en triangel på biljarden. Wilson Spelb. 94 (1888).
-STEN. (i fackspr.) jfr -klapper. 2NF 32: 663 (1921).
-SUGA, r. l. f. [jfr t. pyramidengünsel] bot. växten Ajuga pyramidalis Lin., med pyramidlikt utseende. Krok o. Almquist Fl. 1: 64 (1903).
-TAK. byggn. pyramidformig takkonstruktion. (Kupolen är täckt av) ett månghörnigt pyramidtak. Upmark Lübke 325 (1871).
-TAL. mat. pyramidaltal. NF (1889).
-TALL. skogsv. tall med pyramidformig krona. Sylvén SvSkogstr. 1: 264 (1916).
(1) -TEXT. [jfr t. pyramidentext, eng. pyramid-text] (i fackspr.) inskrift i en pyramid; särsk. i pl., om ett antal språk- o. kulturhistoriskt betydelsefulla texter med ålderdomliga hieroglyfer i fem pyramider vid Sakkara i Egypten. Söderblom Gudstr. 18 (1914).
-TORN, n. om pyramid- l. obeliskformat torn. Upmark Lübke 416 (1871).
-TRÄD. [jfr t. pyramidenbaum, fr. arbre en pyramide] i sht trädg. frukt- l. prydnadsträd uppdraget i pyramidform. HbTrädg. 3: 23 (1872).
-TÄLT. pyramidformigt tält. SvD(A) 1929, nr 150, s. 7.
(3 b α) -TÄRNING. (numera föga br.) miner. kristall som har formen av en tärning med pyramidformiga sidor, tetrakishexaeder. ASjögren Min. 18 (1865). Gertz o. Grönwall Min. 16 (1923).
(3 b ι γ') -VIK. (†) anat. om blodledare vid klippbenet. Florman Anat. 2: 16 (1830).
-VIS, adv. [jfr d. pyramidevis, eng. pyramidwise] (†) i fråga om placering l. uppläggning: i pyramid(er), pyramidformigt. Schmedeman Just. 552 (1668). Fernow Värmel. 140 (1773).
(3 b α) -YTA. miner. kristallyta som skär alla tre kristallaxlarna. ASjögren Min. 8 (1865).
B (†): PYRAMIDS-SNÄCKA. [jfr t. pyramidenschnecke] pyramidformig snäcka. Oldendorp 1: 127 (1786).
Avledn.: PYRAMIDAL, PYRAMIDALISK, se d. o.
PYRAMIDISK, adj. [jfr t. pyramidisch, eng. pyramidic] till 13: pyramidformig, pyramidlik. SP 1809, nr 26, s. 2. Pyramidiska kristaller. ÖfversVetAFörh. 1901, s. 457. Blånande pyramidiska berg. Vi 1953, nr 12, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content