SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PYTS pyt4s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(puts- 1901 (: putsspruta). pyts 1765 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. pøs, fris. püss(e), t. pütze; av lt. pütz l. holl. puts, möjl. av ljudhärmande urspr. (efter det ljud som uppstår, då man öser med en pyts)]
1) i sht sjöt. med handtag av tågvärk l. ståltråd o. d. försett (ofta konformigt) spann l. ämbar av segelduk l. läder l. trä o. d., använt till ösning av vatten o. d.; äv. med inbegrepp av l. särskild tanke på innehållet. Dalman (1765). Jag .. kastade pytsar med saltfradgande sjövatten över durken. Martinson Kap 24 (1933). — jfr DRAG-, LAPPSALVE-, LÄDER-, SLAG-, TRÄ-, VATTEN-PYTS.
2) allmännare, om hink l. spann l. liknande behållare. JernkA 1833, s. 589. UNT 1943, nr 155, s. 7. — jfr LÄDER-, TRÄ-, VATTEN-PYTS. — särsk.
a) (mindre) hink l. spann av läder l. segelduk l. plåt o. d., som användes vid brandsläckning o. d., brandhink. Tvenne vatnkastar eller pyttzar. PH 13: 47 (1784). Pytsar .. begagnas, när vatten bäres eller langas till brandstället. Ahlström Eldsl. 213 (1879).
b) med handtag av ståltråd l. tågvärk o. d. försett, vanl. cylindriskt kärl av plåt l. trä o. d., använt för förvaring l. transport l. tillblandning av målarfärg o. d. Lundgren Res. 57 (c. 1860). Innehållet i pytsen (som en målarlärling bar på huvudet) skvalpade över. Hellström Malmros 98 (1931). jfr FÄRG-, TJÄR-PYTS.
c) (vard.) i utvidgad anv., om större l. (vanl.) mindre kärl avsett för förvaring l. transport av vätskor l. föremål l. använt ss. prydnadsföremål, kärl; äv.: kruka, ”potta”. MeddSlöjdF 1898, 1: 37 (om lerkrukor). Gellerstedt Glänt. 110 (1909; om blomkruka). Det gör väl fan detsamma vad de döper ur för slags pyts. Martinson OsynlÄlsk. 124 (1943).
Ssgr: (1) PYTS-LANTERNA. sjöt. (signal)lanterna förvarad i en pyts. UFlott. 1: 138 (1903). —
(2 a) -SPRUTA, r. l. f. (för släckning av mindre eldsvådor avsedd) brandspruta av plåt, rymmande 15—25 liter vatten o. försedd med en handpump med tillhörande (kortare) slang, assuransspruta. Ahlström Eldsl. 239 (1879). —
(1) -STROPP. sjöt. handtag l. stropp på pyts. Stenfelt Skepp. 49 (1903). —
(1) -STÄLL, n. sjöt. ställ för upphängning o. förvaring av pytsar. PT 1897, nr 107 A, s. 4. —
(1) -STÄLLNING. sjöt. = -ställ. —
(1) -TRALL. sjöt. = -ställ. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(1) -TÅG. sjöt. = -stropp. Platen Glascock 2: 25 (1837). —
(1) -VIS, adv. särsk. (motsv. 2) i allmännare anv.: i (stora) mängder. Regnet föll .. pytsvis. Andersson Austr. 14 (1915). särsk. (vard.) i substantivisk anv., i uttr. pytsvis av ngt. Pytsvis av grönsåpa. Söderhjelm Ingstad Pälsjäg. 10 (1932). —
(2 (c)) -ÅKARE. (om ä. förh.) nedsättande benämning på jordbrukare som icke anslutit sig till en mejeriorganisation, utan sålde mjölken direkt till konsumenterna. UNT 1931, nr 10728, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content