SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÅDJUR 3~2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ro- 15451603. rå- 1537 osv. råd- 1764. Se för övr. DJUR, sbst.1)
Etymologi
[fsv. radiur; jfr dan. o. nor. rådyr, eng. roe-deer; av RÅ, sbst.5, o. DJUR, sbst.1; jfr äv. isl. rádýri]
hjortdjuret Capreolus capreolus Lin.; äv. allmännare, med inbegrepp av andra (utländska) raser av släktet Capreolus J. E. Gray. Jngen bonde skall skiute rådiur eller högdiur. G1R 11: 243 (1537). Stiernhielm Herc. 168 (1648, 1668; bildl.). Rådjuret finnes utbredt öfver hela Europa med undantag af norra och mellersta Ryssland samt norra Skandinavien. 1Brehm 1: 485 (1874). Det asiatiska rådjuret (Capreolus pygargus). Därs. Rådjurets kött är mört och utsökt i smaken. StKokb. 342 (1940). — särsk.
a) i jämförelser; särsk. med tanke på rådjurets snabbhet o. vighet. Var han .. Snabb, som skogens rådjur i sitt lopp? Ossian 1: 5 (1794). Qvick som ett rådjur. Almqvist Grimst. 29 (1839). (Märren) springer .. som ett rådjur. Nilsson Bombi 163 (1932).
b) (mera tillf.) om rådjurshud l. rådjursskinn. Förbundet 1907, nr 10, s. 7.
Ssgr: A (numera bl. mera tillf.): RÅDJUR-SKINN, -SLÄKTE(T), -STEK, se C.
B (†): RÅDJURA-SKINN, se C.
C: RÅDJURS-BESTÅND. konkret; jfr bestånd 11 b. FoFl. 1953, s. 94.
-BLICK. om blick från ett (särsk. dödsskjutet) rådjur; oftast (i vitter stil) bildl., särsk. om vemodig l. förebrående blick från en människa; jfr -öga. Lidforss Fragm. 208 (1904; bildl.). (Han) ser .. på en med den där rådjursblicken, så man vill gråta. Hellström Kärlek 77 (1942).
-BOG. kok. bogstycke av rådjur. Sockersaltad, kokt och brynt rådjursbog .. kan rekommenderas som smörgåspålägg. Jakten 340 (1951).
-BRUN. [jfr d. rådyrbrun, t. rehbraun] jfr -färgad samt rehbrunt. Hasselblatt Mann Trist. 21 (1918).
-DREV. jäg. jfr drev 1 d. Balck Idr. 2: 54 (1887).
-DRIVARE, m. l. r. jäg. drevhund använd vid rådjursjakt. Jakten 96 (1951).
-FAMILJ. BiblJäg. 4: 181 (1897).
-FLOCK, r. l. m. BiblJäg. 3: 439 (1895).
-FÄRGAD, p. adj. [jfr d. rådyrfarvet, t. rehfarben, rehfarbig] som har samma brunaktiga färg som rådjurets hårfäll; jfr refarb. Marklin Illiger 77 (1818).
-HAGEL. jäg. om (jämförelsevis grova) hagel använda ss. ammunition vid rådjursjakt. Möller 2: 677 (1785).
-HIND. (i vitter stil) råget. SvJägarfT 1863, s. 38.
-HORN. [jfr t. rehhorn] BiblJäg. 3: 408 (1895).
-HUD. särsk.: hud från rådjur. Åstrand (1855).
-HUND. jäg. jakthund som användes vid rådjursjakt. Björkman (1889).
-HÅR. [jfr t. rehhaar (se rehår)] hår i l. av ett rådjurs fäll. PH 11: 168 (1777). Varulex. Beklädn. 37 (1945).
-JAKT. jakt på rådjur. Schultze Ordb. 2056 (c. 1755).
-JÄGARE. jfr -jakt. BiblJäg. 3: 457 (1895).
-KALV. rådjurskid. Dähnert 239 (1746).
-KID. kid av rådjur. Prinsessans unga tjenarinnor .. sprungo .. såsom rådjurskid på Tibets välluktande slätter. Arnell Moore LR 2: 74 (1830). Österling SkånUtfl. 123 (1934).
-KILLING. rådjurskid. Wikforss 2: 385 (1804). Selander SvMark 97 (1934).
-KÖTT. kött av rådjur. HovförtärSthm 1561 A, s. 4.
-LAMM. rådjurskid. BiblJäg. 3: 415 (1895).
-LÄND. särsk. (i vitter stil, tillf.) bildl., om länd som liknar ett rådjurs. Karlfeldt FlBell. 39 (1918).
-MILD. (i vitter stil) om öga l. blick: (vemodigt) mild som ett rådjurs (öga l. blick). Posse BrokFrih. 43 (1932).
-PAR, n. par av råbock o. råget. FoFl. 1908, s. 261.
-PASS, n. jäg. jfr pass, sbst.1 I 7. Sparre SkeppLärk. 118 (1918).
-PATRON, r. l. m. jäg. patron (med jämförelsevis grova hagel) använd ss. ammunition vid rådjursjakt. Knöppel SvRidd. 157 (1912).
-REMIS. jäg. jfr remis, sbst.2 4. TurÅ 1959, s. 159.
-REN, adj. jäg. om hund (stövare): som icke driver rådjur (o. därför kan användas för jakt på vilt av annat slag under rådjurets fridlysningstid). NFSportlex. (1943).
Avledn.: rådjurs-renhet, r. l. f. jäg. Jakten 91 (1951).
-RIK. om område: där det finns gott om rådjur. Rådjursrika marker. Jakten 190 (1951).
-SADEL. kok. ryggstycke (”sadel”) av rådjur (avsedd till l. serverad ss. stek o. d.). Hagdahl Kok. 645 (1879). Hellström Lekh. 500 (1927).
-SKINN. (-djur- 1705. -djura- 1723. -djurs- 1705 osv.) skinn av rådjur. HovförtärSthm 1705 B, s. 1266.
-SKOG. skog där det finns (gott om) rådjur. 2NF 27: 788 (1918).
-SKYGG. (i vitter stil) skygg som ett rådjur. DN(B) 1954, nr 16, s. 4.
-SLÄKTE(T). (-djur-) zool. släktet Capreolus J. E. Gray. Holmgren Däggdj. 318 (1865).
-SPILLNING. VäxtLiv 4: 335 (1938).
-SPÅR. i sht jäg. spår efter rådjur. BiblJäg. 4: 41 (1897).
-STAM. stam l. bestånd av rådjur. NF 14: 185 (1890).
-STEK. (-djur- 16781863. -djurs- 1804 osv.) [jfr d. rådyrsteg] stek av rådjurskött. HovförtärSthm 1678, s. 59.
-STIG. stig använd av rådjur. Gullberg Terzin. 35 (1958).
-STÅND. rådjursbestånd, rådjursstam; äv. (i fackspr.) om enstaka rådjursfamilj som håller till på en plats. Skogarne bortåt Andrarum och Christinehof, hvarest ännu Rådjursstånd finnes. TJäg. 1834, s. 1021. För den som vill hafva ett större rådjursstånd och se det förökadt är ej nog med att lemna det i fred. BiblJäg. 3: 423 (1895). 2NF 24: 12 (1916).
-TALG. talg från rådjur. Hammarström Sportfiske 26 (1925).
-VITTRING. jäg. vittring av rådjur. BiblJäg. 4: 174 (1897).
-ÖGA. [jfr d. rådyrøje, t. rehaugen, pl.] om ett rådjurs vackra ögon; oftast (i vitter stil) bildl., om (vackra, vemodigt blickande) människoögon som likna ögonen hos ett rådjur. Boye Ast. 160 (1931; bildl.). Livet har så vackra ögon, / rådjursögon, / sorgsna, djupa. Lagerkvist Lägereld 50 (1932).
Spoiler title
Spoiler content