SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
RASANT -aŋ4t l. -an4t, adj. -are; n. =.
Etymologi
[jfr t. o. eng. rasant; av fr. rasant, till raser (se RASERA I 5)]
(numera föga br.) artill. om kulbana, kula, skott o. d.: som rör sig i resp. bildar en bana som icke på ngn punkt går högre än skjutmålets högsta punkt, bestrykande, flack; äv. om gevär som ger skottet en dylik kulbana. Berg AbuM 195 (1924). 2SvUppslB (1952).
Spoiler title