SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
RATIONALISERA rat1ʃωnal1ise4ra l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Etymologi
[jfr t. rationalisieren, fr. rationaliser; ytterst till lat. rationalis (se RATIONELL)]
1) (i sht filos.) bringa (ngt) till överensstämmelse med förnuftet, göra förnuftsenlig(are) l. mera logisk l. fattbar för reflexionen; ge (ngt) en logisk l. förnuftsenlig l. teoretisk motivering l. tolkning; befria (ngt) från inslag av religiös tro l. metafysik l. mystik; ge ett drag av rationalism åt (ngt); särsk. med avs. på tanke, erfarenhet, teori, tro, religion o. d.; äv. (psykol.): tillskapa en förståndsmässig, inadekvat motivering åt (en irrationell känsla o. d.); äv. abs.; jfr RATIONELL I 1. Thomander 2: 8 (1829). En rationaliserad erfarenhets-dogm. Atterbom PhilH 366 (1835). Teologien sträfvade .. att rationalisera tron. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 20 (1898). Myterna .. rationaliseras mer och mer till högst trovärdiga .. berättelser om forntida konungars .. företag. Hjärne SvFräm. 156 (1902, 1908). En rationalisering af sägnen. Fatab. 1907, s. 215. Bjerre Själsläk. 16 (1914). — särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.; särsk.: som visar böjelse för (överdriven) förståndsmässighet, (överdrivet) förnuftsbetonad. PedT 1896, s. 603. En rationaliserande religionsundervisning. Därs. 1908, s. 392.
2) med avs. på tillvägagångssätt, metod, industriell l. agrar drift o. d.: göra mera praktisk l. effektiv l. ekonomisk (o. därigm nedbringa utgifter o. höja avkastning); särsk. i fråga om införande av på vetenskapliga studier grundad arbetsledning o. arbetsteknik, standardisering o. massproduktion samt maskiner o. inrättningar som spara (manuell) arbetskraft; äv. abs.; jfr RATIONELL I 3. Rationaliserad gödsling. SvD(A) 1929, nr 77, s. 9. Lösenordet inom den moderna industrien är f. n. rationalisering. NordT 1929, s. 104. Att rationalisera socialvårdens organisation. SvD(A) 1929, nr 332, s. 5. Att rationalisera driften genom föryngring av världshandelsflottan. VFl. 1937, s. 1. De Geer Bergsl. 24 (1951).
Särsk. förb.: RATIONALISERA IHJÄL 101010 04. (mera tillf.) till 2: ta död på l. utplåna (ngt) gm rationalisering. Risken är, att man .. rationaliserar ihjäl det .. mänskliga. DN(A) 1930, nr 86, s. 2.
Ssgr (till 2): RATIONALISERINGS-ARBETE~020. SvD(A) 1929, nr 307, s. 8. —
-GRAD, r. l. m. Jordbrukets nuvarande rationaliseringsgrad. SvGeogrÅb. 1950, s. 155. —
-PLAN, r. l. m. De Geer SvNatRiked. 2: 154 (1950).
-PROCESS. jfr process, sbst.1 5. SkånAB 1928, nr 89, s. 2. —
-PROGRAM. De Geer SvNatRiked. 2: 60 (1950).
-STRÄVAN.
-STRÄVANDE, n. HandInd. 884 (1927).
-TEMPO. Nutidens snabba rationaliseringstempo. Ymer 1942, 3—4: 526. —
-VÄRKSAMHET~102, äv. ~200. SvGeogrÅb. 1950, s. 155. —
-ÅTGÄRD~02, äv. ~20. SvD(A) 1928, nr 329, s. 10. —
-ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. Fornv. 1953, s. 157.
Spoiler title