SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RECEPTION re1säpʃω4n l. res1-, l. -ep- (resäpptschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(-tion 1658 osv. -tjon 1786)
Etymologi
[jfr t. rezeption, eng. reception, fr. réception; av lat. receptio (gen. -ōnis), mottagning, vbalsbst. till recipere (se RECIPIERA)]
1) handlingen att mottaga ngn l. förhållandet att bliva mottagen (på visst sätt), mottagande, mottagning (se d. o. 5); numera nästan bl. dels (mera tillf.) om sällskaplig tillställning av mer l. mindre officiell l. formell karaktär varvid representanter för en kår o. d. mottagas hos ngn ss. gäster (jfr MOTTAGNING 5 b β), dels om mottagning av gäster på hotell o. d. (se slutet). RARP 6: 289 (1658). Min längtan att komma till Skåne ökas af den vänliga reception, både ditt och Cederschiölds bref lofva. AnderssonBrevväxl. 1: 87 (1839). Danmarks minister i Stockholm .. hade i går i ministerhotellet en reception för representanter för den .. svenska pressen. GHT 1936, nr 91, s. 9. — särsk. om mottagning av gäster l. besökande i ett hotell l. (större) kontor o. d.; äv. konkret, om lokal l. avdelning där dylik mottagning sker. SvD(A) 1934, nr 238, s. 21. (Han gick) ut i (hotell-)hallen och ställde sig vid receptionen. Hellström MorgSkälm 46 (1952).
2) om intagning (se INTAGA, v. 2 d, e).
a) om (högtidlig) upptagning l. intagning av ngn (i en högre grad) i en orden l. i ett samfund l. en akademi o. d.; ofta konkret(are), om den ceremoni l. festlighet o. d. varvid sådan intagning osv. sker. Stiernman Riksd. 1438 (1664). Derefter börjades receptionen (i Amaranterorden), som öppnades af ordens ceremonimästarinna. PT 1882, nr 8, s. 3. Schück VittA 6: 426 (1943). jfr ORDENS-RECEPTION.
b) om ngns intagande i en skola o. d.; i ssgn RECEPTIONS-SUMMA.
c) om intagande i fängelse; i ssgn RECEPTIONS-CELL.
3) (i fackspr.) om tillägnande av kunskaper o. d.; numera företrädesvis i ssgn RECEPTIONS-FÖRMÅGA. Imitationen är för receptionen af ungefär samma betydelse som ordet för begreppet. PedT 1906, s. 73.
4) i sht jur. o. filos. om upptagande l. intagande av (främmande) rättsregler l. tankar o. d. i ett annat rättsligt l. filosofiskt system o. d. En omfattande reception af nyplatonska tankar. 2NF 19: 140 (1913). Den kanoniska rättens reception i vårt land. SvKyrkH 2: 628 (1941).
Ssgr (i allm. till 2 a): RECEPTIONS-AVGIFT~02. för reception i en (högre grad i en) orden o. d. FoU 21: 305 (1771).
(2 c) -CELL. (†) fångv. om cell dit en fånge infördes omedelbart efter ankomsten till fängelset. Mentzer Fäng. 12 (1872). Brofeldt BerUtlStraffanst. 24 (1873).
-CEREMONI. jfr ceremoni 1. Nilsson Ur. I. 1: 56 (1839).
-CEREMONIEL l. -CEREMONIELL, n. jfr ceremoniell I. FoU 20: 342 (1906).
(1 slutet) -CHEF. på hotell o. d.: person som är chef för receptionen o. sörjer för mottagning(en) av gäster(na) o. d.; jfr portier, sbst.1 2. Marcus-Fall Baum MännHot. 12 (1930).
-FRÅGA, r. l. f. (tillf.) om fråga som ställes till en recipiend i en orden o. d. Östergren (1935).
(3) -FÖRMÅGA. (i fackspr.) om förmåga att tillägna sig kunskaper o. d., receptivitet. PedT 1906, s. 73.
-LISTA, r. l. f. över recipiender i en orden o. d. Flensburg (o. Collin) 145 (1915).
-PJÄS. (†) = -stycke. Palmstedt Res. 28 (1778).
-PÄNNINGAR, pl. (†) = -avgift. JGOxenstierna Dagb. 66 (1769; bildl.).
-RUM, n. (mera tillf.)
1) till 1, 1 slutet: rum för mottagning av besökande. TurÅ 1951, s. 227.
2) till 2 a, om rum där ordensreception sker. FoU 20: 362 (c. 1785).
(1) -SAL. (mera tillf.) om sal där gäster l. besökande mottagas. Ramsay Barnaår 6: 196 (1905).
-STYCKE. (i fackspr.) konstvärk som en konstnär företer l. avlämnar vid intagningen i en konstakademi o. d. JournSvL 1799, s. 112. SFS 1938, s. 1022. jfr (i utvidgad anv.): (Dikten) Natten utgör Oxenstiernas receptionsstycke i Utile Dulci. IllSvLittH 2: 320 (1956).
-SUMMA, r. l. f. (†)
1) till 2 a: receptionsavgift. FoU 21: 306 (1771). Ljunggren SVH 1: 378 (cit. fr. 1792).
2) till 2 b, om inträdesavgift i skola. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 240.
Spoiler title
Spoiler content