SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REDAKTION re1dakʃω4n l. red1- (redacktschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. redac-)
Etymologi
[jfr t. redaktion, eng. redaction; av fr. rédaction, vbalsbst. till rédiger (se REDIGERA); jfr lat. redactio (gen. -ōnis), återförande, insamlande o. d.]
2SAH 1: 262 (1801; i förteckning över främmande ord).
1) (†) motsv. REDIGERA 4: sammandragning l. sammanfattning; särsk. i uttr. redaktion av ngt till ngt. Redaktionen af resultaten (av vissa språkliga undersökningar) till korta yttranden och decisiva läror utgör icke ett lätt arbete. CGLeopold (1810) hos Ljunggren SAHist. 2: 415. Pfeiffer (1837).
2) motsv. REDIGERA 5, 6: redigering; dels: utarbetande l. avfattning o. d., stundom: bearbetning, dels (o. numera vanl.) om (ledande av) utgivning av tidning l. tidskrift l. samlingsvärk o. dyl. o. handhavande av därvid knutna arbeten (särsk. om samlande o. ordnande av stoff l. bidrag o. d.) l. om ombesörjande av utgivning av text l. urkund(er) l. (samling av) skrift(er) o. dyl. l. om utformning av text osv. l. (samlande,) uppställning o. anordning av urkunder l. skrifter osv. vid utgivning (l. utskrivning); stundom: utgivarskap; särsk. i uttr. redaktion av ngt resp. ngts redaktion. BrinkmArch. 2: 449 (1794). Har Tit. många saker för et nytt häfte af Annalerna? Vi skola kanske snart begynna redactionen deraf. Berzelius Brev 8: 48 (1816). 4 à 6 blad, som innehålla afslutningen (på minnesteckningen över Bellman) men ännu ej hunnit undergå sista redaktionen. Atterbom (1852) i 3SAH XXXVIII. 2: 79. Lagens redaktion utfördes af min byråchef för lagärenden. De Geer Minn. 1: 233 (1892). Arkiv för nordisk filologi, tidskrift, hvars 4 första årgångar utgåfvos i Kristiania under redaktion af professor G. Storm. 2NF 1: 1497 (1904). Landquist Minns 80 (1949). jfr ORDBOKS-, SLUT-REDAKTION.
3) (i sht med fackspråklig prägel) i konkretare anv. av 2 (jfr 4, 5), om avfattning (se d. o. b) l. (text)gestaltning vari ett skriftalster föreligger (l. blivit redigerat); version; särsk. i uttr. redaktion av (ngn gg äv. till) ngt resp. ngts redaktion. Geijer I. 1: 156 (1818). De .. ännu otryckta redactionerna af Kungasagorna. Dens. Häfd. 382 (1825). Uti den Heliga Skrift finnas tvenne redaktioner af de tio budorden. Agardh BlSkr. 1: 136 (1857). De Geer Minn. 1: 206 (1892: till). Olsson Fröding 100 (1950).
4) sammanfattande, om de personer (den organisation) som handha(r) redigeringen av en tidning l. tidskrift l. ett samlingsvärk l. en ordbok o. d. (l., i sht ss. senare led i ssgr, av en viss avdelning av en tidning l. en viss art av nyhetsmaterial o. d.); (fast) medarbetarstab i tidning osv.; ledning (se LEDNING, sbst.2 1 slutet) för en tidning osv.; särsk. i uttr. redaktion(en) av l. för ngt resp. ngts redaktion. SC 1: 1 (1820). Att .. Redactionen af Författnings-Samlingen må njuta Post- och Stämpelfrihet. SFS 1825, s. VII. På det att icke någon måtte angripas personligen (i de av gymnasisterna utgivna tidningarna), vare Redactionerna ansvariga för de artiklar, som i deras Tidningar influtit. ÅbSvUndH 34: 55 (1845). Hjelmqvist SAOB 24 (1894; om ordboksredaktion). Publicistklubb. 24 (1924). jfr NATT-, ORDBOKS-, RIKSDAGS-, TIDNINGS-, TIDSKRIFTS-REDAKTION.
5) om lokal för utförande av redaktionsarbete; redaktionslokal. NF 13: 785 (1889). Detta .. berättade hr Attias i dag vid sitt besök på redaktionen. SDS 1899, nr 10, s. 3. Det massiva hus, där (veckotidningarna) Hemmets Härd och Familjens Egen har sina respektive redaktioner. Boye Ast. 153 (1931). jfr NATT-, ORDBOKS-, TIDNINGS-, TIDSKRIFTS-REDAKTION.
Ssgr (i allm. till 2): REDAKTIONS-ANGELÄGENHET~00102 l. ~00200. jfr angelägenhet 2 o. -ärende. Östergren (1935).
-ARBETE~020. jfr arbete 5 d, 6. SFS 1892, Bih. nr 5, s. 19.
(4) -ARTIKEL. redaktionell artikel (i tidning o. d.); jfr ledare 13. TT 1896, K. s. 47.
-ARVODE~020. arvode för redigering. HT 1949, s. 164.
(2, 4) -AVDELNING~020. avdelning (av kommitté l. institution o. d.) som handhar redigering av ngt; särsk. om avdelning av tidningsredaktion, inrättad för att sköta viss uppgift (t. ex. redigering av söndagsnummer, veckobilagor o. d.). MinnSvNH XII. 2: XCV (1840; i utskott). Bjurman 3Statsm. 231 (1935).
-BESTYR. jfr bestyr 2, 3 (a). HTSkån. 2: 235 (1840). Lindblom .. (har) med Sk(ånska) Corr(espondenten) haft hela redaktionsbestyret. AnderssonBrevväxl. 2: 271 (1841). En stor del af redaktionsbestyren (vid tidningen). Wirsén i 3SAH 2: 357 (1887).
(2, 4) -BITRÄDE~020. jfr biträde 5. UrKorrCronholm 61 (1853). Svensson DiftongPalFörsl. 9 (1944; i ordboksredaktion).
(5) -BORD. särsk.: redaktörs arbetsbord på redaktion. Siwertz JoDr. 259 (1928).
(4, 5) -BUD. jfr bud 7. Bjurman 3Statsm. 131 (1935).
(jfr 5) -BYRÅ. [jfr t. redaktionsbureau, fr. bureau de (la) rédaction] jfr byrå 3; vanl. om tidnings- l. tidskriftsredaktion. NVexjöBl. 1851, nr 30, s. 3.
(2, 4) -CHEF. särsk. (vid större tidningsredaktion): befattningshavare som leder arbetet vid redaktionen o. bestämmer de särskilda tidningsnumrens innehåll (samt ofta är ansvarig utgivare för tidningen); jfr -sekreterare. Siwertz JoDr. 132 (1928).
(4) -EXEMPEL. (i sht i fackspr.) i ordbok: av redaktionen givet (sammanställt) exempel (på ords användning); motsatt: litteraturcitat. Ljunggren SAOB 5 (1904).
(4, 5) -EXEMPLAR. exemplar av samlingsvärk, ordbok, tidning o. d. som (icke lämnas till försäljning, utan) behålles av l. på redaktionen (för arkivering o. d.). SAOL (1900).
-FEL, n. fel som begås vid redigering av ngt; fel bestående i oriktig l. olämplig avfattning l. formulering av ngt. Schlyter MELL LXXXIII (1862).
(3) -FÖRBÄTTRING. (numera bl. tillf.) förbättring av avfattningen av ngt. SFS 1830, s. 440.
(2, 3) -FÖRSLAG. förslag (se förslag, sbst.3 1) till redigering av ngt. Olivecrona LagbGift. 163 (1851).
(24) -FÖRÄNDRING. särsk. till 3, = -ändring. FörslStadgSlöjdF 1874, s. 8.
(2, 4) -HEMLIGHET~002, äv. ~200. [jfr t. redaktionsgeheimnis] särsk. (i fackspr., mera tillf.) om hemlighållande av vem som författat artikel l. artiklar (särsk. sådan(a) som härrör(a) från redaktionen) i en tidning l. tidskrift o. d. Bjurman 3Statsm. 101 (1935).
(24) -HISTORIA. särsk. (i fackspr.) till 2, 3, motsv. historia 4. Framställningen av Östgötalagens redaktionshistoria. IllSvLittH 1: 372 (1955).
(4, 5) -KAMRAT. kamrat i l. på redaktion. Rydberg Brev 1: 215 (1871).
(4, 5) -KOLLEGA. jfr -kamrat. UrDNHist. 2: 350 (1953).
-KOMMITTÉ. kommitté med uppgift att redigera (l. svara för redigeringen av) ngt. MinnSvNH Bih. 3: 349 (1814).
(4) -KONFERENS. konferens inom (tidnings)redaktion. IdrBl. 1935, nr 16, s. 9.
-KOSTNAD. kostnad för redigering (o. utgivning) av ngt; i sht i pl. Björkman (1889; i pl.).
(2, 4) -KRAFT. (mera tillf.) om person som tillhör (en tidnings o. d.) redaktion. NPress. 1894, nr 3, s. 1 (i pl.).
(2, 4) -LEDNING. äv. konkret, motsv. ledning 1 slutet. Bjurman 3Statsm. 223 (1935; konkret).
(jfr 5) -LOKAL, r. jfr lokal, sbst.1 3 a. SDS 1906, nr 248, s. 2.
(4) -MEDLEM~02, äv. ~20. AB 1889, nr 270, s. 2.
(jfr 4) -PERSONAL. SvLitTidn. 1821, sp. 743 (i tidskriftsredaktion). PedT 1904, s. 158 (i ordboksredaktion).
-PRINCIP. för redigering av ngt. HT 1949, s. 178.
(5) -RUM, n. jfr -lokal; särsk. om redaktörs tjänsterum på (tidnings)redaktion. Strindberg RödaR 305 (1879).
(2, 4) -RÅD. rådgivande organ bestående av en grupp personer med uppgift att biträda (tidskrifts o. d.) huvudredaktör; jfr -kommitté. TT 1914, Veckouppl. s. 1.
(2, 4) -SEKRETERARE, förr äv. -SEKRETER. [jfr t. redaktionssekretär, fr. secrétaire de (la) rédaction] befattningshavare som (närmast under huvudredaktör l. redaktionschef) leder o. fördelar arbetet vid (avdelning av) redaktion (av tidning l. tidskrift o. d.); jfr -chef. Lundin NSthm 409 (1888). Skarstedt Pennfäkt. 120 (1897; om förh. 1882).
(4) -SIDA. (numera knappast br.) i tidning: sida som upptages av redaktionell(a) artikel (artiklar); jfr ledar-sida. Skarstedt Pennfäkt. 57 (1897).
(jfr 4) -STAB. jfr -personal o. redaktion 4. LundagKron. 2: 196 (1921).
(2, 5) -STOL. särsk.: (huvud)redaktörs stol (i redaktionsrum); äv. i sådana bildl. uttr. som intaga l. lämna redaktionsstolen, tillträda resp. lämna befattningen ss. (huvud)redaktör. Bjurman 3Statsm. 38 (1935). Lo-Johansson Stat. 1: 314 (1936: lämna).
-SÄTT. sätt för redigering l. avfattning av ngt. Crusenstolpe Ställn. 13: 89 (1848).
-TEKNIK. för redigering av ngt. Östergren (1935).
-UTSKOTT~02, äv. ~20. jfr -kommitté. TT 1885, nr 1, Omsl. s. II.
(3) -ÄNDRING. ändring av ngts avfattning l. ordalydelse. BtRStP 1817—18, 3: 58.
-ÄRENDE. jfr -angelägenhet. Östergren (1935).
Avledn.: REDAKTIONELL1004 l. 0104, adj. (-el 18971904. -ell 1894 osv.) [jfr t. redaktionell; av fr. rédactionnel]
1) till 2, 3: som gäller l. har avseende på ngts avfattning l. utformning. Grundlagens redaktionella brister. SödermLT 1894, nr 24, s. 1.
2) till 2, 4: som utmärker l. gäller l. har avseende på redaktion av tidning l. tidskrift l. samlingsvärk l. utgåva o. d.; om person: som tillhör en redaktion (i bet. 4). Allt redaktionellt arbete (i tidningen La Fronde) ombestyres .. af kvinnor. SvD 1897, nr 319 A, s. 1. Redaktionella medarbetare i högertidningar. VFl. 1937, s. 20.
3) [jfr 2] till 4, om artikel l. uttalande i tidning l. tidskrift o. d.: som härrör från tidningens osv. redaktion; jfr leda, v.2 6 c. En lång redaktionell artikel (i tidningen Vårt Land). GHT 1897, nr 33 B, s. 1. Den redaktionella kommentaren till insändaren. TSvLärov. 1952, s. 135.
REDAKTIONSKAP, n. (-tionsskap 1943) (föga br.) till 2, 4: redaktörskap, redaktion (se d. o. 2). TSvLärov. 1943, s. 287 (: under redaktionsskap av).
Spoiler title
Spoiler content