SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REFERENS re1ferän4s l. ref1-, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. referenz; av eng. reference l. fr. référence, till refer resp. référer (se REFERERA)]
1) (utom ss. förled i ssgr samt i b numera bl. mera tillf., med prägel av fackspr.) hänvisning till ngt l. ngn (särsk. ss. källa l. stöd o. d.); jfr REFERERA 2. Med speciell referens till Spencers formulering af utvecklingslagen sökte opponenterna (mot hans evolutionstolkning) visa, att (osv.). LundagKron. 1: 315 (1918). särsk.
a) om hänvisning till (ställe i) skrift där en uppgift finns belagd l. en fråga behandlas o. d.; litteraturhänvisning, litteraturanvisning. (Kart-)förteckningen (grundar sig), såsom de täta referenserna utvisa, till stor del på Harrisse's ”Cartographia Americana Vetustissima”. Nordenskiöld Periplus 177 (1897). TT 1942, Allm. s. 532.
b) (fullt br.) om hänvisning till person l. institution som kan lämna upplysning om en person (som söker en plats l. anhåller om ett lån o. d.); ofta övergående i bet.: person l. institution som åberopas på detta sätt; stundom närmande sig bet.: rekommendation; vanl. i pl. Svar med betyg, löneanspråk och referenser sändes till (osv.). Den som .. vill antaga platsen bör uppgifva referenser och sina lönepretentioner. AB 1869, nr 127, s. 4. Inackordering kan erhållas i godt hem. .. Utmärkta referenser finnas. Idun 1890, s. 19 (i annons). Många .. kom till mig för att få mig som referens, när de skulle söka konsulatet. Henning HbgMinn. 1: 357 (1950).
2) [jfr eng. (in l. with) reference to] (med prägel av fackspr.) i uttr. referens till ngt, relation till l. samband med ngt; äv. ss. förled i ssgr betecknande (ngt vartill ngt annat ställes i) relation o. d.; jfr REFERERA 4. Gadelius Själsl. 1—2: 110 (1921). Att i .. (naturforskarens) vetenskap objektet självt alls icke ställes i referens till något som helst värde. HT 1925, s. 6. Paulsson SvStad 1—2: 245 (1950).
Ssgr (i allm. till 2; i fackspr.): (1) REFERENS-BIBLIOTEK. [jfr eng. reference library] biblioteksavdelning l. annan (för en viss kår o. d. avsedd) boksamling med uppslagsböcker o. andra värk av allmännare intresse som (icke få lånas hem, utan) äro avsedda att begagnas på platsen (o. till vilka ngn som önskar en upplysning kan hänvisas). Behöfver man lexikon, .. handböcker (o. d.) .., finner man (i Kungliga biblioteket) ett rikt referensbibliotek på läsesalens hyllor. Lundin NSthm 343 (1888). Att .. inom läroverkshuset uppställes ett för lärarna avsett referensbibliotek. SFS 1915, s. 803. Dahl BibliotHb. 2: 191 (1931).
-BOK; pl. -böcker.
1) [jfr eng. reference book] bibl. till 1: bok i referensbibliotek; stundom allmännare: uppslagsbok (i ett bibliotek). TT 1896, Byggn. s. 27. Utlåning (från Kungliga biblioteket) äger icke rum av .. referensböcker uppställda i bibliotekets läse- och forskarsalar. SFS 1946, s. 1261.
2) (förr) till 1 b. Vissa .. (soliditetsupplysningsbyråer) upprätta med tillhjälp af arkivmaterial s. k. referensböcker, där hvarje firmas kreditvärdighet inom viss landsdel är betecknad med siffervärde. 2NF 26: 331 (1917).
-GRUPP. [jfr eng. reference group] social grupp vars värdesättningar tas till utgångspunkt l. utgöra rättesnöre (inom annan grupp l. andra grupper). Johannesson SocRelFolksk. 269 (1954).
-LINJE. linje i relation till l. med hjälp av vilken vissa storheter beräknas l. anges, utgångslinje. (Dessa linjer) kunna .. användas som referenslinjer för beräkning av andra linjers massor. TMatFysKemi 1920—21, s. 180. Den nämnda isobasen är vald såsom referens- eller utgångslinje. Fennia XLVII. 4: 17 (1926). SvGeogrÅb. 1933, s. 154.
-NIVÅ. (i fackspr.) jfr -linje, -plan. SvGeogrÅb. 1937, s. 102.
-PEGEL. jfr -linje. Fennia XXXIX. 5: 249 (1918).
-PLAN, n. fys. plan till vilket andra element ställas i relation. Ekman Mek. 193 (1919).
-PUNKT. jfr -linje, -system. Noga bestämda stjernor .., hvilka kunde tjena såsom referenspunkter vid uppmätningen af de öfriga fotograferade stjernorna. BtRiksdP 1900, 8Hufvudtit. s. 341. SvGeogrÅb. 1948, s. 122 (bildl.).
-SYSTEM. [jfr eng. system of reference] system varefter l. varigm ngt hänföres till l. ställes i samband med l. relation till ngt annat; särsk.
1) koordinatsystem. SvUppslB (1935).
2) psykol. system varefter givna förnimmelser hänföras till en (yttre) värklighet l. tolkas. Sundén (o. Sjöstedt) LbFilos. 1: 33 (1952).
(1) -VOLYM. (mera tillf.) jfr -bok 1. TSvLärov. 1954, s. 448.
-VÄRDE. värde som tages till utgångspunkt för beräkningar l. angivelser. Lufttrycksmaterialet ges .. hänfördt till generalmediet 1898—1912 såsom referensvärde. Fennia XXXIX. 5: 52 (1918).
Spoiler title