SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REGENERAT re1jenera4t l. rej1-, l. 0104, n., äv. (i bet. 1) r. (FoFl.); best. -et resp. -en; pl. = resp. -er.
Etymologi
[jfr t. regenerat; till REGENERERA (jfr DESTILLAT : DESTILLERA)]
1) fysiol. regenererat parti av en organism; individ med sådant parti. FoFl. 1930, s. 88. 2SvUppslB (1952).
2) tekn. om regenererat gummi. 3NF 9: 14 (1928). Vulkaniserad kautschuk .. eller regenerat därav. SFS 1943, s. 1321.
Spoiler title