SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKVISITÖR rek1visitö4r l. re1-, l. 01—, l. 4r, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. reqvi-)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. rekvisitør, t. requisiteur; bildat (med fr. ändelse) till REKVISITA, REKVISITUM. — Jfr REKVISITOR]
teat. person som är anställd vid en teater l. ett teaterföretag med uppgift att svara för teaterns osv. rekvisita. Hedberg 4År 171 (1858). Min rekvisitör påpekade .., att jag glömt att bestämma mig för möblerna i första akten. Barcklind GladÄnk. 112 (1929).
Spoiler title
Spoiler content