SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REMISS remis4, sbst.3, r. l. m. (Rudbeck Bref 324 (1688) osv.) ((†) n. VDAkt. 1697, nr 500, Därs. 1711, nr 14); best. -en; pl. -er; förr äv. REMISSE l. RIMESSE, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(remiss 1688 osv. remisse 17021855. remisser, pl. 1682 osv. rimesse 1868, 1904)
Etymologi
[jfr t. remiss, m. (i bet. 1, 7), rimesse, f. (i bet. 6 a), ä. t. remesse, f. (i bet. 6 a); jfr äv. d. remisse (i bet. 6 a), ä. d. remesse (i bet. 6 a); sannol. av fr. remise (se REMIS, sbst.2) resp. it. rimessa; jfr lat. remissa, efterskänkande, förlåtelse; till lat. remittere (se REMITTERA). — Jfr REMISSA]
1) (†) motsv. REMITTERA 1: eftergift l. avprutning l. avkortning (på skuld). Jungberg (1873).
2) motsv. REMITTERA 3: återsändning; numera företrädesvis med avs. på ärende l. mål o. d.: återförvisning (till förnyad handläggning); äv. konkret, om skrivelse varigm ett ärende osv. återförvisas; jfr 3. Biurman Brefst. 170 (1729). Där de båda husen (i engelska parlamentet) ej komma öfverens, kan sammanjämkning försökas i konferens mellan tolf ledamöter af hvartdera, men vanligen försiggår sammanjämkningen genom remisser. SvAlm. 1899, s. 40. Östergren (1936).
3) allmännare, motsv. REMITTERA 4.
a) (†) motsv. REMITTERA 4 a: handlingen att skjuta l. visa ifrån sig ngt l. ngn; jfr b. Remiss, (dvs.) afwisning. Swedberg Schibb. 295 (1716).
b) motsv. REMITTERA 4 b, om handlingen att överlämna ngt (t. ex. ärende l. rättssak l. ansökan l. uppdrag) till person l. myndighet o. d. för avgörande l. värkställande l. utredning l. yttrande l. granskning o. d.; hänskjutande av ngt till ngn; äv. konkret, om skrivelse varigm ett ärende osv. överlämnas l. hänskjutes till ngn för sådan åtgärd; särsk. i förb. med en av prep. till styrd bestämning angivande person l. myndighet o. d. till vilken ett ärende osv. överlämnas l. hänskjutes, stundom äv. angivande åtgärd som skall företagas (i ett ärende); äv. i uttr. remiss av (i sht förr äv. l. om) ngt (t. ex. besvär l. ansökan); numera företrädesvis i α o. β; stundom svårt att skilja dels från 2, dels från 5. Wij befalle Eder (dvs. Svea hovrätt) .. nådeligen at I Wåre Resolutioner och Remisser intet anseen, såsom utfärdade .. Ehr til hinders uti Edre Embeten. Schmedeman Just. 749 (1682). At för Communicationer, remisser och resolutioner på sielfva suppliquerne, eij något betalas måtte. LReg. 346 (1723); jfr α. Allmogen .. måste (vid ägotvister ofta) vidkännas mycken kostnad och tidspillan af resor til Landshöfdingen, at undfå dess remiss til undersökning vid Härads-Rätten. PH 5: 3219 (1752); jfr 5. Landshöfdingen .. (har) at befalla Landtmätaren .. at förrätta (storskifte i by), och thet efter then ordning, som Landshöfdingens Remisser .. til Landtmätaren inkomma. LandtmFörordn. 190 (1762). Remiss till annan domstol. Nordforss (1805). Högberg Vred. 2: 339 (1906). — särsk.
α) motsv. REMITTERA 4 b α, om myndighets översändande av ärende till (underordnad) myndighet (l. enskild organisation l. person o. d.) för utlåtande l. utredning l. förberedande handläggning (jfr β); äv. allmännare, om den handläggning som kommer ett ärende till del gm sådant förfarande (särsk. i sådana uttr. som vara (ute) på remiss (om ärende), (ut)-sända l. få ett ärende på remiss); äv. konkretare, om ärende som remittera(t)s, l. (konkret) om skrivelse (jämte tillhörande handling l. handlingar) l. om påskrift på handling varigm ett ärende remitteras till en myndighet osv.; ngn gg äv. om (l. med huvudsaklig tanke på) utlåtande o. d. som avges av den myndighet osv. till vilken ärendet remitterats. Specificationer på alle remisser (till kammarkollegium) så af Kongl. Maij:tz egne, som dhe från orterne inkommande bref samt privatorum inlagde Skriffter och Suppliquer. CivInstr. 74 (1694); jfr b huvudmomentet. FörarbSvLag 2: 238 (1705). (Riksens ständers) Utskott .. måge .., jemte remissers och uplysningars infordrande, förelägga .. Collegier samt Embetsmän .. lämpad tid, inom hvilken sådane äskade underrättelser och betänkanden böra .. aflemnas. PH 8: 59 (1765). Linné Bref I. 1: 105 (1775: remisse om). Öfver hosgående .. ansökning om dubbelt nådår, behagade Herr .. Biskoppen .. samt Venerandum Consistorium i föllje af then therå teknade nådiga remiss dess underdåniga utlåtande afgifva. VDAkt. 1785, nr 151. I April 1760 erhöll domkapitlet K. M:s remiss af en ansökning om uppskof med tillsättningen af pastor. Cavallin Herdam. 3: 23 (1856). (Köpmanna-)Förbundet för .. köpmännens talan inför statsmakter och myndigheter genom avgivande av svar på erhållna remisser. HandInd. 1007 (1927). jfr KONUNGA-, SLOTTS-, STATSRÅDS-, ÅTER-REMISS.
β) statsv. motsv. REMITTERA 4 b β, om hänskjutande av ett ärende till utskott för beredning före ärendets avgörande av riksdagen; äv. i sådana uttr. som gå på remiss (till utskott), remitteras (till utskott), få ärende o. d. på remiss, om utskott: få ärende osv. remitterat till sig. Den föreslagna remissen til Banco-Utskottet af den frågan, som rör publiciteten af Banquens förvaltning. AdP 1800, s. 75. Det är anledning til anmärkning mot Stats-Rådet, .. hvarom Remiss begäres til Constitutions-Utskottet. RO 1810, § 29. Propositioner samt motioner, som tillhöra ständigt utskotts behandling, .. kunna (icke) företagas till avgörande utan att remiss skett till utskott och detta avgivit yttrande. SvRiksd. II. 11: 123 (1934). Statsutskottet, som fått de olika slöjdskolemotionerna på remiss, yrkade (osv.). ÅbSvUndH 56—57: 315 (1939). jfr ÅTER-REMISS.
γ) i vissa numera obrukliga användningar, övergående i bet.: (skrivelse utgörande) hemställan l. rekommendation l. förständigande l. medgivande (som lämnas av myndighet l. myndighetsperson till myndighet l. enskild person) rörande ngt som skall handläggas l. utföras (av den myndighet osv. till vilken hemställan osv. riktas); särsk. i förb. med inf. l. att-sats (l. bestämning inledd av prep. till) angivande vad som skall l. bör l. får göras. Rudbeck Bref 324 (1688). (År) 1720 erhöll han K. M:s ”speciale remisz” till befordran till Landskrona pastorat. Cavallin Herdam. 3: 280 (cit. fr. 1720). Öfversten .. Georg Meidell hafver opvijst H. Maij:tz nådigeste remiss .. at intagas på Riddarehuset. 2RARP 6: 640 (1731). Öfverst-Leutnanten Bernhard Vergijn hafver fått H. Maij:tz remiss .., at som han värkeligen är en Liflänsk adelsman .., skulle han blifva naturaliserad för sina barns skull. Därs. 641. At flere jernbruk .. icke måge anläggas (i Värmland o. Dalsland), än de, som redan undfått .. (bärgskollegiets) remiss. Bergv. 2: 593 (1752). Tersmeden Mem. 4: 289 (1768).
4) (förr) spelt. motsv. REMITTERA 5; i vissa kortspel (remissvist, äldre typ av bridge): överlåtelse till medspelaren att bestämma trumf l. avge bud; äv. i sådana uttr. som remiss av trumfsättningen. HbiblSällsk. 1: 80 (1838: remiss af trumfsättningen; i remissvist). Förhand eger .. (i remissvist) rättighet, att, när han så vill, åt sin medspelare öfverlåta trumfsättningen. Man säger då: ”jag remitterar,” eller ”remiss”. Lindskog Spelb. 103 (1847). Hedström Bridge 14 (1913).
5) motsv. REMITTERA 6: hänvisning (till ngn l. ngt); skrivelse varigm ngn hänvisas till ngn l. ngt; numera bl. (i fackspr.) motsv. REMITTERA 6 a α, om (skrivelse med) hänvisning av patient till sjukhus(avdelning) l. specialist o. d. för erhållande av vård l. för undersökning o. d.; i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 3 b. Patienten intogs på sjukhuset efter remiss från provinsialläkaren. VDAkt. 1697, nr 500. Vid nästa Vässbo Häradsting .. instälte sig fuller bägge Parterne (som av domkapitlet blivit hänvisade till världslig rätt) med sine Remisser. Därs. 1737, nr 86 (1736). Ifrån Elementar-Läroverk ankommande ynglingar .. må (icke) tillåtas .. uppskjuta sin anmälan hos Academiens Rector för erhållande af .. remiss till Student-Examens undergående. BerRevElLärov. 1843, s. 130. Sedlighetsv. 1878, 2: 54 (1875; om hänvisning av patient). Skall man ha remiss med sig (till polikliniken)? Se 1953, nr 50, s. 11.
6) motsv. REMITTERA 7: översändande; försändelse; äv. konkret.
a) (i sht i fackspr., numera föga br.) om översändande av pängar l. checkar l. växlar l. andra värdepapper som kunna användas ss. likvid; äv. konkret, om pängar osv. som översändas: pänningförsändelse l. remissa (se d. o. 1). BoupptSthm 1688, s. 64 a, Bil. Spanska penningar äro (i Västindien) i högt värde, emedan man kan med dem göra remisser i andra Länder. Oldendorp 1: 224 (1786). De Remisser, som ifrån Landt-Ränterierna ske uti penningar, .. ställas på Riksens Ständers Riksgälds-Contoir. AdP 1800, s. 1048. Remiss till (generaltull-)Styrelsens Kammarkontor .. af uppbördsmedel från tullförvaltningsmyndighet. Stålhane Förf. 652 (1892). 2SvUppslB (1952). jfr PÄNNING-, SPECIE-REMISS.
b) (numera knappast br.) i annan anv. Porthan BrSamt. 1: 191 (1792). (Jag) bör på förhand säga att det altid drager ut på tiden med franska böckers remiss. Florman BrRetzius 33 (1829). År 1848 .. afsändes från Kairo en remiss, innehållande åtskilliga egyptiska djur, därstädes af mig uppköpta och preparerade. Wallin Bref 342 (1851). Sundén (1888).
7) [jfr motsv. anv. av t. remiss o. fr. remise] (†) uppskov, dröjsmål; jfr REMITTERA 4 b ε. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1868).
Ssgr (i allm. till 3 b α. Anm. Flera av de nedan anförda ssgr som ansluta sig till bet. 6 a kunna äv. hänföras till remissa): REMISS-AKT. i sht förvaltn. om (omslags)skrivelse varigm ett ärende remitteras (se remittera 4 b α) till en myndighet (l. enskild organisation o. d.) o. som åtföljer de till ärendet hörande handlingarna, l. om handling med påtecknad remiss; ofta sammanfattande, om samtliga de handlingar som vid ett ärendes remitterande översändas till en myndighet osv. o. som vid remissens besvarande återställas till den remitterande myndigheten; stundom äv. om remissvar. Ahlman XXIII (1872). Remisser, tecknade på den till departementet inkomna framställningen i ämnet eller på en åtföljande remissakt, en s. k. ”kapprock”. 2NF 20: 299 (1913). 3NF 16: 628 (1932; sammanfattande). TSvLärov. 1942, s. 117 (om remissvar).
(6 a) -ANVISNING~020. (i fackspr., numera knappast br.) = -växel. Fliesberg Handel. 59 (1891).
-BEHANDLA. om remissinstans: behandla (ngt som sänts på remiss) o. avge remissvar; jfr -behandling. TSvLärov. 1948, s. 57.
-BEHANDLING. om behandling av remitterat ärende i remissinstans(er). FolkskollärT 1947, nr 3, s. 5.
-BESLUT. beslut om remiss.
a) till 3 b α. SFS 1931, s. 404.
b) statsv. till 3 b β. SvRiksd. II. 11: 123 (1934).
-BOK, sbst.1; pl. -böcker. förvaltn. bok vari inkommande remisser antecknas. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 1, Bil. nr 6 b, s. 15.
(4) -BUD. (förr) spelt. bud (se d. o. 5) varigm en spelare överlät åt medspelaren att bestämma trumf. HandlednBridge 27 (1904).
(3 b β) -DEBATT. statsv. debatt i riksdagen i samband med remiss av proposition l. motion till utskott; oftast om den allmänna politiska debatt som äger rum vid remiss av statsvärkspropositionen; stundom äv. om motsvarighet till sådan allmän politisk debatt i andra länders folkrepresentation (jfr adress-debatt). RiksdP 1881, 2 K nr 2, s. 10. Vid varje remiss kan .. en remissdebatt uppstå. StSvRiksdKontr. 299 (1930). Harlock (1944; äv. om engelsk adressdebatt).
-DETALJ. särsk. (förr) om den underavdelning inom militärstatistiska avdelningen vid generalstabens huvudstation som skötte handläggningen av remisser. RiksdRevStatsv. 1904, s. 508.
(3 b) -DIARIUM. (i Finl., förr) diarium (se d. o. d) för införing av anteckningar om handlingar (t. ex. skuldebrev) l. ärenden som överlämnas till ngn för vidtagande av åtgärder (t. ex. utsökning). SPF 1828, s. 359. Därs. 1846, s. 300.
-EXPEDITION. förvaltn. expedition (se d. o. 2) rörande remiss. Reuterskiöld Grundlag. 61 (1924).
(3 b α, β) -FRÅGA, r. l. f. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande remiss; särsk. statsv. till 3 b β. SvRiksd. II. 11: 123 (1934).
(3 b, 5) -FÖRFARANDE, n. särsk. till 3 b α. BtRiksdP 1940, V. 2: nr 3, s. 3. SDS 1946, nr 19, s. 4.
-FÖRTECKNING. förvaltn. förteckning över (under en viss tid erhållna) remisser (jämte därpå avgivna svar). Hofrätternes remissförteckningar. FFS 1895, nr 16, s. 4.
-GÅNG. om ett ärendes utsändning på re miss o. behandling av remissinstanser. TSvLärov. 1950, s. 159.
-HANDLING. jfr handling 10 o. -akt. Weste (1807).
-INSTANS. instans dit ärende(n) remitteras. Östergren (1936).
(6 a) -KISTA. (förr) järnv. med själv låsande anordning för iläggning av pänningpåsar försedd kista avsedd för uppsamling o. förvaring av de i (läder)påsar inlagda pänningm e-del som remitterades från järnvägsstationerna, till distriktskassan; jfr -påse. LD 1907, nr 265 s. 2. 2NF 37: 1269 (1925).
(4) -KORT, n. (förr) spelt. i pl., om kort (hos spelare i en giv) lämpliga för avgivande av remissbud. Hedström Bridge 115 (1913).
-KRITIK. kritik som ges av remissinstans(er). SvD(B) 1947, nr 90, s. 4.
-KVARN. (ngt vard.) bildl., om samtliga de instanser som handlägga ett ärende vid remiss, betraktade ss. en (långsamt) malande kvarn; omständligt o. tidsödande remissförfarande. Remisskvarnen i gång. Östergren (cit. fr. 1921). Förslaget går väl nu sin gilla gång genom remisskvarnen. DN(A) 1933, nr 332, s. 4.
-LISTA, sbst.1 (sbst.2 se remissa ssgr), r. l. f. (numera bl. tillf.) lista över remisser; jfr -förteckning. Hahnsson (1898).
-MYNDIGHET~002, äv. ~200. jfr -instans. TSvLärov. 1948, s. 74.
(6 a) -PÅSE. (förr) järnv. (läder)påse avsedd för förvaring av pänningmedel som remitterades från järnvägsstationerna till distriktskassan; jfr -kista. 2NF 37: 1269 (1925).
(3 b α, β) -RESOLUTION. särsk. (i sht förvaltn.) till 3 b α, = -beslut a. Ahlman XXIII (1872).
-ROTEL. förvaltn. jfr rotel 2 o. -bok, sbst.1, -förteckning.
(3 b, 3 b α) -SKRIVELSE. jfr remiss, sbst.3 3 b; i sht till remiss, sbst.3 3 b α. TT 1890, s. 241.
-SVAR. svar på remiss. SFS 1931, s. 404.
(3 b, 5) -SYSTEM. särsk. (i fackspr.) till 5, om system för remittering av patienter till sjukhus l. specialist o. d. SvLäkT 1935, s. 698.
-TID. tid inom vilken remissvar skall avges. UNT 1928, nr 10052, s. 1.
(3 b β) -TVIST. (mera tillf.) statsv. tvist rörande spörsmålet till vilket utskott en väckt fråga bör remitteras. SvRiksd. II. 11: 204 (1934).
-UTLÅTANDE~0200, n. jfr -svar. TSvLärov. 1945, s. 17.
-UTTALANDE~0200, n. jfr -svar. TSvLärov. 1951, s. 460.
-VANDRING. jfr -gång. SvD(A) 1935, nr 319, s. 4.
(4) -VIST. (förr) spelt. variant av vist vari förhanden har att bestämma trumf l. att överlåta detta till sin medspelare. HbiblSällsk. 1: 71 (1838). 3NF 20: 384 (1934).
-VÄG(EN). om den ”väg” (genom olika instanser) som ett ärende har att passera vid remissförfarande; stundom närmande sig bet.: remissförfarande(t). Randel Fynd 131 (1927).
(3 b β) -VÄGRAN. statsv. vägran att remittera en motion till utskott. SvD(A) 1922, nr 87, s. 4.
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. sammanfattande, om förfarandet l. metoden att handlägga ärenden medelst remiss. Åtgärder för begränsande av remissväsendet. SFS 1931, s. 403.
(6 a) -VÄXEL. (i fackspr., numera knappast br.) växel (tratta) som översändes i likvid. Fliesberg Handel. 16 (1891). Cannelin (1921).
(3 b α, β) -YRKANDE, n. —
-YTTRANDE, n. jfr -svar. Östergren (1936). Hasslöf SvVästkustf. 439 (1949).
Spoiler title
Spoiler content