SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1959  
RISGRYN ri3s~gry2n, äv. (i vissa trakter) 4~1, förr äv. RISENGRYN, n. ((†) m. Lind (1749)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(ris- (riis(s)-, rijs(s)-, rijsz-, rjs-) 1626 osv. risen- 1797. risinges- 1683. riss- 1791. rys- (-ÿ-) 16581721. rÿss- 1673. -gryn (-ü-, -ÿ-) 1626 osv. -grynn 1659)
Etymologi
[jfr sv. dial. ris(s)engryn, d. ris(en)gryn, nor. risengryn; av RIS, sbst.2, o. GRYN; förleden risen- efter (syd)holl. rijsen-]
(helt) gryn, berett gm skalning (o. polering) av riskorn; oftast i pl., särsk. ss. ämnesnamn. Tiderus GrLat. 43 (1626). HovförtärSthm 1673, s. 53. Risgryn anrättas hos oss särskildt till gröt. Jönsson Gagnv. 66 (1910). (Från Indien) där ris bl. a. användes vid fruktsamhetsriter, har bruket att kasta risgryn på nygifta via England kommit till oss. Gentz Lindgren 272 (1937). — särsk. (†) i oeg. anv., om risväxten. Kankel Hemmersam 40 (1674). Ris eller Risgryn planteras ganska mycket i Carolina. Kalm Resa 2: 384 (1756). Synnerberg (1815).
Ssgr: A (numera knappast br.): RISGRYN-KORV, -SOPPA, se B.
B: RISGRYNS-GRÖT. Risgrynsgröt med mjölk l. med saftsås. Aken Reseap. 34 (1746). Alla äta vi lutfisk och risgrynsgröt julafton. Nilsson FestdVard. 28 (1925).
-KAKA, r. l. f. [jfr d. risengrynskage] kok. jfr kaka, sbst. 2 c, samt -pudding. Nordström Matlagn. 132 (1822).
-KORV. (-gryn- 1755. -gryns- 1788 osv.) [jfr d. risengrynspølse] kok. korv av risgryn, lever l. kött m. m. Warg 445 (1755). Nyblom Minn. 1: 47 (1904).
-LIM, n. (†) lim framställt av ris; jfr ris-klister. Thunberg Resa 3: 237 (1791). Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 237.
-MJÖL. (†) rismjöl. Lind 1: 1269 (1749). JournManuf. 2: 21 (1826).
-PUDDING. kok. pudding tillredd av risgryn m. m. Hagdahl Kok. 843 (1879).
-SOPPA, r. l. f. (-gryn- 1755. -gryns- 1758 osv.) [jfr d. risengrynssuppe] kok. soppa l. välling kokt på risgryn. Warg 39 (1755; rubrik). SvKock. 15 (1837). Schulthess (1885).
-STOR. av ett risgryns storlek. SvLäkT 1935, s. 329.
-VATTEN. (†) risvatten. Rosenstein BarnSj. 522 (1771). Dalin FrSvLex. 2: 426 (1843).
-VÄLLING. [jfr d. risengrynsvælling] Warg 592 (1755; rubrik).
Spoiler title
Spoiler content