SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1959  
ROTO- 1to- l. 1- l. rωt1- l. rot1-, l. -tω-, i vissa ssgr äv. 3to- l. 3-, l. -tω-, l. 01—.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. roto-; till lat. rota, hjul (se RATT, sbst.1) l. till ROTERA, v.1]
ss. förled i ssgr för att beteckna att ngt har en roterande rörelse.
Ssgr (i fackspr.): ROTO-GRAF104, r. [av t. rotograph] (förr) Rotograf kallas en maskin för litografiskt tapettryck; detta sker från stenvalsar på ändlös pappersbana, med tillhjälp af tryckcylinder. 2NF 30: 100 (1919). SvUppslB 30: 1287 (1937).
-GRAVYR1004 l. 0104 l. 30~02. [jfr eng. o. fr. rotogravure; efter t. rotogravur] boktr.
1) benämning på ett djuptrycksförfarande där bilden etsas på kopparvalsar o. tryckes i rotationspressar med stor hastighet. SvD(A) 1920, nr 115, s. 8. Bilder .. tryckta i rotogravyr. Bjurman 3Statsm. 116 (1935). Jag (hade) tänkt mig använda rotogravyr för bilderna. Laurin LivKonst 85 (1937). jfr koppar-rotogravyr.
2) bild framställd gm rotogravyr. Utmärkta rotogravyrer. SvD(A) 1928, nr 357, s. 7.
Ssgr (till -gravyr 1, 2; boktr.): rotogravyr-porträtt. jfr -gravyr 2. Upsala(A) 1929, nr 242, s. 5.
-tryck. jfr -gravyr 1, 2. Fornv. 1925, s. 94. Laurin Minn. 3: 286 (1931).
Spoiler title