SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1959  
RULAD rula4d l. rɯ- l. RULLAD rula4d l. rɯ- l. ROULAD rωla4d l. rɯ- l. ru-, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rolad- i ssg 1693 (: Rolad dukar). rollader, pl. 1683. rouillart c. 1710. roulad 1837 osv. roulade (roull-) 16811892. rouladen, sg. best. 1682 osv. roulader, pl. 1779 osv. roulljade 1745. rulad 1801 osv. rulade 16801802. rullad 1843 osv. rullader, pl. 1804 osv.)
Etymologi
[jfr t. roulade (i bet. 1 o. 2), eng. roulade (i bet. 2); av fr. roulade, (ned)rullning, rulad (i bet. 1 o. 2), vbalsbst. till rouler (se RULERA)]
1) i sht kok. om anrättning av kött l. fisk o. dyl. l. om stycke smör, som man givit form av en rulle (vanl. bestående av en hoprullad skiva o. d., i sht förr äv. av en massa som givits valsliknande form o. d.); numera oftast om skiva av kött l. fläsk l. fisk, som (belagts med färs, späckstrimlor, persiljesmör l. frukt o. dyl. o.) rullats ihop (o. ombundits) samt stekts l. kokats; ofta i sg. koll. l. ss. ämnesnamn l. i pl., särsk. om maträtt av sådana skivor. HovförtärSthm 1680 B, s. 138. Valleria Hush. 12 (c. 1710; om anrättning av griskött m. m. som hoprullats i hud av svin, kokats o. pressats). Roullade af Gädda. Warg 281 (1755). Nordström Matlagn. 52 (1822; i pl., om skivor av oxkött, belagda med fläskskivor o. hoprullade). Oxenstierna Kad. 19 (1843; om valsformig smörklimp). (Ris-)Kroketterna kunna .. göras i form af små korta tjocka rullar (rullader eller rulletter). Ekberg Hvad äta? 250 (1899). Saltad rullad av slaksida. Högstedt KokB 606 (1920). Sardeller i rulader med kapris finns färdiga i handeln. StKokb. 119 (1940). — jfr KALV-, KÖTT-, MOSAIK-, OX-, POTATIS-, SARDELL-, SMÖR-, ÄGGKAKS-RULAD m. fl. — särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., om avgränsat, tungformigt (om en rulad påminnande) parti mellan ytter- o. innerlår på nötkropp, rulle (se RULLE, sbst.3 4 b). På bakdelen avhugges .. låret, som delas i ytter- och innerlår, emellan vilka ligger den s. k. rulladen, en liten tungformig köttbit med skinn runt om. VHem 1921, nr 29, s. 16.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] mus. snabb passage (se d. o. 6), löpning; särsk. om sådan passage ss. utsmyckning i (koloratur)sång (ofta utförd på en enda vokal); äv. i fråga om fågelsång; jfr LIGATUR, sbst.1 2, ORNAMENT 3 b. Kellgren (SVS) 4: 90 (1779). En roulade uppå ett milslångt A. Därs. 6: 113 (1782). (Det) bör .. synas i en roulade eller et lopp af t. ex. tjugo toner, lika som Spelaren hade äfven så många fingrar. Vogler Clavérsch. 21 (1798). Att höra en dotter besvara en fars rörande föreställningar med långa roulader .., se der hvad som alltid måste blifva onaturligt (i en opera). JournLTh. 1810, s. 218. Fru Kræmer .. hörde mig och Berg sjunga en duett ur Barberaren i Sevilla, hvaråt hon var förtjust, emedan hon fick höra mig göra rulader. AGeijer (1847) i Solnedg. 4: 130. Ericson Fågelkås. 2: 5 (1907; i fågelsång). Laurin Minn. 1: 177 (1929). — särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl., om ngt (t. ex. skratt l. genljud o. dyl. l. utsmyckning i tal l. dikt o. d.) som visar likhet med en rulad (i sång). Sjöberg (SVS) 1: 291 (1824). Ekot fram bland bergen går / i döende rulader. Lindqvist RysslSång 1: 378 (1904). Hans svordoms rullader. TurForskn. 3: 149 (1918). — jfr SNARK-RULAD.
Ssgr (till 1; kok.): RULAD-DUK. (numera bl. tillf.) duk l. tygstycke vari rulad inlindas för kokning. HovförtärSthm 1693 A, s. 2187 b. Roulade duukar Gele Påssar och Hårduukar brukas i kiöket så länge de räcka. Därs. 1697 A, s. 2639. —
-FÄRS. färs som lägges l. är avsedd att läggas på köttskiva o. d. i rulad. Frisk HbChark. 148 (1940).
-HÅLLARE, r. l. m. hållare (i form av en liten spetsig pinne) avsedd att (stickas igenom o.) hålla samman en rulad under kokning l. stekning. StKokb. 389 (1940).
-KOKARE, r. l. m. kokare (se d. o. 2) för kokning av större rulader (framställda vid charkuteri). Frisk HbChark. 147 (1940).
-PRESS. press för pressning av större rulader (framställda vid charkuteri). Möhl o. Goldschmidt HbKorfChark. 69 (1907).
Spoiler title