SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1960  
RUNDBÅGE run3d~bå2ge, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. rundbue, t. rundbogen; av RUND, adj., o. BÅGE]
1) byggn. ss. byggnadselement: båge som har formen av en del av en cirkel, särsk. en halvcirkel, romansk båge; jfr HÄSTSKO-, SEGMENT-, STICK-BÅGE; särsk. motsatt: spetsbåge. Full rundbåge, halvcirkelbåge. Styltad rundbåge, halvcirkelbåge vars skänklar fortsätta lodrätt ned före valvanfangens början. Bagge Wendt 166 (1835). Domen (i Compostela) står hög och imponerande, nästan dyster, med sin romanska fasad och sina rundbågar. Lagergren Minn. 7: 183 (1928).
2) allmännare: båge som har en rund l. rundad form. Af bågformen finnes (ss. ornerande element under bronsåldern) så väl rundbågen som spetsbågen. Nilsson Ur. 2: 2 (1862). Strix 1900, nr 27, s. 3.
Ssgr (i allm. till 1, byggn.): A (numera bl. tillf.): RUNDBÅG-FRIS, -STIL, -VALV, se C.
B (numera bl. tillf.): RUNDBÅGE-FRIS, -FÖNSTER, -STIL, -VALV, se C.
C: RUNDBÅGS-ARKAD. arkad av pelare som uppbära rundbågar. HTSkån. 2: 360 (1908).
-BLINDERING. blindbåge som upptill har rund avslutning. Hahr NordeurRenässArkit. 104 (1927).
-BYGGNAD. konkret: byggnad i rundbågsstil. Holmberg Bohusl. 3: 429 (1845).
-DÖRR. dörröppning täckt av en rundbåge. Rig 1932, s. 71.
-FORM; pl. -er. Brunius SkK 701 (1850).
-FRIS, r. (rundbåg- 1902. rundbåge- 19001953. rundbågs- 1868 osv.) [jfr t. rundbogenfries] bågfris sammansatt av rundbågar. Sydow Lübke 325 (1868). Rundt hela (slotts-)byggnaden löper under takfoten en rundbågsfris. 2NF 28: 207 (1918).
-FÖNSTER. (rundbåge- 19181955. rundbågs- 1858 osv.) [jfr t. rundbogenfenster] fönsteröppning täckt av en rundbåge. Bergman GotlVisby 12 (1858).
-GALLERI. galleri med kolonner l. kolonnetter som uppbära rundbågar. Munthe IslamK 154 (1929).
-GESIMS. jfr -fris. 2VittAH 21: 207 (1853, 1857).
-KYRKA. i rundbågsstil. Frey 1850, s. 495.
-LIST. list vilande på l. sammansatt av rundbågar. UpplFmT 16—18. 134 (1895).
-PORT. med rundbågigt portvalv. Stenberg KyrkSkrud 70 (1950).
-PORTAL. jfr -port. Hahr NordeurRenässArkit. 103 (1927).
(2) -RYSSJA. fisk. ryssja med rund ingångsbåge. Schröder Fiske 7 (1900).
-STIL. (rundbåg- 18351885. rundbåge- 18831905. rundbågs- 1836 osv.) [jfr t. rundbogenstil] byggnadsstil som utmärkes därav att väggöppningarna äro täckta av rundbågar samt att rundbåge i blind form ofta förekommer ss. ett dekorativt motiv på väggytorna, romansk stil. Bagge Wendt 164 (1835). Domkyrkan (i Lund) .. byggd i ren rundbågsstil. Thomée IllSv. 167 (1866).
-TID(EN). tid(en) då rundbågsstilen var förhärskande ss. byggnadsstil, (den) romansk(a) tid(en). Brunius Metr. 51 (1836).
-VALV. (rundbåg- 1885—89. rundbåge- 1900. rundbågs- 1858 osv.) [jfr t. rundbogengewölbe] valv byggt i rund bågform. Bergman GotlVisby 9 (1858).
-ÅLDER(N). (numera föga br.) = -tid(en). Brunius Metr. 15 (1836). Höijer Sv. 2: 1071 (1879).
Avledn. (till 1, byggn.): RUNDBÅGAD, p. adj. [jfr dan. o. nor. rundbuet] rundbågig. TT 1889, s. 70. Smala rundbågade blindnischer. UpplFmT 16—18: 123 (1895).
RUNDBÅGIG, adj. [jfr t. rundbogig] som är försedd med l. utgöres av en rundbåge l. rundbågar, välvd ss. en rundbåge, romansk, rundbågs-. Brunius SkK 153 (1850). Rundbågiga portar och fönster. Bergman GotlSkildr. 111 (1882). Rundbågiga broar. Lundkvist Spegel 128 (1953).
Spoiler title
Spoiler content