SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUS 4s, sbst.3, n.
Etymologi
[sv. dial. rus; liksom nor. dial. rus av lt. rūse, larm, virrvarr, äv. i uttr. in der rūse kōpen, köpa ett osorterat l. ospecificerat varuparti, köpa i klump; jfr holl. roes (äv. i uttr. bij l. in den roes (i bet. 1), varav sannol. fr. en rouche, i bet. 1), fris. ruse, t. ruse (äv. i uttr. in der ruse, i bet. 1); möjl. till RUSA, v.1]
1) (i fackspr., i sht sjöt. o. handel.) i uttr. per l. på rus (jfr 2, 4), betecknande sätt för erläggande av frakt l. klareringsavgift o. d. varvid ett belopp utgår (oberoende av intagen lastmängd) efter fartygets tontal l. efter annan överenskommen enhet. Weste (1807). Jungberg (1873; i fråga om befraktning). GHT 1898, nr 49, s. 3 (i fråga om klarering). Motorseglarna få ej klarera ”pr rus”. Därs. 1934, nr 98, s. 16.
2) (i fackspr., i sht sjöt. o. handel.) i uttr. per l. på rus (jfr 1, 4), utan stuvning l. bestämd ordning o. d.; i sådana uttr. som lasta per l. på rus, äv. (vard.) köra på rus, lasta utan stuvning (särsk. på sådant sätt att lasten stjälpes ner i lastrummet o. d. utan att vara emballerad i lådor l. säckar o. d.), stjälpa ngt på rus, stjälpa ner ngt utan stuvning l. bestämd ordning, lossa på l. per rus, lossa (icke stuvad) last gm stjälpning l. tippning, ligga på rus, om last (i sht bestående av trä, kol, spannmål, malm, olja l. dyl.): vara lastad l. fraktas utan att vara emballerad l. stuvad. Jungberg (1873: lasta per rus). (Kol)-veden .. transporteras .. till ugnen eller kolugnsvagnen och stjälpes på rus däri. HbSkogstekn. 633 (1922). Lastning samt lossning på rus eller med kran. SFS 1943, s. 125. Erixon SthmHamnarb. 80 (1949: ”köra på rus”; i fråga om trälastning i Sthms hamn under 1800-talets slut). SohlmanSjölex. 658 (1955: ”ligga på rus”).
3) [jfr holl. bij den roes aannemen, ta (arbete) på beting, samt ä. holl. roeswerk, arbete på beting] (†) i uttr. arbeta i rus, arbeta på beting (varvid lönen beräknas efter visst pris för visst kvantum arbete). Öller Jemshög 200 (1800).
4) [sv. dial. på rus; jfr nor. dial. på eit rus; möjl. inhemsk bildning till RUSA, v.1; jfr dock motsv. anv. av holl. op l. bij den roes] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. på (fritt) rus, på en slump, på en höft, vind för våg. Låt allting gå på fritt rus efter herrarnas gottfinnande, så ska' ni snart få se, vart det tar vägen. Högberg Frib. 89 (1910). Ombord å Falken fick allting ”gå på rus”. Dens. Storf. 7 (1915).
Ssgr (i fackspr.): (1) RUS-BEFRAKTNING. i sht sjöt. o. handel. befraktning per rus, ”lump sum befraktning”. Stålhane Förf. 774 (1892).
(1) -FRAKT. [jfr t. rusefracht] i sht sjöt. o. handel. frakt per rus, ”lump sum frakt”. Jungberg (1873). SohlmanSjölex. 657 (1955).
(2) -LAST. i sht sjöt. o. handel. last som fraktas utan att vara förpackad l. stuvad (i sht om kol, spannmål, olja o. d.), ”bulklast”. SohlmanSjölex. 657 (1955).
(2) -LÄGGA, v., -ning. i fråga om torkning av virke: lägga (virke) i hög utan bestämd ordning (men med i huvudsak samma längdriktning hos virkesstyckena). TNCPubl. 23: 29 (1954).
Spoiler title
Spoiler content