SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1960  
RYSS rys4, sbst.3, äv. (numera bl. i Finl.) RYSSE, m.; best. -en; pl. -ar (LPetri 1Post. Förspr. 2 b (1555) osv.) ((†) -er G1R 7: 428 (1531), Rålamb 4: 17 (1690)); förr äv. RUSS, sbst.4, m.; best. -en; pl. -er (PolitVis. 339 (1649)).
Ordformer
(ris- i ssgr 1746 (: Ris-Olja; jfr ryss-olja anm.)1756 (: Ris rölsk). risse- i ssg 1560 (: Risse lefftt). rusen, sg. best. 1748. russ- i avledn. 1841 (: russinna). russe- i ssgr c. 1570 (: Russe werk)1637 (: Tvåhl .. Russe dito). russer, pl. 1649. rydtza- i ssg 1541 (: Rydtza Twåell). rydzer, pl. 15701614. rys 1737. rys- (-ij-, -ÿ-) i ssgr 1552 (: Rÿs kiortel)c. 1740 (: Rysnot). rysa, pl. 1702. ryse- i ssgr 1635 (: Ryse säningz budh)1655 (: Ryse dyna skin). ryss 1640 osv. ryss- (-ÿ-, -sz-) i ssgr 1539 (: ryssfaatt) osv. ryssa- i ssgr 1525 (: ryssa laass)1826 (: Ryssakonungen). ryssar, pl. 1559 osv. rysse 1588 osv. rysse- (-ij-, -ÿ-, -sz-) i ssgr 1530 (: Rysze råån)1937 (: Rysseulven). ryssen (-ü-), sg. best. 1561 osv. rysser (-ssz-, -sz-), pl. 15311690. rysso- i ssg 1546 (: Ryssofeigden). rytz 1554. rytz- (-ij-, -ÿ-, -dz-) i ssgr 1552 (: rydzkiöpmen)1719 (: rÿtz foder). rytzar, pl. 1555. rytze- (-ij-, -ds-, -dss-, -dsz-, -dz-, -dzs-, -dzss-) i ssgr 1529 (: Rydzse Täkan)1591 (: Rydze fånge). rytzen, sg. best. 15271701. röss- i ssg 1843 (: Rössbjellror))
Etymologi
[fsv. ryz, ryze; jfr fd. rydzær, pl., d. russer, ä. d. äv. rus, russe, rys, rysse, rydse, rydzer m. fl. former, isl. ruzzar, pl., mlt. rūsce, rūsse, fht. rūz(o), mht. rūȝ, riuȝe, t. russe, eng. russ, fr. russe; ytterst av fry. rus' (se RUS, sbst.1). — Jfr RUSSICISM, RUSSIFIERA, RUSSIFIKATION, RUSSISERA, RUSSISM, RUSSO-, RYSK, adj.2, RYSSLANDS-, RYSSLÄDER]
1) man av rysk nationalitet (med ryska ss. modersmål); äv. dels i mera inskränkt anv.: storryss, dels (mera tillf.) i utvidgad l. oeg. anv., om manlig invånare i land som står i unionsförhållande o. d. till Ryssland; i pl. äv. utan avseende på kön; i ssgr äv. för att angiva att ngt har avseende på det av ryssarna bebodda landet (jfr d, e). OPetri Tb. 175 (1527). Ryssernas heller the Muskowiters Land. Petreius Beskr. 1: 1 (1614). Till ryssarne må äfven räknas kossackerne. Erslev 1Geogr. 124 (1873). I egenskap av ”rysse” blev jag tvungen att lämna Österrike (vid världskrigets utbrott 1914). Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 338, s. 6 (om finländare). 2SvUppslB 24: 859 (1952). — jfr GAMMAL-, KONT-, KÖP-, LILL-, NATIONAL-, SOVJET-, STOR-, SYD-, VIT-, ÄKT-RYSS m. fl. — särsk.
a) (numera bl. arkaiserande l. vard.) i sg. best. ss. beteckning för den ryska nationen l. staten l. om en samling individer som kunna anses representera denna, förr äv. att fatta ss. (i första rummet) åsyftande den ryske tsaren; förr äv. i sg. obest. behandlat ss. egennamn (särsk. med syftning på den ryske tsaren). The Liifflendsche schole bekomme hielp och vnsättningh emot Rüssen. HH XXXIII. 1: 110 (1561). Rysse hade aff slagett fre[d]shandellen. Carl IX Cal. 69 (1589). Alle dhe bref och wexelskrifter, som passere emellen oss och Ryssen. CivInstr. 301 (1618). Ryssen (hade) kommit härjande med sin flotta. Hellström Storm 39 (1935).
b) i sg. best. i totalitetsbemärkelse ss. beteckning för ryssarna i allm. l. för den ryska folktypen. Emot främlingar är Ryssen höflig, tjenstfärdig och förekommande. Tarnow StPetersbg 96 (1820).
c) med nedsättande l. klandrande innebörd med tanke på vissa osympatiska egenskaper (ss. rått o. ohyfsat uppträdande, vildhet, bråkighet, bullersamhet, krigiskhet) som ansetts l. anses känneteckna ryssarna; i sht i jämförelser. (Kristus) regerar thär (dvs. i himlen) som een Alzmechtigher Konung til ewigh tijdh, thär vthur kan ingen Tyran, Rysse eller Turck honom vthdrijffua. Lælius Bünting Res. 1: 130 (1588). (Han hade) slagit honom som ingen braf Karl utan som en Ryss och ingen Christen. HdlCollMed. 8/4 1723. Gumman hon svor som en Ryss och Kossack. Lenngren (SVS) 2: 323 (1796). Ryssarne hade landstigit på Åland, och som ryssar foro de der fram. Crusenstolpe Mor. 6: 112 (1844). Nordström Luleåkult. 234 (1925). jfr: (Gustav Trolle) lath the swenska fattiga dödha kropper liggia för hund och Ram och begraffues j owijgda jordh somt let han och brenna, som the icke hade warit christit folk, vtan rysser eller kettare. G1R 7: 428 (1531).
d) ss. förled i ssgr betecknande natur- l. hantvärksalster o. d. för att ange att dessa äro från Ryssland l. äro av rysk modell l. typ o. dyl. l. ha försålts av ryska köpmän o. d.; jfr RYSS-ASK, -GLAS, -KRINGLA, -RÅG, -VÄST, -VÄV m. fl.
e) ss. förled i ssgr betecknande växter l. djur för att ange att dessa förekomma i Ryssland (o. därifrån invandrat l. införts i Sverige l. Finland); jfr RYSS-BRÄKEN, -GUBBE, -LÖK, -VRÅK m. fl.
2) i utvidgad anv.
a) (numera mindre br.) om person som i sinnelag l. levnadssätt o. d. liknar l. efterliknar l. som sympatiserar med ryssarna. St. viziren .. war ifrån hufwud til föttrarne god rysse. KKD 4: 88 (1711). I afseende på ångans bruk, var (han) en ifrig Ryss. Ahnfelt StudM 2: 336 (1857); jfr RYSK, adj.2 a α. särsk. (numera föga br.) om obändig l. vild l. rå l. hänsynslös person; barbar, vilde; jfr 1 c. Utstrukit ordet Rys som var anfördt såsom ett skiälls-ord. Benzelstierna Cens. 6 (1737); möjl. till 1 c. Du kapargast, du Ryss, du aldrig nyckter var. Bellman (BellmS) 4: 43 (1769). Ett allmänt ordasätt är, att om en ond och ohyfselig man säges: ”Det är en Ryss”. Afzelius Sag. 4: 121 (1842). Båtsman Halling .. var den värste ryss till båtsman, de hade haft i hela Nordhalland. Bondeson Anna 4 (1883).
b) (†) soldat. FoU 15: 68 (1902). jfr: När franska och engelska kårer visade sig vid våra kuster, talade (allmogen) om ”fransk-ryssar” och ”engelsk-ryssar”. Laurén Minn. 350 (1877).
c) fartyg av rysk nationalitet. SD 1899, nr 34, s. 2. Engström 1Bok 165 (1905).
d) (numera bl. i vissa trakter) växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe; vanl. i pl. Kindberg ÖstgFl. 267 (1861). Andersson ElFl. 94 (1871; i sg.).
e) [jfr KÄMPE, sbst.2, o. Lyttkens Växtn. 186 (1904)] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i pl., om växten Plantago media Lin., rödkämpar; äv. i uttr. ryssar och turkar, rödkämpar, äv. om blomsamlingen på växten Plantago major Lin. (groblad). ASFFlF XL. 4: 25 (1915; från Åland).
Ssgr (i allm. till 1): A: RYSS-AMBASSAD. (tillf.) rysk ambassad. Arbetet(A) 1956, nr 303, s. 8 (i rubrik).
-ANTIPATI. (tillf.) antipati mot ryssar(na) l. Ryssland. Svanberg RedLefn. 542 (1882).
(1 d) -ASK, r. l. m. (ryss- 1949 osv. ryssa- 1553) (numera bl. tillf.) rysk ask; förr äv.: rysk kista o. d.; jfr -karp, -vacka, ryssa-spann. 1 ryssa ask mz lås. BeenhammarInvent. 1553. En svarvad ”ryssask”. Erixon SthmHamnarb. 114 (1949; om förh. c. 1890).
(1 d) -ATLAS. (†) jfr atlas, sbst.5 1. BoupptSthm 4/1 1659, nr 48.
-AUTOKRAT. (tillf.) rysk självhärskare. Atterbom Minn. 106 (1817).
-AVTAL~02, äv. ~20. (handels)avtal med Ryssland. Alving HemBäst 192 (1948).
-BAD. (numera bl. tillf.) ångbad (i bastu), finsk bastu; jfr rysk, adj.2 a α. TLäk. 1835, s. 353.
-BAL. särsk. (tillf.) om bal i vilken från Ryssland importerad vara är förpackad. Ahlin Glömsk. 24 (1954).
-BARN. (numera bl. tillf.) ryskt barn. HH 24: 191 (1712). Quennerstedt C12 2: 217 (1916).
-BEHÄRSKAD, p. adj. som behärskas av ryssar(na). En absolut ryssbehärskad .. politik. Meurling KommunismSv. 167 (1950).
-BELÄTE~020. (rysse- 1582) (numera bl. tillf.) ryskt beläte; förr särsk. om (rysk) ikon. SthmSlH 1: 106 (i handl. fr. 1582).
-BETJÄNT. (rysse- 1712) (numera bl. tillf.) rysk betjänt. HH 24: 191 (1712).
(1 d) -BETSEL. (rysse- 16001905) (numera bl. tillf.) ryskt betsel; förr möjl. särsk. om ett slags kandarbetsel. VästerbFogdR 1600, 3: 41 a.
-BITEN, p. adj. (vard.) som (entusiastiskt) beundrar l. intresserar sig för ryssar(na) l. Ryssland. Siwertz JoDr. 206 (1928).
(1 d) -BJÄLLE-SELE. (†) sele med ”ryssbjällror”. ÅgerupArk. Bouppt. 1757.
(1 d) -BJÄLLRA, i bet. 1 r. l. f., i bet. 2 f.||ig. (†)
1) rysk bjällra; särsk. om ett slags bjällror på sele. 2:ne Rössbjellror funne på vägen emellan Lund och Vallkärra .. kunna af rätte ägaren återfås. LdVBl. 1843, nr 23, s. 4.
2) [jfr bjällra, v.1] om person som sprider rykten om ryskt l. ryska anfall o. d. Ekman Dagb. 190 (1790).
(1 e) -BLAD. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (växt tillhörande) släktet Nicotiana Lin., tobak. ASFFlF XL. 4: 23 (1915; från Åland).
(1 d) -BLAGGARN. (ryss- 1665. rysse- 1655) (†) jfr blaggarn 2. BoupptSthm 21/6 1655. Därs. 29/11 1665.
-BLANDAD, p. adj. (numera bl. tillf.) särsk. (†) om tänkesätt o. d.: som är påvärkad av l. ger uttryck åt (pro)ryska tankar l. idéer o. d. Ekman Dagb. 220 (1790).
-BLOD. (numera bl. tillf.)
1) jfr blod 1. Vi vada i Ryssblod up till knäs. Kellgren (SVS) 6: 266 (1790).
2) jfr blod 5. Det fanns .. ryssblod i honom. Hellström Storm 121 (1935).
-BOCK. (rysse- 1563) särsk. (†) till 1 d: ryskt bockskinn; jfr bock, sbst.1 I 2. TullbSthm 1563.
-BOD. (ryss- 1760 osv. rysse- 1671) (numera bl. tillf.) handelsbod som äges av ryss (o. för ryska varor). BoupptSthm 1671, s. 987. Ryssbod luktar det fan så starkt. Söderhjelm Brytn. 318 (1901).
-BOJAR. (ryss- 1581 osv. rysse- 15441620) (om ä. förh.) rysk bojar. G1R 16: 477 (1544). Almquist CivLokalförv. 2: 679 (1922; om förh. under 1600-talets början).
(1 d) -BOLSTER. (rysse- 15431548) (numera bl. tillf.) ryskt bolster; förr möjl. äv. om bolster (med var) av ryssläder; jfr -huds-bolster, ryssläder(s)-bolster. TullbSthm 28/6 1543. Därs. 9/8 1548.
(1 d) -BONAD. (rysse- 1928) särsk. (kulturhist.): bonad av ryssväv; jfr -vävs-bonad. VSylwan hos Branting o. Lindblom MedeltVävn. 1: 40 (1928).
-BONDE. (rysse- 1556) (numera bl. tillf.) rysk bonde. G1R 26: 259 (1556).
-BRAND. (†) brand förorsakad av (härjande) ryssar. Broman Glys. 2: 313 (c. 1730).
-BREV. (rysse- 15451555) (numera bl. tillf.) brev på ryska l. från Ryssland. HFinlH 1: 257 (1545). G1R 25: 436 (1555).
(1 e) -BRÄKEN. [jfr nor. russeburkne] bot. växten Athyrium crenatum (Somf.) Rupr. (som växer i bl. a. nordvästra Ryssland). Hylander NordKärlv. 33 (1953).
(1 e) -BUNA. (numera mindre br.) bot. växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe. Lyttkens Växtn. 947 (1911).
-BY. (numera bl. tillf.) rysk by. HH XVIII. 4: 68 (1714).
(1 d) -BÅGE. (ryss- 1887. ryssa- 1562) (†) rysk pilbåge; särsk. om ett slags handbåge med kraftigt insvängt handtag. MeddRiksheraldÄmb. 9: 110 (1562). AntT IX. 1: 26 (1887).
(1 d) -BÄNKDYNA. (†) jfr -dyna. BoupptSthm 1679, s. 178 a.
(1 d) -BÄNKTÄCKE. (†) jfr -täcke. BoupptSthm 1677, s. 1434 b.
(1 d) -DAMAST. (ryss- c. 1570. rysse- 15431585) (†) HH 1: 24 (1543). GripshR 1585, s. 192.
-DIRIGERAD, p. adj. jfr dirigera 4. Ett konsekvent ryssdirigerat parti. Meurling KommunismSv. 16 (1950).
-DJÄKNE. (†) rysk djäkne (se d. o. 2). ConsAcAboP 1: 101 (1643).
Ssg: ryssdrälls-duk. (†) duk av ”ryssdräll”. BoupptSthm 1678, s. 215 a.
(1 d) -DVÄLK. (ryss- 16381674. rysse- 15671676) (†) KlädkamRSthm 1567—69 B, s. 36 b. InventMöklinta 1576. BoupptSthm 1676, s. 1019 a, Bil.
(1 d) -DYNA. (ryss- 1667 osv. rysse- 15541670) (numera bl. tillf.) rysk dyna (se dyna, sbst.1); förr möjl. äv. om dyna av ryssväv (på undersidan klädd med ryssläder); jfr -vävs-dyna, ryssläder(s)-bänkbolster. VgFmT I. 8—9: 87 (i bouppt. fr. 1554). Benckedynor (:) .. Rysse dyna — 1 Skindynor — 11. ArkliR 1562, avd. 12. SängKläder. (:) 1 Ryssdyna. BoupptSthm 1679, s. 686 a.
Ssg: ryssdyna-skinn. (†) (juft)skinn till ryssdyna. BoupptSthm 3/3 1655 (: Ryse dyna skin).
-FARA, r. l. f. fara som hotar från Ryssland. 2SvKulturb. 1—2: 48 (1934).
(1 d) -FAT. (ryss- 1539 osv. rysse- 15351539) (numera bl. tillf.) jfr fat 3. TullbSthm 1535, s. 36 a.
-FEJD. (ryss- 1911 osv. ryssa- 1594. rysse- 1565c. 1740. rysso- 1646) (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) fejd med ryssar(na). ArkliR 1560, avd. 3 (1565). Ryssfejden på 1650-talet. 2NF 16: 842 (1911).
-FIENTLIG. jfr fientlig 1 o. dansk-fientlig. Svedelius i 2SAH 55: 381 (1878).
-FIENTLIGHET~0102 l. ~0200. [jfr -fientlig] Ackté Jalander 105 (1932).
(1 d) -FILT. (ryss- 1677 osv. rysse- 15361569) (numera bl. tillf.) jfr filt 2. TullbSthm 1536, s. 77 a.
(1 d) -FILTHATT~02, äv. ~20. (rysse- 15691578) (numera bl. tillf.) rysk filthatt; förr möjl. särsk. om ett slags rund, hög o. upptill avsmalnande hatt. TullbSthm 23/5 1569.
-FINNE, m. man av rysk nationalitet men av finländsk börd l. (o. numera bl., tillf.) om finländare som står i rysk tjänst o. arbetar för ryska intressen. Topelius Dagb. 1: 193 (1834).
(1 d) -FODER. (†) ryskt pälsvärk (jfr foder, sbst.2 5)? En Turbant öfwerdragen med rÿtz foder. KlädkamRSthm 1719, s. 44.
-FOGDE. (rysse- 1552) (numera bl. tillf.) rysk fogde. G1R 23: 409 (1552).
-FRU. (rysse- 1592) särsk. (†) rysk ståndspersons maka l. änka. 3SthmTb. 1: 57 (1592).
-FRUKTAN. fruktan för ryssar(na) l. Ryssland. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 355 (1947).
-FRÄLST, p. adj. (vard.) jfr frälsa 2 b. IdrBl. 1935, nr 31, s. 7.
-FURSTE. (ryssa- c. 1595. rysse- 1561) (i sht om ä. förh., numera bl. tillf.) rysk furste; förr äv.: tsar; jfr -konung. Svart G1 74 (1561). HH 20: 221 (c. 1595).
-FÅNGE. (ryss- 1587 osv. rysse- 15551595) (numera bl. tillf.) (krigs)fånge av rysk nationalitet l. i rysk fångenskap. G1R 25: 501 (1555; av rysk nationalitet).
-GET. (rysse- 1563) särsk. (†) till 1 d: ryskt getskinn. TullbSthm 1563.
(1 d) -GEVÄR. (tillf.) Siwertz JoDr. 221 (1928).
(1 d) -GLAS. (ryss- 1747 osv. rysse- 16501652) särsk. [jfr d. rusglas] (†): marienglas; jfr rysk, adj.2 1 a β. ASScF 18: 497 (i handl. fr. 1650). Af det klara Ryssglaset göres fönster-rutor och andra skifvor, hvartil Fönsterglas plägar brukas. Cronstedt Min. 91 (1758). Ryssglaset brytes förnemligast uti Ryssland och Siberien. Rinman (1789). Björkman (1889).
(1 d) -GODS. (ryss- 1650. rysse- 15501656) (†) (handels)varor från Ryssland; jfr gods 2. Någre rysse köpmän .. hvilke en hop sijdengevant och myckitt annett ryssegodz skole hafve med att fara. G1R 21: 366 (1550). RP 16: 719 (1656).
-GOSSE. (rysse- 1614) (numera bl. tillf.) rysk gosse. SynodA 1: 29 (1614).
-GRANNE. (rysse- 1596) särsk. (†) rysk ägare l. brukare av hemman o. d.; jfr granne 2. 2VittAH 20: 244 (cit. fr. 1596).
-GRAV.
1) (numera bl. tillf.) grav i vilken ryss(ar) är(o) begravd(a). En ryssgraf på Spetsbergen. Retzius EthnolSkr. 12 (1842). Ekholm Torp. 18 (1923).
2) (mindre br.) i utvidgad anv., om finsk (mass)grav från finska kriget 1808—1809. FoF 1914, s. 161.
-GROP. (dels i vissa trakter, bygdemålsfärgat, dels etnogr.) om kokgrop som anses ha anlagts av ryss(ar); jfr -ugn. FinMus. 1937, s. 35 (om kokgrop på Raggarön nära Östhammar).
-GRÄNS. (ryss- 1940 osv. ryssa- c. 1595. rysse- 15441627) (numera bl. tillf.) rysk gräns. Almquist CivLokalförv. 3: 173 (i handl. fr. 1544). Ahnlund AOxenstierna 143 (1940).
(1 e) -GRÄS.
1) (†) växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe. Fries BildVäxtv. 34 (1868). Dens. Växtr. 121 (1884).
2) [jfr nor. russegras] bot. växten Arctagrostis latifolia (R. Br.) Gris. (som växer i bl. a. nordvästra Ryssland). Hylander NordKärlv. 1: 273 (1953).
-GRÖN, adj. [jfr d. russegrøn, russisk grøn; möjl. eg. med hänsyftning på färgen på vissa ryska uniformer] (i fackspr.) som har en viss mörkgrön l. (mörkt) blågrön färgnyans. NJournD 1859, s. 86.
-GRÖNT, n., ngn gg äv. r. (i fackspr.) jfr -grön, adj. Grönt, från ljus oliv till mörk ryssgrönt. SvD(A) 1933, nr 238, s. 9.
-GUBBE. särsk. (bot.) till 1 e: växten Bunias orientalis Lin., rysskål, ryssrova, långrova; jfr -buna, -gräs 1, -ogräs samt ryss, sbst.3 2 d. Thedenius Skolherb. 34 (1868). Ryssgubbe .. anses hafva i slutet af 1700-talet inkommit med rysk råg till östra delen af mellersta Sverige. LB 2: 149 (1900).
Ssg: ryssgubb-släkte(t). (numera bl. tillf.) släktet Bunias Lin. ArkBot. II. 1: 54 (1904).
-GUD. [jfr sv. dial. (Finl.) ryssgud] (i Finl.) om Kristus l. helgon i avbildning på ikon, rysk helgonbild. Lange SämreF 193 (1885).
(1 d) -GULD. (tillf.) om pängar från Ryssland. Siwertz JoDr. 316 (1928).
-GÅRD. (ryss- 1649 osv. rysse- 1902)
1) (numera bl. tillf.) rysk gård (se d. o. 6). HH XVIII. 4: 68 (1714).
2) (om ä. förh.) handelsgård l. faktori som upprättats (i Sthm) av ryska köpmän. RP 13: 202 (1649). I Stockholm fanns en privilegierad ”ryssegård”, där moskovitiske krämare .. kunde utprångla sina varor. Hjärne K12 28 (1902; om förh. på 1600-talet).
-GÄRNING. (rysse- 1562) särsk. (†) i uttr. efter ryssgärning, i fråga om framställning av vävnad: med mönster i ryssväv?; jfr -söm samt gärning 4 b. Benckekled(er) m(edt) Swarth och gulth Swe(n)st gar(n) weff(ui)t efft(er) Rysse g(er)ning. ArkliR 1562, avd. 12.
-GÄST. (tillf.) rysk gäst. Expressen 1956, nr 302, s. 22.
(1 d) -GÖRDEL. (rysse- 1543) (numera bl. tillf.) rysk gördel. TullbSthm 1/12 1543.
(1 d) -HAMPA, r. l. f. (ryss- 1760 osv. rysse- 15411543) (numera bl. tillf.) rysk hampa. SkeppsgR 1541. Man stryker .. (blyvitt) på rysshampa, som lägges på rosen (dvs. utslaget). Darelli Sockenapot. 41 (1760).
-HANDEL. (ryss- 1807 osv. rysse- 15551928)
1) (†) om mellanhavande l. tvist o. d. med ryssar(na); jfr handel, sbst.2 2. G1R 25: 143 (1555).
2) (numera i sht hist.) handel (se handel, sbst.2 11) med ryska köpmän l. med l. på Ryssland, rysslandshandel. PrivSvStäd. 3: 628 (1587). Attman RyskMarkn. 75 (1944).
(1 d) -HANDSKE. (ryss- 1577 osv. rysse- 15521581) (numera bl. tillf.) rysk handske; förr möjl. särsk. om ett slags handskar med hög o. på lillfingrets sida uppslitsad krage. Branting o. Lindblom MedeltVävn. 1: 46 (i handl. fr. 1552). PH 6: 4367 (1756).
(1 d) -HARNESK. (rysse- 15551556) (om ä. förh., numera bl. tillf.) ryskt harnesk. G1R 25: 493 (1555).
-HAT. hat mot ryssar(na) l. Ryssland. Frey 1846, s. 98 (i bild). TSvLärov. 1940, s. 249.
-HATARE. Mellin Nov. 3: 575 (1840, 1867).
(1 e) -HAVRE. särsk. (lant.) om en havresort som ansetts vara av ryskt ursprung. Den sedan några år i Uppsalatrakten odlade s. k. ”Rysshafren”. UtsädT 1907, s. 248.
-HEDNING. (tillf., arkaiserande) jfr hedning 1 c. Högberg Vred. 2: 360 (1906).
-HELVETE, n. ((†) m. (om person) Wetterbergh); best. -et (ss. m. -en). (starkt vard. l. vulg.) särsk. om ryss; jfr helvete 2 f. ”Hvar är den förbannade Rysshelfveten?” skrek han högt. Wetterbergh Sign. 42 (1843).
-HERRSKAP~02, äv. ~20. (tillf.) ryskt herrskap. Ekholm Torp. 15 (1923).
-HETS. hets(ande agitation) mot ryssar(na) l. Ryssland. Hedin TalUngdemokr. 9 (1914).
-HOP. (rysse- 1556) (numera bl. tillf.) hop av ryssar. G1R 26: 102 (1556).
-HORUNGE. (†) om utomäktenskapligt barn med rysk fader. BtHforsH 1: 188 (1632).
(1 d) -HUD. (ryss- 1654 osv. rysse- 15441944) (numera bl. tillf.) rysk hud (se d. o. 2); förr särsk. om till ryssläder beredd hud l. om ryssläder. G1R 16: 219 (1544). 1 Rödh Ryssehudh 2 (öre i tull). OrdnLilleTull. 1638, s. B 3 b. Twenne bool täcken af Rÿsshuudar. BoupptSthm 22/2 1661. (Bänkdynor) med kungaparets vapen och fodrade med röllesk eller ryssehud. Fatab. 1907, s. 98 (om förh. 1546). Attman RyskMarkn. 127 (1944).
Ssg: rysshuds-bolster. (†) bolster (med var) av ryssläder. GripshInvent. 26/5 1547.
-HUS. särsk. (i fackspr.) om hydda (på Spetsbergen) som uppförts o. använts av ryska fångstmän; jfr -stuga. Chydenius ExpSpetsb. 451 (1865).
-HÄRJAD, p. adj. Samuelsson HALärovUpps. 475 (1952).
-HÄRJNING. Rysshärjningen 1719. Hagström Herdam. 1: 316 (1897).
-HÄST. (numera bl. tillf.) rysk häst. KKD 10: 86 (1707).
Ssg: ryssjuft-hud. (†) hud beredd till ryssläder. HusgKamRSthm 1713, s. 193.
-JUNTA, r. l. f. (tillf.) om politiskt värksam grupp som står under ryskt inflytande. Meurling KommunismSv. 165 (1950).
(1 d) -KAPPA, r. l. f. (ryss- 1833 osv. rysse- 1685) (numera bl. tillf.) rysk kappa; särsk. (förr) om kapott (se kapott, sbst.1 3). ArvskifteSthm 4/9 1685. KrigVAT 1833, nr 12, s. 7 (om kapott).
-KARELARE. invånare i ryska Karelen l. invånare i Karelen av rysk börd o. med ryska till modersmål. Munsterhjelm Gård. 13 (1927).
(1 d) -KARP. (ryss- 1646. rysse- 16381684) (†) jfr karp, sbst.2 2, o. -ask. BtÅboH I. 13: 283 (1638). BoupptSthm 1684, s. 783 b.
-KATT. (ryss- 1685 osv. rysse- 16811686 (: Rysse Kattepungar)) särsk. (†) till 1 d: ryskt kattskinn; jfr katt I 5. Verelius 174 (1681). BoupptSthm 20/3 1685.
Ssg: rysskatt-pung. (†) (pänning)pung av ryskt kattskinn. BoupptSthm 1686, s. 246 a.
(1 d) -KJOL l. -KJORTEL. (ryss- 1552 osv. rysse- 15521579) (numera bl. tillf.) rysk kjol; förr äv.: rysk rock l. klänning o. d.; förr möjl. särsk. om ett slags lång o. vid klänning med långa ärmar; förr möjl. äv. om kjol osv. av ryssväv. Fröken katerines Rÿssekiorttell. SkinnkamRSthm 1552 B, s. 3. Enn Rÿdze kiortell (av) Swartt Dubbelt Tafftt. KlädkamRSthm 1561 K, s. 27 a. BoupptSthm 1679, s. 1578 a. jfr: (Kungens) swartte Dam(m)aske Rÿsse kiortill. SkinnkamRSthm 1561 E, s. 53.
-KLÄDD, p. adj. (†) klädd som en ryss l. i ryska kläder. HFinlÖ 434 (c. 1730).
-KOMMUNIST. (tillf.) om kommunist som står under starkt ryskt inflytande. Meurling KommunismSv. 37 (1950).
-KOMMUNISTISK. (tillf.) jfr -kommunist. Meurling KommunismSv. 85 (1950).
-KOMPANI. särsk. (†): ryskt handelskompani. BoupptSthm 1659, nr 110.
-KONTROLLERAD, p. adj. som kontrolleras av ryssar. Den rysskontrollerade Budapestradion. SvD(B) 1956, nr 313, s. 9.
-KONUNG. (ryss- 1734 osv. ryssa- 1826) [fsv. ryza konunger] (om medeltida förh., numera bl. tillf.) rysk konung; förr äv.: tsar; jfr -furste. Serenius (1734; under czar). Fryxell Ber. 2: 72 (1826; om medeltida förh.).
(1 d) -KOPP. särsk.: rysk skål l. bägare; anträffat bl. i ssgn silver-rysskopp.
-KOSACK. (tillf.) kosack. Högberg Vred. 3: 369 (1906).
-KRIG. (rysse- 15571663) (numera bl. tillf.) krig med Ryssland. G1R 27: 167 (1557).
(1 d) -KRINGLA, r. l. f. särsk. (i Finl., i sht förr): ringformigt bakvärk (av vatten, mjöl o. socker) av det slag som förr såldes (ofta uppträdda på band) av ryska handelsmän på marknader i Finland; jfr kringel-band. Ett band rysskringlor. Topelius Vint. II. 2: 190 (1882). Dens. Läsn. 6: 167 (1884).
-KURTIS. (tillf.) bildl.: kurtis (se d. o. 1 slutet) med ryssar(na). SvD(A) 1929, nr 172, s. 6.
-KVINNA. (ryss- 15781594. rysse- 15911594) (†) rysk kvinna, ryska. KlädkamRSthm 1578 C, s. 103 b. 3SthmTb. 1: 194 (1594).
(1 e) -KÅL. bot. växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe. Lilja SvFoderV 106 (1867).
(1 d) -KÅPA. (rysse- 1543) (numera bl. tillf.) jfr kåpa 1 a. TullbSthm 15/5 1543.
-KÄRLEK~20, äv. ~02. kärlek till Ryssland l. ryssar(na). BL 15: 343 (1848).
-KÖPMAN~20, äv. ~02. (ryss- 1552 osv. rysse- 1540 (: Rydzekiöpmandz penninger)c. 1600) (numera bl. tillf.) rysk köpman. G1R 16: 219 (1544).
Ssg: ryssköpmans-pänningar, pl. (†) om skatt som erlades av ryska köpmän (i Sverige). Almquist CivLokalförv. 3: 151 (i handl. fr. 1540).
-KÖTT. (ryss- 1687. rysse- 16551686) (†) hästkött (som tidigare icke åts av svenskarna i allm. men däremot bl. a. av ryssar). BoupptSthm 12/3 1655. Därs. 1687, s. 1152 b.
-LAPP, m. (rysse- 15901671) (numera bl. tillf.) rysk lapp; jfr norsk-lapp. HSH 39: 109 (1590).
-LAX. (rysse- 1534) (numera bl. tillf.) särsk. till 1 d. TullbSthm 1534, s. 5 a.
-LIK, adj. (rysse- 1710) (numera bl. tillf.) som liknar en ryss l. ryssar. KKD 5: 130 (1710).
-LIMPA. särsk. (i Finl., vard.) till 2 b: ett slags grov limpa, använd bl. a. till utspisning av trupper; kommissbröd. Topelius Dagb. 4: 464 (1840). Bergroth FinlSv. 316 (1917). särsk. i uttr. i brist på bröd äter man rysslimpa, man nöjer sig med vad man får. FoU 15: 68 (1902).
(1 d) -LIN. (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1681, s. 796 b.
(1 d) -LINNE. [linne av detta slag vävdes tidigare ofta av från Ryssland importerat lin] textil. jämförelsevis grov o. gles linneväv i tvåskaft, vanl. oblekt o. av tretrådigt garn samt i sht använd till broderier. Varulex. Beklädn. 151 (1945).
-LIVRÉ. (†) rysk uniform; jfr livré 3. UrFinlH 256 (1716).
-LODJA. (ryss- c. 1730 osv. rysse- 15451558) (numera bl. tillf.) rysk lodja. HFinlH 1: 274 (1545). ASScF 18: 421 (1891; om förh. på 1600-talet).
-LOPP. [jfr fsv. ryza löp, n., ryskt anfall, o. sv. dial. (Finl.) rysslöp, n., flykt undan ryssarna i (forna) krigstider] (†) ryskt (storm)-anlopp, ryskt anfall. HFinlÖ 271 (1712).
-LUKT. (numera bl. tillf.) om lukt som anses karakteristisk för ryss(ar). SöndN 1866, nr 21, s. 2. Denna obestämbara rysslukt, som erinrar än om lök och bränvin, än om fårpäls och gummigaloscher. GHT 1895, nr 246, s. 2. Rysslukten .. kommer .. egentligen av stövlarna — rysslädret. Knöppel Barb. 70 (1916).
(1 d) -LÅS. (ryss- 1556 osv. ryssa- 1525. rysse- 1563) (numera bl. tillf.) OPetri Tb. 94 (1525).
-LÄDER, se d. o. —
-LÄGER. (numera bl. tillf.) ryskt (fält)läger. Afzelius Sag. 4: 132 (1842).
-LÄNDER, pl. (mera tillf.) om länder som ingå i l. tillhöra l. äro förbundna med det ryska väldet. Hallenberg Hist. 3: 403 (1793). Alla ryssländers tsar i Petersburg. Serner SmalNäs 249 (1940). Tio flyktingar från ryssländer begär få stanna (i Sverige). SDS 1957, nr 234, s. 8.
(1 d) -LÄNK. fisk. laxlina bestående av en förankrad o. av boj uppburen horisontell lina till vilken äro anslutna c. 20 à 30 i ytan flytande revar (”länkar”), ”(halle)lujarev”, ”(halle)lujalänk”. SvFiskelex. 336 (1955).
(1 d) -LÄRFT. (ryss- 1556 osv. rysse- 15341671 (: Rysselärefftss Handkläden), 1907 (om förh. c. 1560)) kulturhist. TullbSthm 1534, s. 5 a. Skofodral .. af grått rysslärft. Langlet Husm. 1097 (1892). SvKulturb. 9—10: 298 (1931; om förh. 1563).
Ssgr (†): rysslärfts-blaggarnslakan. lakan av ryskt blaggarnslärft. BoupptSthm 11/7 1645.
-fönstergardin. Trolle-Bonde Hesselby 126 (i handl. fr. 1770).
-örngottsvar. GripshInvent. 1551. Därs. 1553.
(1 e) -LÖK.
1) bot. växten Allium angulosum Lin. (som växer i bl. a. nordvästra Ryssland). Hylander NordKärlv. 130 (1953).
2) (†) växten Allium cepa Lin. (som i jämförelsevis hög grad användes av ryssarna ss. födoämne), rödlök. BotN 1896, s. 3 (från sydv. Finl.).
(1 d) -MADRASS. (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1679, s. 1401 b.
(1 d) -MANTEL. (rysse- 1569) (numera bl. tillf.) Rÿtze mantell aff hermelijn med Suartt bäff(ve)r Bräm. SkinnkamRSthm 1569 A, s. 35.
(1 d) -MATTA, r. l. f. (ryss- 1667 osv. rysse- 1708)
1) (numera bl. tillf.) rysk matta. Medh en frij Nederlago vppå .. Honning, Talg, Cawiare, Ryssmattor. Stiernman Com. 3: 496 (1667); möjl. till 2.
2) [specialanv. av 1] matta (se matta, sbst.1 1 e) använd till inpackning av varor; äv. om säck av sådan matta; särsk. (o. numera bl., om ä. förh.): säck i vilken från Ryssland importerat mjöl var förpackat; äv. övergående i anv. ss. måttsord. 3 st Rÿss Mattor till Skafferjet att förwara Frucht. HovförtärSthm 1680 B, s. 236. Jag köpte .. en Ryssmatta .. och insydde deri alla förenämnde Böcker att öfverföras till Åbo. Calonius Bref 314 (1797). (Spannmålsarbetarna buro) ”ryssmattor” från kajen upp i de stora magasinerna vid Skeppsbrons gränder på ackord à 25 öre pr. säck. SLorS 13: 25 (1897). En ryssmatta mjöl .. bruka kosta en arton, tjuge kroner. Sparre FimpSt. 118 (1915). Levander DalBondek. 2: 352 (1944).
(1 d) -MJÖL. (numera bl. tillf.) ryskt mjöl; jfr -matta o. matt-mjöl. BoupptSthm 502 (1667). (Att) sålla 3 Tunnor Ryssmjöl, som i går köptes hem uti 2 mattor. Reenstierna Årstadagb. 1: 251 (1801).
-MOTTI. (tillf.) rysk motti. GHT 1941, nr 171, s. 6.
-MUN. särsk. (†) i uttr. falla i ryssmun, falla i gapet l. i händerna på ryssarna; jfr falla X 2 a. Vår flotta .. kommer att utlöpa till sitt fördärf och, som orden lyda, falla i ryssmun. Ekman Dagb. 233 (1790).
-MUNK. (rysse- 1582) (numera bl. tillf.) rysk munk. KlädkamRSthm 1582 C, s. 8 a.
-MÅNE. (tillf.) om av ryssar uppsänd konstgjord jordsatellit, sputnik. DN(A) 1957, nr 274, s. 40.
-MÅRD. (rysse- 1569) särsk. (†) till 1 d: ryskt mårdskinn; jfr mård, sbst.1 2. SkinnkamRSthm 1569 A, s. 2.
(1 d) -MÖSSA. (ryss- 1706 osv. rysse- c. 1600c. 1740) (numera bl. tillf.) rysk mössa l. mössa av rysk typ; särsk. om ett slags cylinderformad skinnmössa. Pijgorne (i Torne) hava en löjeligh hufvudh bonadh lijka vijd åp som nedher af sv[art] klädhe, nästan som Rysse myssorne. Bureus Suml. 27 (c. 1600). (Han hade) uppå sig en pålsk eller ryssmyssa. ConsAcAboP 9: 93 (1706). En riktig ryssmössa, grön och med röd kant. Lange Ödeb. 84 (1884). Idun 1960, nr 14, s. 6.
-MÖTE. särsk. (tillf.) till 2 a, om socialistiskt möte (se d. o. 6). Socken får inte hålla mark te nåra ryssmöten. Martinson Kvinn. 191 (1933; om förh. c. 1915).
(1 e) -NARV. bot. växten Moehringia lateriflora (Lin.) Fenzl (som växer i bl. a. nordvästra Ryssland). Nathorst SvVäxtn. 62 (1905).
(1 d) -NOT; pl. -ar. (†) not (se not, sbst.1 1) av rysk typ, bestående av en kil samt en därifrån utgående arm av nätduk. Tiselius Vätter 1: 119 (1723). Ryssnot, först här brukad .. af Ryska fångarne vid krigets begynelse, 1701. Broman Glys. 3: 591 (c. 1740). Cederström Fiskodl. 117 (1857).
-OFFICER. (tillf.) rysk officer. SvD(B) 1956, nr 302, s. 10.
(1 e) -OGRÄS. (†) växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe. Arrhenius Jordbr. 2: 6 (1860).
(1 d) -OLJA, r. l. f. [jfr d. rusolie; jfr äv. eng. Muscovy oil, fr. huile de Moscovie] (i sht om ä. förh.) starkt luktande tjära som framställes gm torrdestillation av bark, grenar o. rötter av björk o. som användes bl. a. för beredning av ryssläder o. ss. folkligt medel mot hudutslag o. d., björkolja, tjärolja, juftolja. VetAH 1741, s. 212. Ryssålja, hvarmed Ryssarna bereda deras sköna jukter, Ryssläder kallat. Rothof 347 (1762). Rosendahl Farm. 75 (1895; ss. folkligt läkemedel). Svedenfors Gränsb. 1: 276 (1949). Anm. Det hos Aken Reseap. 263 (1746) förekommande ordet Ris-Olja är sannol. felaktigt för Ryss-olja (jfr Dens. Landap. 24 (1747)). Det i HushBibl. 1755, s. 214 förekommande ordet Ris-olja är sannol. hämtat från Aken Reseap.
Ssg: ryssolje-destillering. (†) framställning av ryssolja gm torrdestillation. Knutberg PVetA 1762, s. 16.
(1 d) -OXHUD~02, äv. ~20. (rysse- 1565) (numera bl. tillf.) rysk oxhud. KlädkamRSthm 1565 A, s. 2 b.
(1 d) -PALT, r. l. m. (†) lång, rysk över- l. ytterrock; jfr palt, sbst.2 BoupptSthm 1679, s. 1582 b, Bil. Därs. 1681, s. 711 b.
-PARTI. (tillf.) om politiskt parti som står under starkt ryskt inflytande. Meurling KommunismSv. 35 (1950).
(1 d) -PIL. (rysse- 1556) (numera bl. tillf.) jfr pil, sbst.1 G1R 26: 42 (1556).
(1 d) -PIPA, r. l. f. särsk. (†) om ryskt eldrör (till hakebössa?). ArkliR 1614, avd. 2.
(1 d) -PISKA, r. l. f., l. -PISK, r. l. m. l. f. (ryss- 1641 osv. rysse- 15961688) (numera bl. tillf.) rysk piska; förr särsk. om ett slags kortare karbasliknande läderpiska. 3SthmTb. 2: 4 (1596). VDAkt. 1688, nr 116.
-POJKE. (ryss- 1912 osv. rysse- 15821621) (numera bl. tillf.) rysk pojke. KlädkamRSthm 1582 E, s. 65 b.
-PRESTAV. (†) prestav (se d. o. 2 a) för ryska resenärer o. d. i Sv. Jonas Brant Ryss Prestaff. BoupptSthm 1675, s. 140 a (1674).
-PRÄST. (rysse- 15811686) (numera bl. tillf.) rysk präst. KlädkamRSthm 1581 E, s. 66 a.
(1 d) -PUMS. (om ä. förh.) lädersko l. lädergalosch (sannol. urspr. av rysk typ) på vilken sulan förenats med ovanlädret gm stygn tvärs igenom sula o. ovanläder o. på vilken sömmen på yttersulan i hålfoten icke är nedritsad; jfr svensk-pums. SvSkoT 1932, s. 91. Rig 1934, s. 99.
Ssgr (†): rysspums-fummel. fummel (med jämförelsevis tunn ända) som vid tillvärkande av rysspums användes för att avputsa o. glätta sulkanten. 1SkomOrdl. (c. 1847); jfr SvSkoT 1932, nr 6, s. 91.
-uppstickare, r. l. m. redskap som vid tillvärkande av rysspums användes för att sticka upp sömmen på yttersulan i hålfoten. 1SkomOrdl. (c. 1847); jfr SvSkoT 1932, nr 6, s. 91.
-PÄLS. (ryss- 1684 osv. rysse- c. 1700)
1) (numera bl. tillf.) till 1 d: rysk päls; förr särsk. om ett slags lång (vargskinns)-päls. BoupptSthm 1684, s. 483 a, Bil. (T.) Zipffel-Peltz .. (sv.) en skjört-päls, ryss-päls. Lind (1749; under zipffel-peltz). En Vargskinns-Päls .., en så kallad Ryss-Päls. DA 1808, nr 42, s. 4.
2) (†) till 1, ss. nedsättande benämning på ryss; jfr päls 4. De månge Ryssepällsar iag rädes icke för. Dahlstierna (SVS) 160 (c. 1700). Lundberg Roslin 288 (i handl. fr. 1776).
-RACKARE. (vard.) jfr rackare 4. Wetterbergh Sign. 39 (1843).
-RESA, r. l. f. (ryssa- c. 1540) särsk. (†): krigståg mot Ryssland; jfr resa, sbst. I 3. OPetri Kr. 126 (c. 1540).
(1 d) -ROCK. (rysse- 16861720) (numera bl. tillf.) KlädkamRSthm 1720, s. 87. jfr: En Brun Kiersingz Rysse Rock. BoupptSthm 1686, s. 246 b.
(1 e) -ROS. bot. växten Rosa jundzilli Bess. (som förekommer huvudsakligen i sydöstra Europa). Krok o. Almquist Fl. 1: 156 (1903).
(1 e) -ROVA, r. l. f. bot. växten Bunias orientalis Lin., ryssgubbe. Nyman HbBot. 305 (1858).
(1 d) -RUTDRÄLL. (ryss- 1673. rysse- 1670) (†) rysk rutig dräll. BoupptSthm 1670, s. 346. Därs. 1676, s. 6 b (1673).
(1 d) -RYA, r. l. f. (rysse- 1708) (numera bl. tillf.) jfr rya, sbst.4 KKD 10: 124 (1708).
(1 d) -RÅG. (i sht om ä. förh., numera bl. tillf.) råg (importerad) från Ryssland. SDS 1895, nr 571, s. 4. Thorsén UpplTorp. 61 (1949; om ä. förh.).
(1 d) -RÖDLÄSK. (†) ryskt rödfärgat l. rödgarvat läder. OrdnLilleTull. 1658, s. B 2 b. PH 6: 4387 (1756).
(1 d) -SABEL. (rysse- 1543, c. 15901887) (numera bl. tillf.) rysk sabel; förr särsk. om ett slags kortare sabel med bred klinga o. försedd med en nästan vinkelrätt från parerstångens ena ände utgående parerplåt vars övre ände står i jämnhöjd med knappens nedre kant. En Rysse Sabba (sannol. felaktigt för Sabbel). HH 1: 27 (1543). AntT IX. 1: 5 (i handl. fr. c. 1590).
(1 d) -SADEL. (ryss- 1756 osv. rysse- 16011638) (numera bl. tillf.) SUFinlH 1: 128 (1601).
-SAMARBETE~0020. samarbete med ryssar(na) l. Ryssland. SvD(A) 1929, nr 172, s. 6.
(1 d) -SILKE. (rysse- 15461577) (numera bl. tillf.) GripshR 1546—47.
(1 e) -SIMPA. fisk. fisken Cottus gobio koshewnikowi Gratz. (som lever i bl. a. nordvästra Ryssland), rysk simpa (jfr rysk, adj.2 g δ). SvFiskelex. 455 (1955).
(1 d) -SKED. (numera bl. tillf.) rysk (trä)sked; jfr -träsked. Tå läta the inthet fram sina silfskedhar och stop utan Rysskedhar och hemgiorda käril. Bureus Suml. 70 (c. 1600).
-SKEPP. (rysse- 1545) (numera bl. tillf.) ryskt skepp. HFinlH 1: 275 (1545).
(1 d) -SKJORTA. (numera bl. tillf.) rysk skjorta; särsk. om ett slags blusliknande skjorta försedd med långa ärmar o. med låg uppstående krage samt om livet sammanhållen med rem l. bälte. BoupptSthm 1686, s. 1275 b.
-SKRÄCK. skräck för ryssar(na) o. Ryssland. Norrl. 5: 18 (1907).
Ssg: rysskräcks-politik. (tillf.) om politik som framkallar l. utnyttjar rysskräck (för att nå vissa syften). Spångberg StMän 2: 232 (1921).
-SKUTA. (rysse- 15471560) (numera bl. tillf.) rysk skuta. SkeppsgR 1547. KlädkamRSthm 1560 H, s. 31 a.
(1 d) -SKÅL. (ryss- 1926 osv. rysse- 1563) rysk skål; särsk. (om ä. förh.) om ett slags utsirad träskål av rysk modell. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 14. (Tråget) var fint svarvat och sirat i kanten, en s. k. rysskål. Väring Frost. 105 (1926).
-SKÄGG. om långt yvigt skägg sådant som ryssar i sht förr brukade bära. Öberg Son. 13 (1905).
(1 d) -SLÄDE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 3411). (rysse- 1663) [fsv. ryzaslädhi; jfr mlt. rūsk slede] (numera bl. tillf.) rysk släde; förr möjl. särsk. om ett slags släde med framtill starkt uppåtböjda medar. Ekeblad Bref 2: 352 (1663).
-SPION. särsk.: person som spionerar för ryssarnas räkning. Ackté Jalander 56 (1932).
-STUGA. särsk. (i fackspr.) om stuga (på Spetsbergen) som uppförts o. använts av ryska fångstmän; jfr -hus. Chydenius ExpSpetsb. 451 (1865).
-STYRD, p. adj. som styres av ryssar l. från Ryssland. Det nuvarande rysstyrda kommunistpartiet. Meurling KommunismSv. 14 (1950).
(1 d) -STÖVEL. (ryss- 1675 osv. rysse- 15391912) [jfr d. russerstøvle] rysk stövel l. stövel av ryssläder; förr särsk. dels om ett slags stövel med kort skaft, dels om ett slags stövel med långt, mjukt skaft. TullbSthm 1539, s. 7 b. 3 par små Ryssstöfl(a)r. BoupptSthm 1686, s. 252 a, Bil. (1687). (Han gick) ända upp över knäna i stora rysse-stöflar med hältrens på herremännens vis. Högberg Fåg. 29 (1912).
-SÄNDEBUD~002, äv. ~200. (ryssa- 1544. rysse- 15441559) (numera bl. tillf.) ryskt sändebud. SkeppsgR 1544, s. 36 b.
-SÄNDNINGEBUD. (ryss- 1631. rysse- 15391635) (†) ryskt sändebud. TullbSthm 1539, s. 4 b. NorrlS 10: 38 (1635).
(1 d) -SÄNGTÄCKE. (ryss- 1678. rysse- 1671) (†) jfr -täcke. BoupptSthm 1671, s. 1068. Därs. 1678, s. 602 a.
(1 d) -SÖM, r. l. m. särsk. (†) i uttr. med ryssöm, med för ryssväv kännetecknande mönster?; jfr rysse-värk. Bencke dyne med rydz söm. HFinlH 4: 291 (1556).
(1 d) -TALG. (i sht om ä. förh., numera bl. tillf.) rysk talg; förr särsk. om ett slags talg av enklare beskaffenhet. DA 1771, nr 20, s. 4. Rysstalg är gul och ljusen (som göras därav) blifva fula och rökiga. Langlet Husm. 599 (1884). Levander DalBondek. 2: 306 (1944).
-TAVLA. (numera bl. tillf.) rysk tavla. Av inredningen i detta hus (dvs. Grabbacka i Finland) kan nämnas 2 st. ”rysstavlor”. SvKulturb. 3—4: 292 (cit. fr. c. 1600; möjl. om ikon).
-TID. särsk. om tid varunder ett land l. område tillhört l. lytt under Ryssland. NSv. 1918, s. 404. Kovno var på rysstiden en stark fästning. IdrBl. 1935, nr 96, s. 8.
-TJUT. (tillf.) tjut (liksom) från ryss(ar). Strindberg NRik. 159 (1882).
-TJUV. (rysse- c. 1580) (numera bl. tillf.) HH 20: 109 (c. 1580).
-TOLK. (ryss- 1612 osv. rysse- 15371672) (numera bl. tillf.) tolk för översättning till o. från ryska. HFinlKamF 2: 15 (1537). Attman RyskMarkn. 211 (1944; om förh. 1568).
-TRO, r. l. f. tro på ryssarnas o. Rysslands överlägsenhet, (politiska) ledarställning o. d. Segerstedt Händ. 284 (1926).
-TROENDE, p. adj. jfr -tro. Segerstedt Spalt. 51 (1928, 1933).
-TROGEN. trogen mot ryssar(na) o. Ryssland. Meurling KommunismSv. 30 (1950).
-TRUPP. (tillf.) rysk trupp. SDS 1956, nr 314, s. 13 (i rubrik).
(1 d) -TRÅD. (rysse- 1543) (numera bl. tillf.) rysk tråd; förr möjl. äv. om tråd avsedd till ryssväv (jfr ryssvävs-garn). Swartt och Brwn Rysse trådh. HH 1: 25 (1543).
(1 d) -TRÄSKED~02, äv. ~20. (rysse- 1686) (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1686, s. 246 a.
(1 d) -TVÅL. (ryss- 1612 osv. ryssa- 1541. rysse- 15561687) (i sht om ä. förh.) rysk tvål; särsk. om ett slags talgtvål använd i sht för klädtvätt. VaruhusR 1541. Så kallad Rysstvål kokas af vanlig Ryssk talg och blott kaustik kalilut. Åkerman KemTechn. 2: 97 (1832). ”Rysstvål” kallas den i Finland allmänt brukliga byktvålen. Topelius Sommarsjö 1: 107 (1897). Gentz Lindgren 329 (1946).
(1 d) -TYG. (rysse- 15581644) (numera bl. tillf.) TullbSthm 5/10 1558.
(1 d) -TÄCKE, förr äv. -TÄCKEN, n. (ryss- 1554 osv. ryssa- 1553. rysse- 15291928) [fsv. ryza thäkan] särsk. (numera bl. kulturhist.): täcke l. dyna av ryssväv; jfr ryssvävs-täcke samt finn-täcke. GripshInvent. 1529. Ryssetäken eller findske täken. VgFmT I. 8—9: 87 (1554). Rysse Täken aff Swarth och gult .. Rysse Täken aff Rött och gult .. Rysse Täken aff Huit och Swart. ArkliR 1562, avd. 12. Honn hafwer väffuid 8 Rÿsse Täckene. GripshR 1583, s. 24. Böttiger VäfdTapet. 1: 5 (1895).
-TÄVLING. (tillf.) (idrotts)tävling med ryska deltagare. Expressen 1956, nr 302, s. 22.
-UGN. (dels i vissa trakter bygdemålsfärgat, dels etnogr.) om i vissa kusttrakter i Finland o. Sverige förekommande anläggningar av ohuggen natursten i form av ett ovalt valv med mynning på ena kortsidan, anlagda av besättningar från ryska skärgårdsflottan (i sht under 1700-talets krig) o. avsedda för brödbakning o. d. Hembygden(Hfors) 1910, s. 276. Ryssugnarna längs Finlands kuster .. ha säkert en gång kunnat räknas i tusental. FinMus. 1937, s. 14.
-ULV. (rysse- 16091937) benämning på var o. en av de från ryssarna erövrade kanonerna ”Galten” o. ”Suggan” (med druvor gjutna i form av varghuvuden) vilka överfördes till Sverige 1582 resp. 1614 samt numera stå uppställda på yttre borggården på Gripsholms slott; i sht i pl. best. behandlat ss. egennamn. Gripsh. 1537—1937 107 (cit. fr. 1609). Därs. 106 (1937).
(1 d) -VACKA l. -VACKE. (ryss- 1676. rysse- 15471671) (†) ryskt (större) skrin l. rysk kista. GripshR 1547—48. Ryssevacka eller spann med beslag och lååss. BoupptSthm 1671, s. 661. Beslagen Rysswanke (möjl. felaktigt för Rysswacke). Därs. 1676, s. 1083 b.
(1 d) -VADMAL. (ryss- 16691678, 1846. rysse- 15431685) (†) TullbSthm 28/6 1543. 2VittAH 17: 74 (1839, 1846; om förh. 1629).
Ssgr (†): ryssvadmals-byxor, pl. BoupptSthm 28/3 1655.
(1 d) -VANTE. (ryss- 1676 osv. rysse- 17061739) (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1676, s. 1077 b.
(1 d) -VARA, r. l. f. (rysse- 15341577) (numera bl. tillf.) (handels)vara från Ryssland. The rysse köpmän, som pläge komme medh theres rysse varur til .. Vijborg. G1R 24: 443 (1554).
(1 d) -VEPA. (†) sängtäcke av ryssväv?; jfr -täcke. BoupptSthm 23/10 1645.
(1 e) -VRÅK. zool. rovfågeln Buteo buteo vulpinus Gloger, rysk vråk; jfr rysk, adj.2 g η. Rosenius SvFågl. 3: 193 (1929).
-VÅG; pl. -ar. (ryss- 1675 osv. rysse- 16371674) särsk. (om ä. förh.) om våg (i Sthm) som anlagts för vägningar i samband med försäljning av ryska (köpmäns) varor. SthmRäkB 1637, s. 2. SthmStadsfullmHandl. 1953, Bih. IV. 3: nr 42, s. 26. —
-VÄLDE. ryskt välde. Gummerus Svinhufvud 39 (1931).
-VÄN, m.||ig. vän av ryssar(na) l. Ryssland. Crusenstolpe Mor. 3: 228 (1841).
-VÄNLIG. motsatt: ryssfientlig. Svedelius i 2SAH 55: 333 (1879).
-VÄNLIGHET~002, äv. ~200. [jfr -vänlig] Björkman (1889).
(1 d) -VÄSKA. (numera bl. tillf.) BoupptSthm 1673, s. 628 b.
(1 d) -VÄST. (tillf.) SDS(A) 1956, nr 301, s. 4.
(1 d) -VÄV. (ryss- 1554 osv. rysse- 15441907) rysk väv(nad); särsk. (o. numera vanl., kulturhist.) om ett slags (i sht för äldre vasatiden kännetecknande) dubbelvävd vävnad, vanl. av ylle o. vanl. med mönster i två färger (sannol. av i huvudsak inhemsk typ o. tillvärkning men urspr. möjl. härstammande österifrån o. saluförd av ryska köpmän o. gårdfarihandlare); förr sannol. äv. om väv(nad) med tygtryck i liknande mönster (jfr -vävs-täcke); äv. (vävn.) om en ur denna förebild utvecklad form av modern konstvävnad; äv. om mönstret hos l. vävsättet för sådan väv(nad); jfr rysse-väft, -värk samt finn-vävnad. En wäffuesked till att wäffua Ryssewäf med. Böttiger VäfdTapet. 1: 6 (i handl. fr. 1544). Ett benckekläde veffuitt i Rysseweff. GripshR 1551. En gamell grön messe Hakell aff rysseveff. VgFmT I. 8—9: 89 (1554). Väggiebonadh .. Aff Swart och huit Rysse wäff (dito) Aff Swart Rÿsse wäff. GripshR 1585, s. 193. (Ett) gamalt Bordkläde af Rysswääf. ArvskifteSthm 14/11 1635. 34. ahl. smahl grof Rÿsswäf. BoupptSthm 1680, s. 683 b. jfr VSylwan hos Branting o. Lindblom MedeltVävn. 1: 39 (1928).
Ssgr (i sht kulturhist.): ryssvävs-altarkläder, pl. (†) altarskrud (se d. o. 1) av ryssväv. ArkliR 1562, avd. 17.
-bonad. Rysseueffz bonadtt ny medtt gultt i Suartt om 58 alnar. GripshInvent. 26/5 1547. Fatab. 1907, s. 102 (om förh. c. 1550).
-bänkkläde. bänktäcke av ryssväv. GripshInvent. 26/5 1547. Fatab. 1907, s. 101 (om förh. c. 1550).
-dyna, r. l. f. GripshR 1549. Rysse weffs dyne aff gultt och gröntt vnder med Rysse Leder. GripshInvent. 1556.
-garn. garn avsett till ryssväv. GripshInvent. 26/5 1547.
-täcke, förr äv. -täcka, f., l. -täcken, n. täcke av ryssväv (l. med tygtryck i mönster liknande ryssvävens). Gul rysse weffz teckia. trycktt medt målar gull. GripshInvent. 1553. InventBarkarö 17/10 1586.
-VÄVNAD. (ryss- 1924 osv. rysse- 1928) i sht kulturhist. jfr -väv. Fornv. 1924, s. 198. VSylwan hos Branting o. Lindblom MedeltVävn. 1: 40 (1928).
(1 d) -ÅKLÄDE. (ryss- 1677. rysse- 1631) (†) (säng)täcke av ryssväv?; jfr -vepa. HammarkDomb. 18/1 1631. BoupptSthm 1677, s. 235 a.
-ÅR. jfr -tid. Spångberg StMän 2: 101 (1921; i pl.).
-ÄGG, n. (ryssa- 1958) om (leksak l. prydnadsföremål bestående av) serie av färggrant målade, äggformade skal av trä, av vilka vart o. ett kan placeras inuti det till storleken närmast följande. TurÅ 1958, s. 80.
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): RYSSA-ASK, -BÅGE, -FEJD, -FURSTE, -GRÄNS, -KONUNG, se A.
-KÖPSLAGNING. (†) köpslående l. handel med ryssar. NorrlS 1—6: 317 (1539).
-LÅS, -RESA, se A.
-SPANN. (†) = ryss-vacka. BeenhammarInvent. 1553.
-SÄNDEBUD, -TVÅL, -TÄCKE, -ÄGG, se A.
C (numera bl. med ålderdomlig prägel. Anm. Vissa av nedan upptagna ssgr (t. ex. -damast, -grosgräng, -gyllen) kunna möjl. (delvis) äv. i förleden innehålla en sidoform till ryssler- o. åsyfta tyger från Lille): RYSSE-BELÄTE, -BETJÄNT, -BETSEL, -BLAGGARN, -BOCK, -BOD, -BOJAR, -BOLSTER, -BONAD, -BONDE, se A.
(1 d) -BORAN. (†) = boran. TullbSthm 5/7 1578 (: Rysse boramier .. rysse boranier, pl.).
-BORDTÄCKE. (†) bordduk av ryssväv? l. av ryssläder? Ett durchsichtigt Rysse Bordhtäcke. BoupptSthm 23/2 1659. Därs. 1678, s. 819 b.
-BREV, se A.
-BREVDRAGARE. (†) (ryskt) postbud som befordrar ryska brev. G1R 24: 490 (1554).
-BÅLVÄRK. (†) ett slags enklare förskansning (av rysk typ); jfr -staket. RP 8: 766 (1641).
-DAMAST, se A.
-DENNING. (†) denning. G1R 23: 60 (1552). GullbgDomb. 8/3 1605.
-DVÄLK, -DYNA, -FAT, -FEJD, -FILT, -FILTHATT, se A.
(1 d) -FLOGEL. (†) rysk sammet. GripshR 1551. GripshInvent. 1553.
-FOGDE, -FRU, -FURSTE, -FÅNGE, -GET, -GLAS, -GODS, -GOSSE, -GRANNE, se A.
(1 d) -GROSGRÄNG. (†) rysk grosgräng (se d. o. 1)? TullbSthm 22/8 1573.
-GRÄNS, se A.
(1 d) -GYLLEN, sbst. [senare leden sannol. elliptisk bildning till gyllenduk] (†) rysk gyllenduk? Sängetäcker. Af rÿssedamask .. 1 af .. Cartech .. mz arnisk och rÿssegÿllen bremat 1. GripshR 1595, s. 130.
-GÅRD, se A.
-GÄRD. (†) om gärd (se gärd, sbst.1 2) som erlades i anledning av kriget med Ryssland 1555—57. Teitt Klag. 306 (1556).
-GÄRNING, -GÖRDEL, -HAMPA, -HANDEL, -HANDSKE, -HARNESK, se A.
-HERTIG. [fsv. ryza härtoghe] (†) rysk hertig. HovförtärSthm 1592 B, s. 136.
-HOP, -HUD, se A.
-HÅP. (†) = -oskö. NorrlS 1—6: 316 (cit. fr. 1549). Därs. (cit. fr. 1554).
(1 d) -KAMLOTT. (†) rysk kamlott. TullbSthm 10/4 1543. KlädkamRSthm 1554 E, s. 37 b.
-KAPPA, -KARP, -KATT, -KJOL, se A.
-KNJAS. (†) knjas. KlädkamRSthm 1581 E, s. 66 a.
-KONA. (†) rysk kvinna. KlädkamRSthm 1580 E, s. 38 a.
(1 d) -KRAM. (†) kram (se kram, sbst.1 3) från Ryssland. TullbSthm 3/6 1561. Därs. 21/6. —
-KRIG, -KVINNA, -KÅPA, se A.
-KÖGEL. (†) rysk ”kögel”; jfr ryskenkögel. GripshInvent. 1553. InventSkedvi 1576.
-KÖPMAN, -KÖTT, -LAPP, -LAX, -LIK, -LODJA, -LÅS, se A.
-LÄDER, se ryssläder.
-LÄRFT, -MANTEL, -MATTA, se A.
-MJÖHUND. (†) rysk vinthund. BtFinlH 4: 275 (1564).
-MUNK, -MÅRD, -MÖSSA, se A.
-OSKÖ. om större båt använd av köpmän från ryska Karelen. NorrlS 1—6: 316 (cit. fr. 1548).
-OXHUD, se A.
-PIGA. (†) ung o. ogift rysk kvinna. SthmTb. 2: 344 (1587).
-PIL, -PISKA, se A.
-PITSCHAFTRING. rysk signetring. BoupptSthm 1686, s. 246 a.
-POJKE, -PRÄST, -PÄLS, -ROCK, -RUT-DRÄLL, -RYA, se A.
-RÅ. [fsv. ryza ra] (†) rysk gräns. G1R 7: 84 (1530).
-SABEL, -SADEL, se A.
-SAL. (†) i sg. best., ss. benämning på en sal i Sthms slott. Gårdz knechter Bryttu mur gå gamble slåttett vnder Rysse Sallen. SthmSlH 1: 129 (i handl. fr. 1578). KlädkamRSthm 1612 A, s. 36 a.
-SIDENATLAS. (†) rysk sidenatlas. InventIrestad (c. 1575).
-SILKE, -SKEPP, -SKUTA, -SKÅL, -SLÄDE, se A.
-SLÄDE-FILT, se -släd-filt.
(1 d) -SLÄDEFÄLL. (†) jfr -släd(e)-filt. VNådFruUppbörd 1553—54, s. 41.
(1 d) -SLÄD-FILT l. -SLÄDE-FILT. (-släd- 1655. -släde- 1650) (†) rysk slädfilt (l. filt till ryssläde?). ASScF 18: 497 (i handl. fr. 1650). BoupptSthm 3/3 1655.
(1 d) -SPETS. (†) ryskt stångvapen. ArkliR 1566, avd. 4. Därs. 1567, avd. 5.
-STAKET. (†) ett slags enklare befästningsvärk, sannol. bestående av en palissad av i strandlinjen l. i vattnet nedslagna pålar; jfr -bålvärk. Ett ryssestaquet kring staden Vaksholm. RP 10: 434 (1644). Försäkra Brette medh en skantz eller rysse-staquet. Därs. 458. —
-STOLTSFRUGA. (†) rysk högättad dam. Dahlstierna (SVS) 151 (c. 1700).
-STÖVEL, se A.
(1 d) -SUP l. -SUBB, m.?; pl. -ar (SkinnkamRSthm 1569 A, s. 6) l. -er (Därs. s. 52, 125). (-subber, pl. 1569 (: Hermmelins Rÿsse subber). -sup 1569) [med avs. på senare ssgsleden jfr y. fsv. supar, pl., pälsar, i ssgrna floghelssupar, sambletzsupar o. silkissupar; av ry. šuba, päls (se sjubb)] (†) rysk päls. SkinnkamRSthm 1569 A, s. 6. Rÿsse sup aff hermelin med suartt bäffuer bräm. Därs. s. 52. —
-SÅPSJUDARE. (†) rysk såpsjudare. G1R 23: 88 (1552).
-SÄMSKMAKARE. (†) rysk sämskmakare. G1R 23: 258 (1552).
-SÄNDEBUD, -SÄNDNINGEBUD, -SÄNGTÄCKE, se A.
-TJUV, -TOLK, se A.
-TOLKARE. (†) = ryss-tolk. BoupptSthm 1670, s. 583.
-TRÅD, -TRÄSKED, -TVÅL, -TYG, -TÄCKE, -ULV, -VACKA, -VADMAL, -VANTE, -VARA, se A.
-VERK, se -värk.
-VÅG, se A.
(1 d) -VÄFT. (†) om ett slags (i sht för äldre vasatiden kännetecknande) dubbelvävd vävnad, vanl. av ylle o. vanl. med mönster i två färger, ryssväv. GripshInvent. 26/5 1547.
Ssgr (†): rysseväfts-bonad. = ryssvävs-bonad. GripshR 1546—47. Därs. 1551.
-VÄRK, n. (†) = -väft; äv. om väv(nad) med tygtryck i liknande mönster; ryssväv; äv. om mönster l. vävsätt kännetecknande för ryssväv. Brokath atlask dyna vnder met gulth Rysse Verck Trykt med malare gull 3 3/4 aln långh. GripshR 1547—48. Altare Clede aff blomerade Rysse werck grönth i Rött siilcke vnd(er) meth blåth köiiell. Därs. 1551. Messe haklar. jtem en aff Dam(m)ask, leffuerbrun ferghe, jtem en grön och en huit medh rysseuerk. InventSkerike 17/1 1577.
-VÄV, -VÄVNAD, -ÅKLÄDE, se A.
D (†): RYSSO-FEJD, se A.
Avledn. (till 1): RYSSINNA032, f. [jfr t. russin] (numera nästan bl. i Finl., mindre br.) rysk kvinna, ryska. Tarnow StPetersburg 57 (1820). AP 1954, nr 36, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content