SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RYTMISERA ryt1mise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(äv. rh-, -th-, -cera 19191952. -sera 1860 osv.)
Etymologi
[jfr t. rhythmisieren, eng. rhythmize, gr. ῥυϑμίζειν; till RYTM]
göra rytmisk, ge rytmisk form åt (ngt); äv.: subjektivt uppfatta (en följd av företeelser o. d.) ss. ngt rytmiskt; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare: rytmik, rytm.
a) motsv. RYTM 1. Arbetets rytmisering hos naturfolk. Cederschiöld Rytm. 21 (1905); jfr β. (Hantvärks-)arbetets rytmisering, d. v. s. att en produkt ej göres färdig på en gång, utan att en deloperation samtidigt utföres på ett flertal produktsenheter. Gruddbo 358 (1938). — särsk.
α) motsv. RYTM 1 a. Det är likgiltigt om man vid pendeltakten börjar rytmiseringen av en tänkt serie på tick äller på tack. Wulff Värsb. 18 (1896). Vi hava en naturlig drift till rytmisering av successiva ljudförnimmelser. Cederschiöld Ordlek. 232 (1902, 1910). — särsk.
α') motsv. RYTM 1 a α. All musik är rythmiserad, karakteristiskt formad tonföljd eller melodi. Ljunggren Est. 2: 340 (1860). De spanska dansernas musik plägar utmärka sig för skarp och originell rytmisering. 2NF 5: 1323 (1906). Dans och efterdans .. består egentligen av en och samma melodi, som rytmiserats olika. Moberg TonkHVäst. 1: 93 (1935).
β') motsv. RYTM 1 a β. Poetisk, d. v. s. högtidligt kadenserad, till och med medvetet rytmiserad .. prosa. FWulff i ForhNordFilologmøde 1892, s. 175. Med .. (Chateaubriand) har .. (Villiers de l'Isle-Adam) också gemensamt den bildrika, skönt rytmiserade stilen. 2NF 38: 1241 (1926). Vägen från lätta förvanskningar av latinska gudstjänstformulär .. till ramsor av typen Apala misala karakteriseras bl. a. av förenkling, rytmisering och förseende med rim. Arv 1954, s. 140. särsk. metr. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels om vers, skandering o. d.: som utmärkes av en regelbunden rytm, dels om accent: som framkallar l. bidrager till att framkalla en regelbunden rytm. Rimmet är i våra rytmiserande värser en vacker prydnad. Wulff Värsb. 2 (1896). Alla ”undanhållna (dvs. helt trycksvaga) ord” kunna få rytmiserande bitryck. LoW Inl. 28 (1911).
β) motsv. RYTM 1 b. Dansen är ofta blott leken rytmiserad. Wrangel Dikten 4 (1912). (Vi) rytmisera .. under arbete ofrivilligt våra egna rörelser (vid rodd, simning, släggande o. d.). 2SvUppslB 24: 1034 (1952).
b) (i sht i vitter stil o. i fackspr.) motsv. RYTM 2. 2SvKulturb. 1—2: 312 (1934). Frihetstidens osmyckade, lugnt rytmiserade herremanshus. Näsström FornDSv. 2: 198 (1948).
Spoiler title
Spoiler content