SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2001  
SÅDD sod4, r. l. m. l. f. (Serenius EngÅkerm. 67 (1727) osv.) ((†) n. Möller (1807)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (Weste (1807) osv.) l. (tillf.) -ar (SvD 22 ⁄8 1951, s. 10).
Ordformer
(såd(-h) 16261809 (: Åkersåd). sådd 1727 osv.)
Etymologi
[(ss. vbalsbst. använd) sen nybildning till , v., efter mönster av sådana ordpar som GRODD: GRO, RODD: RO. — Jfr SÄDING, SÄING]
1) motsv. , v. 1: handlingen l. verksamheten att så; i sht sammanfattande, om verksamheten av sådd (i ovan angiven bet.) av säd l. om tiden för sådan verksamhet; äv. konkret(are), dels om enskild omgång av sådd, dels om resultatet av sådden (särsk. dels: utsådd l. nyuppkommen säd, dels allmännare, mer l. mindre liktydigt med: växande gröda), dels: utsäde; jfr SÅNING. Spirande sådd. Sådden har börjat komma upp. Tiderus GrLat. 35 (1626). Denna plantering eller sådd af gräsfrön är alraförst ifrån Frankrike och Flandern inbragt uti England. Serenius EngÅkerm. 67 (1727). Vaggad blidt af morgonfläkten / Grönskar nu på åkern sådden. Runeberg (SVS) 1: 29 (1828). Under lärkornas jubel. / Strödde vi sådden med glädje. Collan Dikt. 31 (1864). Sådden kan ske antingen jemnt öfver fältets yta, bredsådd, eller i rader, radsådd, eller i grupper, dibbling. Holmström Naturl. 2: 107 (1889). En vandring genom de varma uppdragningshusen lönar sig, och man ser der olika sådder af ormbunkar m. m. SD(L) 27 ⁄ 9 1896, s. 11. Bitter erfarenhet har lärt .. (bonden) att mycket kan hända mellan sådd och skörd. Andræ GPrästg. 77 (1940). Utblicken mot slättens vita solsken, dess brunvioletta mylla eller dess klart ljusgröna sådd. Sandblad Trulson 239 (1944). Vid 1700-talets början förekom uteslutande sådd för hand. Moberg JordbrMek. 43 (1989). — jfr ASK-, BARR-, BET-, BLAND-, BRED-, DIBBEL-, DRILL-, EFTER-, FULL-, GROP-, GRUPP-, GRÄS-, HAND-, HAVRE-, HJÄLP-, HÖST-, IN-, KLÖVER-, KORN-, ORMBUNK-, RAD-, RUT-, SENAPS-, SJÄLV-, SKILJE-, STEN-, STICK-, VETE-, VÅR-, ÅKER-SÅDD m. fl. — särsk. skogsv. i fråga om skogssådd. Skogsåverkan och förstörande på annat sätt af växande skog, planteringar och sådder. JernkA 1851, s. 214. Den naturliga föryngringen (av slättbygdernas ekskogar) är .. som regel svag och har fått ersättas av sådd eller plantering på kalmark. SvNat. 1934, s. 22.
2) i fråga om (återväxt l. föryngring gm) fröspridning som sker gm växten själv (utan mänskligt ingripande gm sådd l. kultur o. d.); ss. senare led i ssgn SJÄLV-SÅDD.
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. om utspridandet av ngt abstr. (idéer, tankar, förkunnelse o. d.), ofta om begynnelsen (till ngt som sedermera utvecklas o. växer); särsk. i uttr. sådd på hälleberget, om ngt som icke medför(t) resultat l. frukt o. d. Men efter 12 års arbete .. står Kellgren häpen öfver huru rikt hans publicistiska sådd burit frukt. Wieselgren SvSkL 4: 394 (1848). Hvarje eftergift af rätten — på statslifvets område — för med sig en rik sådd af nya tvisteämnen. NDA 5 ⁄ 1 1877, s. 2. Han försökte .. att bibringa pojkarna sin ideella livssyn. Men sådant ha pojkar i allmänhet icke sinne för, och det blev en sådd på hälleberget. Ytterlund Upsalaber. 162 (1913). För första gången såg jag revolutionens sådd spira. Silfverstolpe Boleslawski o. Woodward PolskRytt. 56 (1933). Ni är ju födda på nytt, inte ur en förgänglig sådd utan ur en oförgänglig. 1Petr. 1: 23 (NT 1981).
Ssgr (till 1; i fackspr., i sht lant., skogsv.): SÅDD-APPARAT. apparat för (automatisk utportionering o.) sådd av frö; jfr så-, sånings-apparat. Haller o. Julius 180 (1908).
-BÄDD. såbädd; jfr sånings-bädd. SkogsvT 1905, s. 481.
-BÖSSA. (numera föga br.) (med ställbart frömått försett) redskap för handsådd av skogsfrö. SvSkog. 605 (1928).
-DJUP. sådjup; jfr sånings-djup. SvVäxtförädl. 2: 587 (1951).
-FLASKA. (förr) jfr -kanna. SkogsvT 1906, s. 509.
-FLÄCK. (avgränsat, mindre) markområde avsett för sådd; jfr fläck, sbst.1 3. Skogvakt. 1894, s. 291. Då lämpligaste såtid är senvåren och försommaren .. och arbetet sålunda sammanfaller med jordbrukets vårarbeten, bör såddfläckar iordningställas i förväg, lämpligen under hösten. Sonesson BöndB 959 (1955).
-FÖRSÖK. SkogsvT 1904, s. 96.
-GROP. skogsv. grop avsedd för skogssådd; jfr sånings-grop. SkogsvT 1906, s. 402.
-HACKA. hacka använd vid handsådd. TSkogshush. 1878, s. 311.
-KANNA. skogsv. såddapparat för utportionering av frö vid sådd i fält. SkogsvT 1905, s. 237. Vid rutsådden (vid skogsodling) användas vanligen särskilda såddkannor, hvari fröet förvaras och från hvilka det sprides ut i såddrutan. 2NF 25: 1081 (1917).
-KÄPP. (förr) jfr -apparat, -redskap. TSkogshush. 1878, s. 311.
-MASKIN. maskin avsedd för l. använd vid sådd; jfr sånings-maskin. Då flertalet maskiner, exempelvis sådd- och skördemaskiner, endast kan nyttjas en mycket kort tid av året .. måste de fasta kostnaderna .. bliva relativt höga. De Geer SvNatRiked. 2: 60 (1950).
-METOD; jfr sånings-metod. Haller o. Julius 177 (1908; i fråga om rutsådd).
-REDSKAP~02 l. ~20. redskap avsett för l. använt vid sådd; jfr sånings-redskap. SvSkog. 559 (1928).
-STRECK. (avgränsat, mindre,) långsmalt markområde upptaget för sådd. SkogsvT 1906, s. 140.
-SÄNG. säng i plantskola l. växthus o. d. för sådd av frö l. plantor. På 100 qv.-fots såddyta (såddsängar) kan man beräkna en afkastning af 5000 dugliga plantor. TSkogshush. 1876, s. 288. (Tallplantorna) levereras per lastbil från Skåne sedan de stått 1 år i såddsäng och 1 år omskolade. Nellbeck Skogsv. 37 (1961).
-TID. såtid; jfr sånings-tid. LmUppslB 991 (1923).
-TÄTHET~02 l. ~20. om antalet utsådda frön per längd- l. ytenhet. LAHT 1929, s. 657.
-YTA. yta avsedd för sådd; yta varpå ngt är sått. På 100 qv.-fots såddyta .. kan man beräkna en afkastning af 5000 dugliga plantor. TSkogshush. 1876, s. 288. Hyggesrensning torde dock inte generellt ha utförts på såddytorna, därtill är arbetet med hyggesrensning för blygsamt i förhållande till såddinsatsen. Nellbeck Skogsv. 22 (1961).
Avledn.: SÅDDARE, m. (numera bl. tillf.) person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt skogssådd. Haller o. Julius 179 (1908). Den moderna skogsskötseln fordrar bränning av många marker, och efter brännarlaget komma såddare eller plantörer med fröet eller plantorna. NatJämtl. 63 (1948).
Spoiler title
Spoiler content