SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SABBIK sab4ik, m. l. r.; best. -en; pl. -ar; äv. SABBIKA sab4ika l. 302 l. 320 l. SABBEKA sab4eka l. 302 l. 320, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(sabbick 1851. sabbik 1857 osv. sabecka 1955. sabeka 1955. sabick 1927. sabik 18961906)
Etymologi
[sv. dial. (Uppl.) sabbik (uttalat 40 l. 04), sabbek, sabbika (uttalat 400 l. 040 l. 302 l. 320); sannol. en nedsättande benämning bildad till SABBA med det pejorativa suffix -ik som föreligger t. ex. i MUMRIK (jfr Landsm. B 51: 166 (1949)); formen på -ika l. -eka är i så fall en utvidgning; möjl. kan dock formen på -ika l. -eka vara den ursprungliga (jfr med avs. på bildningen sv. dial. buttika, piggvar, slättika, sandskädda); formen på -ik synes i dial. väsentligen ha kollektiv anv. o. kan förhålla sig till formen på -ika som busk till BUSKE]
(i vissa trakter) benämning på vissa slag av småfisk som leva i stim; äv. koll.; dels om arten Gobius minutus Gmel. (som gärna gräver ned sig i sandig botten), sandstubb, dels om arten Phoxinus aphya Lin., kvidd. SthmHushSällskH 6: 80 (1851; från Sthms skärgård). Längst uppe i vattenbrynet summo en hel mängd med små fiskar, som kallades ”sabikar”. De dögo inte till nå'nting, och så brukade de äta opp masken. Geijerstam MPojk. 63 (1896). Sabbiken, som vi måste ha till bete i kväll, när vi lägga långref för ål. Engström Bläck 30 (1914). SvFiskelex. (1955).
Ssgr (i vissa trakter): SABBIK-NÄT. jfr nät 1 a. Sparre Alfåg. 55 (1916).
-STIM. Östergren (1937).
Spoiler title
Spoiler content