SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SAKER sa4ker, äv. 32 (sa´ker Weste; jfr LoW (1889; äv. med grav accent)), (numera bl. oböjl.) adj. ((†) n. sg. obest. sakert Wingård Minn. 4: 33 (1847); sg. best. sakra Rydelius Vitt. 17 (1715); pl. sakra Palmblad Aisch. 293 (1842), sakre NoraskogArk. 4: 30 (1616), Almqvist Guldm. 13 (1865); jfr äv. med avs. på böjningen Weste (1807: utan neutr. sing. indef. I ställe för Sakra sing. och plur. fem. säjs heldre Skyldiga), WoJ (1891: ibl. pl. sakre, sakra, eljest objöl.), SAOL (1900: vanl. oböjdt, ngn gg pl. sakra), Östergren (1937: ngn gång plur. ´sākra´(med grav (accent)))); förr äv. SAK, adj.; pl. (äv. att hänföra till sg. obest. saker) saka (RA I. 1: 98 (1527), Baazius Upp. H 6 b (1629)), sake (G1R 8: 32 (1532), Wettersten Forssa 120 (c. 1750)). Anm. I ä. tid användes äv. formen sak i pl. (utan böjning). (De) bleffuo ock saak 40 marc. BtSödKultH 12: 6 (1591).
Ordformer
(saack 15631646. saak 15411648. saaker 1564 (ss. objektiv predikatsfyllnad)1665. sack 15271623. sagh 1558. sagk 1558. sak 15261586, c. 1750 (: sake, pl.). saker (-cer, -ær) 1526 (nom. m. sg.), 1549 (om kvinna) osv.)
Etymologi
[fsv. saker; jfr fsv. säker, fvn. sekr; till SAK, sbst. — Jfr SÄKER, skyldig, saker]
1) skyldig till ett visst brott l. en viss förseelse l. synd o. d.; som har det rättsliga ansvaret (o. är skyldig att bära straffet) för ett visst brott l. en viss förseelse o. d., förfallen till ansvar för ett visst brott o. dyl. l. till straff; i vissa fall liktydigt med: brottslig. — jfr MENEDS-, O-SAKER.
a) i sht jur. i predikativ ställning.
α) med bestämning betecknande det brott l. den förseelse osv. som ngn gjort sig skyldig till.
α') (numera mindre br.) i uttr. saker för, förr äv. med l. i ngt. The, som saka varda antingen med helgedags bruth eller andra saker, böthe (osv.). RA I. 1: 98 (1527). (Borgarna i Lidköping) mågha fara vtåff theras köpstadh och ther nest vm kring byn köpa theris berning .. så ath the j then motton för landzköp icke szake bliffwa skola. G1R 8: 32 (1532). JönkTb. 130 (1535: ii). KrigsR:n prövar förty rättvist förklara .. (N. N.) saker .. för grovt egenmäktigt förfarande. 1NJA 1948, s. 114. — särsk. (†) i uttr. saker för blod, skyldig till mord l. dråp, som har blodsskuld; jfr γ' o. BLODS-SAKER. Om .. blodzhempnaren finner .. (en dråpare) vthan för hans friyestadz råmercke, och slåår honom j hiäl, han skal för thet blodh intet saker wara. 4Mos. 35: 27 (1541).
β') i uttr. saker till ngt; särsk. i sådana uttr. som förklara l. döma l. pröva ngn saker till ngt. RP 8: 193 (1640). Tå skal .. pröfwas, om han til tiufnaden saker är. MB 40: 2 (Lag 1734). (Han hade) lyst alla dem saker till Kjartans dråp, som varit med om öfverfallet. Bååth Gudrun 100 (1900). Du är saker till drängens skada. Moberg Rid 83 (1941); jfr 2 a α. Enligt dom .. förklarade HovR:n .. (N. N.) saker till bedrägeri, bedrägligt beteende, förskingring och undandräkt. 1NJA 1950, s. 291. — särsk. (†) i uttr. beslå ngn saker till ngt, finna ngn vara skyldig till ngt; äv. i utvidgad anv., dels i uttr. varda saker till ngn som gör ngt, ådraga sig skulden l. ansvaret för att ngn gör ngt, dels i uttr. angiva ngn såsom saker till (om honom gängse rykte), betecknande att ngn anger att ett gängse rykte om ngn (att han ägnar sig åt otillåten verksamhet) talar sant; jfr 2 a α. Att huem som helst .. wij .. beslå kwnne retteliga sakan ther til (dvs. till stämplingar o. d.) vele wij ingeledis spara wijd honom then straff och plicth som han forthiænar. G1R 4: 271 (1527). The .. warda .. sake til alla them, som sigh på theras exempel förargha. LPetri Luther Nattw. D 1 b (1558). Den retade ministern (i Paris G. Lagerbielke) hämnade sig (på generalkonsuln E. Signeul) genom att hos franska regeringen angifva Signeul såsom saker till de om honom gängse rykten (att han vore engelsk agent m. m.). MinnSvNH 6: 103 (1855).
γ') [jfr α' (slutet), β'] (†) i utvidgad anv. (närmande sig γ), i uttr. bliva l. göra sig saker för l. till l. på Kristi l. Herrens (lekamen och) blod o. d., försynda sig (se FÖRSYNDA 3) på Kristi (lekamen o.) blod (äv. uppfattat ss. innebärande delaktighet i ansvaret för Kristi pina o. död); företrädesvis om person som på ett ovärdigt sätt deltager i nattvarden. Hwilken som owerdeligha äter aff thetta brödh eller dricker aff herrans calch, han bliffuer saker för herrans lekamen och bloodh. 1Kor. 11: 27 (NT 1526; Luther: schuldig, Erasmus: reus; Bib. 1917: försyndar sig på). KOF 1: 242 (1575: till). Tå bliffuer Månen eller Gudz försambling (vilken den symboliserar) blodh (enligt Upp. 6: 12), när the rätte Christne marteras, the andra förtwifla, bliffuandes saka på Christi blodh. Baazius Upp. H 6 b (1629). Blifwa saker på Herrans lekamen och blod, är wara brotzlig i Christi pino och död, wara brotzlig i thet at Herrans helige lekamen och blod warder förachtad. Swedberg Cat. 633 (1709). De (dvs. de ovärdiga nattvardsgästerna) göra sig sakre till Herrans eget dyra blod. Franzén Pred. 1: 55 (1841).
δ') (†) i uttr. fälla ngn saker ngt l. att ha gjort ngt, (gm dom) förklara ngn skyldig till (att ha gjort) ngt; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Alldenstund trollpackan Jane .. blifvit saker fälld att hafva sig med .. trolldom .. försyndat .., alltså varder hon .. dömd att .. å båle brännas. Topelius Fält. 2: 211 (1856). Det är .. föga sannolikt, att den allmänna dom, som drabbat Dagbladsskribenten, icke skall fälla honom saker värre förbrytelser än den nyss berörda (dvs. en artikel riktad mot utrikesminister L. Douglas). VL 1896, nr 299, s. 2.
β) (†) med bestämning (särsk. inledd av prep. till) betecknande straff till vilket ngn gjort sig skyldig gm visst brott l. viss förseelse o. d. Then ther hädher then helgha anda, han .. bliffuer saker till ewogh fördömilse. Mark. 3: 29 (NT 1526). Saker til straff. Schultze Ordb. 3969 (c. 1755). Landsm. V. 6: 34 (1885). — särsk.
α') i uttr. fälla ngn saker till ngt, (gm dom) förklara ngn förfallen l. döma ngn till ngt; jfr β'. Jag som .. / .. war saker fäld til helf'tes swåra qwida. Tiburtius SiälNöje 17 (c. 1710).
β') med bestämning betecknande det bötesstraff som ngn är förfallen till l. som ngn ådömes; i sådana uttr. som (vara l. bliva o. d.) saker till så l. så många mark(er) l. så l. så många mark(er) saker l. saker så l. så många mark(er) l. saker att böta så l. så många mark(er), fälla l. döma l. sakfälla ngn saker till så l. så många mark(er) l. fälla ngn saker så l. så många mark(er). Dole moens sak til xij {marker} for thet han sloogs på gillestugune. OPetri Tb. 144 (1526). Oloff Knutsson bleff tre mark sak För leppe gäld. UpplDomb. 5: 4 (1548). Och bleffue the Saka Huar dere 3 {marker} För oquädes ord och 3 {marker} Saka För oliud wppå tingit. Därs. 9. Dömdes .. the bodhe sacke till 40 march. BtFinlH 2: 82 (1550). Sacffeltes Jacop i Bvssöö sagk till 40 {marker} for thed hann giorde emott lendzmanssens .. forbudh. Därs. 140 (1558). Feltte the 12 nempdenn såtte Siffridh Nilson sak 40 {marker} for thet horerij han bedreff med Helga Iönssdotter. Därs. 205 (1569). The som köpte (i olaga tid), bleffuo ock saak 40 marc. BtSödKultH 12: 6 (1591). Är han .. saak att bötha 3 {marker} till treschifft(es). ÅngermDomb. 1648, s. 20.
γ') i uttr. vara l. bliva o. d. saker till döden l. till döds l. till livet l. l. från sitt liv l. till liv och ägor o. d., vara osv. skyldig till brott som straffas med livets förlust resp. med förlust av liv o. egendom; äv. (i uttr. vara osv. saker på l. från sitt liv) övergående i bet.: vara osv. dömd till döden l. att mista livet o. d. Han är szaker till dödhen. Mat. 26: 66 (NT 1526; Bib. 1917: Han är skyldig till döden). Thenne är icke saker til dödz. Jer. 26: 16 (Bib. 1541; Bib. 1917: Denne man förtjänar icke döden). Mårten .. (erkände sig skyldig till våldtäkt o.) Bleff för then skull .. sak ifrån sitt liff. UpplDomb. 8: 139 (1586). Huilkenn thän andre förargar (dvs. tillfogar skada) bliffwe saaker till liffuidt. Därs. 5: 161 (1596). Tempeus Messenius 144 (1612: wara til Lif och Ägor saker). En .. man, som .. var saker på sitt lif. Landsm. II. 8: 14 (c. 1830, 1882).
γ) (†) med bestämning (inledd av prep. till l. emot) betecknande bud o. d. som ngn gjort sig skyldig till överträdelse av l. brott mot; jfr α γ'. Om någhor håller heela laghen, och syndar på itt, han är saker till alt. Jak. 2: 10 (NT 1526). Viid then parttens som siig her emoth (dvs. emot de utfärdade bestämmelserna om en viss kvarns begagnande) sakan finna laather xl mark pligth. G1R 4: 10 (1527). Han (dvs. farisén Simon som omtalas i Luk. 7) war saker til all Gudz budh. LPetri 4Post. 13 a (1555). Här bekräftar sig hvad Herren i sitt ord säger, att den som felar i ett bud, han är saker till alla. Flensburg KyrklT 364 (1882).
δ) (numera bl. mera tillf.; jfr dock β') utan närmare bestämning. 1Mack. 14: 45 (Bib. 1541). Samme dagh dömmdes alle sake som i kongx fförbod haffue tag(i)d höö i allmenning(er). UpplDomb. 7: 114 (1559). Hwar skal tå (dvs. vid yttersta domen) få sin Doom som han befinnes saker. Spegel GW 42 (1685). Emedan bönderna, ehuru sakre, ej vilja erkänna sin förbrytelse. SvAnekd. 5: 39 (1845). Den saker for bort, kommer saker igen. Granlund Ordspr. (c. 1880). — särsk.
α') (†) i uttr. bli saker, förklaras skyldig. Tillhållandes dhe jäffande, så wijda dhe blij sahke, bestå omkostnaden, som genom dheras egenwilliga motsäijande för Contrahenterne förspilles. VDAkt. 477 (1688).
β') (numera bl. med starkt ålderdomlig prägel) i uttr. göra, förr äv. få ngn saker, (gm dom) förklara ngn skyldig resp. få ngn (gm dom) förklarad skyldig. Såsom wij .. wele beflijta osz, at wij ingen then Saker skole göra, som saaklös är .. Så wele wij ingen then Saaklösan göra som saker är. Schmedeman Just. 147 (1615; i domared). Jag N. N. lofwar och swär .., at jag wil och skal .. aldrig lag wränga .. och ej then saker giöra, som saklös är, eller then saklös, som saker är. RB 1: 7 (Lag 1734; i domared); jfr SFS 1942, s. 1724. (Erfarenheten vittnar om) huru litet thet kostar then domaren, som .. vil fälla, at få en oskyldig saker. 2RARP 20: Bil. 187 (1761). (Cavallin o.) Lysander 505 (1882).
γ') (†) i uttr. ge sig själv saker, gm sitt uppträdande l. utseende visa att man är skyldig. Silvio har giort det Mord. / .. Där kommern (dvs. kommer han): Ser så ut som han har Giärning giort; / Han geer sig sielfwan saker. Dahlstierna (SVS) 355 (c. 1696).
δ') (†) i utvidgad anv.: skyldig att hålla l. bunden av sin ed, förpliktad. Hwar som swär om templet, thet är intit, men huilkin som swär om guldet som templet tillydher, han är saker. Mat. 23: 16 (NT 1526; Luther: schuldig, Erasmus: reus; äv. i Bib. 1541). Därs. 18 (Därs.).
b) (†) i attributiv ställning. Till dhess han (dvs. en man som råkat dräpa en annan i hastigt mod) så wäll som alla andra sådana sake personer Anno 1675 förmedelst Kongl. Maij.ttz allernådigsta Perdons breef medh lijfwet bleef benådadh. VDAkt. 1681, nr 348. Himblens Nåd ey kunde sämjas / Med din Synd, o sakra Nord. Rydelius Vitt. 17 (1715).
c) (†) i substantivisk anv. Medh bättre samweeth släppes en saaker, än en brotzligh drages til straffet. Grubb 77 (1665). Saaker är altijdh rädder. Dens. 705.
2) i allmännare l. bildl. anv. (jfr 1 a α δ').
a) (numera i sht i vitter stil l. skämts.) som gjort sig skyldig till l. bär ansvaret för l. är upphovet l. orsaken l. vållande till ngt (som är l. är avsett att uppfattas ss. ngt) förkastligt l. icke önskvärt o. d.
α) i uttr. vara l. göra sig o. d. saker till ngt, vara resp. göra sig osv. skyldig till ngt; äv. (i uttr. vara saker till ngt) med saksubj.: vara orsak l. vållande till ngt. Böttiger 5: 255 (1871, 1874). Då .. (matsmältningsorganens sjukdomar) öfver hufvud taget orsaka blott 16 procent af dödsfallen i Stockholm, stiger deras betydelse under sommaren så, att de under månaderna juli—september äro saker till mera än 27 procent af dödligheten. Sthm 1: 574 (1897). Olof Celsius, som likaledes är saker till en misslyckad epopé om Gustaf Wasa. Hjertén Fabel 168 (1910). En av de båda danska författare som gjort sig saker till Södra teaterns nya program ”Familjekarusellen”, Axel Frische, har förut Hemslavinnor på sitt samvete. SvD(A) 1929, nr 279, s. 28. Han är själv saker till broderns ofärd. Östergren (1937).
β) (†) i uttr. göra ngn saker till ngt, lägga skulden l. ansvaret för ngt på ngn. Hvem annan, än mig sjelf kan saker göra / Jag till min nöd? Hvem annan skylla på? Kullberg Ariosto 4: 362 (1870).
γ) (†) i uttr. bli saker, (gm att göra sig skyldig till ngt) råka illa ut l. dyl. (I en viss lek gäller det att få ngn av deltagarna i leken att riva ner en mössa som är placerad på en käpp, varvid denne får gå ur leken o. de övriga börja på nytt osv.) De svagaste bli vanligen först saker, fastän de försöka med alla möjliga luftsprång och slängningar undgå mössan. SvLekar(GAAkad.) 1: 85 (c. 1860).
b) (†) betecknande att ngn gjort sig förtjänt av bannor l. ofördelaktigt omdöme l. skarpt svar o. d.; i uttr. vara l. känna sig saker till ngt. Utan att det ringaste känna mig saker till något af edra påståenden. Carlén Klein 115 (1838). Öfverste Klercker var med rätta mån om, att icke hans Departement skulle göra sig sakert till sådana svar, som de andra Departementerna sades hafva fått. Wingård Minn. 4: 33 (1847). Till edra bannor är jag saker nu. Hagberg Shaksp. 7: 299 (1849).
c) (†) i uttr. göra sig saker att dö, vålla sin död l. utsätta sig för livsfara l. dyl. Wil man inwenda at dhet icke är möyeligit at see een Baselisk, uthan man icke skal giöra sigh saker at döö, så (osv.). RelCur. 256 (1682).
Ssg: SAKER-FÖRKLARA, -ing. jur. till 1, om domstol o. d.: förklara (ngn) skyldig till visst brott, sakfälla (ngn). 1NJA 1913, s. 501. Af rådhusrätten sakerförklarades G. jämlikt af åklagaren åberopade lagrum. NDA- (K) 1921, nr 62, s. 1. 1NJA 1952, s. 531.
Spoiler title
Spoiler content