SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SALANGAN sal1aŋga4n, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -er; förr äv. SALANG (-ánng Dalin), m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -er (Hartman).
Ordformer
(salang 18361871. salangan 1837 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. salangane, fr. salanga(ne); av malaj. (tagaliska m. fl.) salangan, salamga, till malaj. sarang, bo]
zool. individ l. art av det i sydöstra Asien o. norra Australien levande tornsvalesläktet Collocalia G. R. Gray, som av sin saliv bygger bon vilka i sht i Kina anses som en läckerhet o. användas vid tillagning av vissa maträtter; särsk. om arten Collocalia fuciphaga Thunb.; i pl. äv. om släktet. Salanger kallas ett slags swalor, som äro mycket små, ofwanpå bruna, hwita under samt i stjertändan. Hartman Naturk. 194 (1836). 4Brehm 7: 233 (1925; i pl., om släktet). Kinesiska svalbon eller Ätliga svalbon kallas de bon, som byggas av den utmed kusterna av Kina, Ostindien och Sundaöarna levande salanganen. 3NF 11: 746 (1929).
Ssg: SALANGAN-BO, n. Smitt Brehm Fogl. 294 (1883).
-NÄSTE. [jfr t. salangannest] (numera bl. tillf.) salanganbo. Hartwig Trop. 180 (1862).
-SOPPA, r. l. f. (i sht om kinesiska förh.) soppa av salanganbon, svalbosoppa. Pfeiffer 314 (1837).
-SVALA, f. l. r. [jfr t. salangaschwalbe] salangan. UB 3: 594 (1873).
Spoiler title
Spoiler content