SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1964  
SAM- ssgr (forts.):
SAM-LEVA, v.
1) (i sht i vitter stil) till 1 a: leva tillsammans (med ngn); äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr samman-leva.
a) i fråga om liv i gemensam bostad l. gemensamt hushåll l. i äktenskap o. d.; jfr -bo, v. 1. Adlerbeth Ov. 184 (1818; i äktenskap).
b) i fråga om liv i samhälle l. stat o. d. Bergklint MSam. 2: 177 (1792). Ett samhälle (kan) sägas vara ett .. helt af samlefvande människor. Vannérus Metaf. 331 (1914).
c) bildl.; särsk.: existera tillsammans (med ngn l. ngt). Närwaron af det högre lifs herrlighet, hwilket i osynlig måtto redan nu omgifwer osz och samlefwer med osz. SvLittFT 1834, sp. 136.
2) (†) till 3, i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som lever samtidigt (med ngn), samtida; äv. i substantivisk anv. Des (dvs. B. Bergius') samlefvande hade föga kunskap om detta för eftertiden ämnade arbete. Schönberg ÅmVetA 1785, s. 33. Mig synes .. icke så mycken vigt böra läggas på tid, hvarken med afseende på skaldens personlighet eller på det med honom samlefvande slägtet. Atterbom PoesH 2: 48 (1848). ASScF VIII. 2: 23 (1863, 1867).
-LEVERSKA, f. [till -leva] (i vitter stil) motsv. -leva 1 a, om kvinna i förhållande till man med vilken hon samlever (i äktenskap); jfr sammanleverska. Lidman TGSilfverst. 25 (1910).
-LEVING, m.||ig. [till -leva] (†) motsv. -leva 2; anträffat bl. i pl., i uttr. ngns samlevingar, ngns samtida. SvMerc. V. 2: 51 (1759).
(1 a) -LEVNAD. [fsv. samlifnadher]
1) = -liv 1; jfr samman-levnad. Peringskiöld Hkr. 1: 340 (1697; i fråga om äkta makar). Öfversten .. hade proponerat, att vi 3 hushåll skulle så inrätta samlefnaden, att vi alla .. aftnar voro tillsammans. AvHauswolff (1808) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 182. Skildringen (i romanen Lady Chatterleys älskare) av samlevnaden mellan adelsdamen och skogvaktaren. Selander Pegas. 85 (1941, 1950).
2) = -liv 2; jfr samman-levnad. Dalin Arg. 2: nr 29, s. 2 (1734). I .. den mellanfolkliga samlevnaden. Östergren (1937).
3) = -liv 3. En allt annat än vänlig samlefnad, som kallas parasitism. Kruhs UndrV 613 (1884). Rosenius SvFågl. 2: 128 (1922).
Ssgr: samlevnads-dygd. (numera bl. tillf.) till -levnad 2: dygd som gagnar samlevnaden i ett samhälle o. d., samhällelig l. medborgerlig dygd. Schönberg Bref 1: 100 (1772).
-form; pl. -er. till -levnad 13; särsk. till -levnad 2. MorgT(A) 1948, nr 313, s. 4.
-problem. till -levnad 1 o. 2. LD 1957, nr 248, s. 8.
-LIDA. (†) lida tillsammans (med ngn), deltaga (med ngn i ngt); äv. i uttr. samlida med ngt, deltaga i det lidande som ngt vållar; i p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.: deltagande. Jag underlåter dock icke att samlida med dig i din förlust. BrinkmArch. 2: 406 (1795). FMFranzén (1806) hos Roos FamArkiv 69 (p. pr.). Ej blott i .. (J. Freses) griftqväden .. framljuder hans samlidande med Sveriges belägenhet. Det genomklingar lika ofta sjelfva brudsångerna. Atterbom Siare 2: 243 (1843). Meurman (1847).
Spoiler title
Spoiler content