SAMPLING sam4pling, äv. 32, r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av eng. sampling, vbalsbst. till sample (se SAMPLA, v.2); stundom uppfattat (o. uttalat) ss. ett i sv. bildat vbalsbst. till SAMPLA, v.2]
statist. undersökning i syfte att utröna egenskaperna hos en population gm att undersöka stickprov tagna (enligt vissa regler) ur denna population, stickprovsundersökning; äv. konkret, om mängd av enheter tagna ss. stickprov, sampel. Jerneman ReprUndersMet. 6 (1931). Om urvalet verkställts på ett förnuftigt sätt, har man rätt att antaga, att de resultat som erhållits för den undersökta massan (samplingen) också gälla för den stora massan. Hofsten PrStat. 29 (1942). Urtypen för all vetenskaplig sampling och den mest tillförlitliga av alla kända metoder är den fullkomligt slumpvisa samplingen (”random sampling”). Affärsekonomi 1946, s. 1071. Det nya ligger nog närmast i, att det matematiska underlaget för samplingstekniken blivit bättre genomarbetat — och så naturligtvis själva ordet sampling. Förr kallade man samma sak helt enkelt för stickprov. Ymer 1950, s. 24. Hofsten PrStat. 21 (1954).
Ssgr (statist.): SAMPLING- l. SAMPLINGS-FEL. [jfr eng. sampling error] fel uppkommet gm att samplingmetoden använts. PedT 1949, s. 129. —
