SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SANTALIN san1tali4n, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. santalin, eng. santalin, fr. santaline; bildat till stammen i nylat. santalum (se SANDEL), med den i kemiska ämnesnamn vanliga ändelsen -in. — Jfr SANTALOL]
kem. ur rött sandelträ framställt rött färgämne (C34H28O10); jfr SANDEL-RÖTT, SANTAL-SYRA. Berzelius ÅrsbVetA 1833, s. 321. Gentz Lindgren 211 (1933).
Spoiler title
Spoiler content