SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SANTONIN san1toni4n l. -tω-, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. o. eng. santonin, fr. santonine; ytterst till lat. santonicus, som härrör från l. på annat sätt har samband med santones l. santoni, pl., benämning på ett keltiskt folkslag i Akvitanien i södra Frankrike, från vilket maskfrö erhållits; av keltiskt urspr.]
farm. o. kem. ur maskfrö från arter av släktet Artemisia Lin. framställt (giftigt) ämne (C15H18O3), använt ss. medel mot spol- o. springmask. Berzelius ÅrsbVetA 1832, s. 264. Santonin .. (är) den verksamma beståndsdelen i maskfrö, blomkorgarna af Artemisia Cina, en i Turkestan växande synanterist. Cleve KemHlex. (1883). Simmons Jönsson 659 (1935).
Ssgr: SANTONIN-FÖRGIFTNING. med. förgiftning förorsakad av santonin. Hygiea 1875, s. 460.
-KAKA, r. l. f. farm. ss. maskmedel använd kaka innehållande santonin. SvFarm. 237 (1871).
-KRISTALL. i sht kem. kristall av santonin. Hygiea 1884, s. 37.
Spoiler title
Spoiler content