SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SATISFAKTION sat1isfakʃω4n l. 0104 (sàtissfacktschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. (mera tillf.) -er.
Ordformer
(förr äv. -faction)
Etymologi
[jfr t. satisfaktion, eng. o. fr. satisfaction; av lat. satisfactio (gen. -ōnis), vbalsbst. till satisfacere (se SATISFACIERA)]
1) (numera nästan bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) gottgörelse l. ersättning (för skada l. förlust l. utlägg l. uppoffring o. d.); upprättelse (för förolämpning o. d.); särsk. om upprättelse som består i att den som utsatts för förolämpning får duellera med den som utsatt honom för förolämpningen; förr äv. övergående i bet.: hedersbevisning. Satisfaktion för (förr äv. emot) ngt. Agenten Anders Svensson .., hvilken cantzlern så undfått och med sådan satisfaction dimitterat haffver, att han icke kan tro, det be:te agent annat säga skall, än att honom är i Danmarck all courtoisie vederfarin. HH XXVI. 1: 142 (1624). Den satisfaction, som H. M:t för neutraliteten begärer. AOxenstierna 7: 14 (1632). SvFatburen 3: 60 (1768: emot). (En falsk hederskänsla) befaller en officer att icke likgilltigt anse äfven det mindsta tvetydiga ord, som säges honom, utan att genast fordra satisfaction med vapen i hand. Rademine Knigge 3: 109 (1804). 2SvUppslB (1953; om utländska förh.). — särsk.
a) i vissa uttr.
α) ge (ngn) satisfaktion, ge (ngn) gottgörelse l. upprättelse (särsk. gm att anta utmaning till duell); förr äv. göra ngn satisfaktion (på ngn), ge ngn gottgörelse l. upprättelse (för förolämpning som han tillfogats av ngn). RP 2: 80 (1631: gjöra Agenten satisfaction på). Cardinalen .. (har) swarat: At Arresten förblifwa moste, så länge och in til thesz Nederländerne Hs. Kongl. Mayst. hade giordt nogsampt Satisfaction. NAv. 21/5 1657, nr 1, s. 1. Kellgren (SVS) 6: 40 (1775: ge).
β) få satisfaktion (för ngt), få gottgörelse (för ngt), få satisfaktion på (krav), få (krav) uppfyllt, ha (sin) satisfaktion (för ngt), ha l. få gottgörelse (för ngt), få satisfaktion gentemot ngn, förr äv. l. hava satisfaktion på ngn, få gottgörelse för skada l. upprättelse för förolämpning som tillfogats av ngn. Hans Kongl. Maij:tt ville haffva en nöijaktigh satisfaction för undfången tort och skada. RARP 9: 345 (1664). Få satisfaction uppå sine .. insinuerade postulater. 1BorgP 68 (1668). Barckhusen Cotossichin 101 (1669: får Satisfaction derföre). De skole hafwa sin satisfaction. HSH 10: 115 (1689). Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 85 (1705: hafva på). Kiäringarne (som misshandlat en korpral) stängde vi väll inne öfver natten, men vi fingo ingen mer satisfaction på dem. HH 24: 185 (1711). I nära halftannat år uteblef (Schütz) från konsistoriet, därför att han ej fick satisfaktion gent emot fakulteten. Annerstedt Rudbeck Bref CCVI (1905).
γ) (†) ngn sker satisfaktion (jfr 3 slutet), ngn får gottgörelse l. ersättning o. d. Stiernman Com. 2: 184 (1638).
δ) (†) sätta sin satisfaktion på ngt, låta sin upprättelse bero på ngt. Den som sätter sin honeur på slagzmåhl, han sätter inthet sin satisfaction på något placat (dvs. förordning om förbud mot dueller). RARP 9: 244 (1664).
b) om gottgörelse l. ersättning till segrare i krig, krigsskadestånd. HSH 26: 135 (1633). Thz som K. M:t och Chronan til satisfaction nw ahnbiudes kan fuller absolute icke synas giöra tilfyllest för den skada som K. M:t och fäderneslandet hafuer lijdet af detta krijget. Därs. 5: 161 (1646). Almquist VärldH 5: 149 (1933; om förh. 1646).
c) (†) i utvidgad anv., om tillfredsställande l. noggrant svar l. noggrann redogörelse. Thet .. them, som mig examinerat, bäst lärer bekant wara at jag icke vti en fråga, then ringaste Satisfactionen är skyldig blefwen. Weise 339 (1697; äv. i uppl. 1769; t. orig.: Satisfaction).
2) [eg. specialanv. av 1] teol. gottgörelse för synder mot Gud.
a) om den upprättelse l. gottgörelse som Guds ära enl. katolsk o. äldre protestantisk teologi erhåller gm att den som syndat gör bot (se d. o. 7) o. gm vissa prestationer (t. ex. böner, fasta, allmosor o. d.) når försoning med Gud: ”tillfyllestgörelse gm goda gärningar”, botgöring, penitens; jfr PLIKT, sbst.1 7, KYRKO-PLIKT. L. Paulinus Gothus ThesCat. 183 (1631). Satisfactionerne woro yttre werk, almosor, fastor, giszlingar eller ännu likgiltigare gerningar. Anjou Kyrkoh. 43 (1842; om förh. i den katolska kyrkan under senare medeltiden). KyrkohÅ 1937, s. 60.
b) (i sht i skildring av äldre teologiska system) om Kristi gottgörelse för människors synder gm sin offerdöd l. sitt ställföreträdande lidande. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 286 (1837). Satisfaktionen hos (den engelske 1000-talsteologen) Anselm betyder .. en genom Kristus verkställd återgång till ursprungstillståndet före synden. HLindroth i SvTeolKv. 1939, s. 38.
3) (numera knappast br.) tillfredsställelse; förnöjelse, belåtenhet; fägnad, nöje o. d. Jag åstundar .. att få weta, wtij hwad Jag mig kan haffwa förseett, att jag motte haffwa den satisfaction aff Eder ahlen att Justificeras. Kristina (1653) i HT 1908, s. 19 (rättat efter hskr.). Jag har examinerat många .. (amerikanska växter), och med högsta satisfaction confererat Herr Professorns (dvs. Linnés) Genera, en bok som jag intet wille mista. ABäck (1742) hos Linné Bref I. 4: 5. Med en liflig satisfaction och känsla jouerade jag utaf alt (i ditt brev) som försäkrade mig om din hugkomst. GMArmfelt (1808) i MinnSvNH Bih. 2: 78. Ekbohrn (1904). — särsk. (†) i uttr. ngn sker satisfaktion (jfr 1 a γ), ngn får sin vilja fram l. blir belåten o. d. AOxenstierna 9: 86 (1633). RARP 9: 74 (1664).
Ssgr (i allm. till 1; i ssgr som ansluta sig till 1 numera nästan bl. i skildring av ä. l. utländska förh.): SATISFAKTIONS-ANSPRÅK~02, äv. ~20. anspråk på satisfaktion; särsk. till 1 b. 2VittAH 27: 184 (1873, 1876).
-FRÅGA, r. l. f. jfr fråga, sbst. 3; särsk. till 1 b. 2VittAH 27: 178 (1873, 1876).
(2 b) -LÄRA, r. l. f. teol. jfr lära, sbst. 3. Frey 1845, s. 431. jfr (i utvidgad anv.): Det .. är under inflytande av Linné, som Strindberg utbildat sin underliga satisfaktionslära. Lamm StrindbgDram. 1: 194 (1924; om uppfattningen att en människa gm sitt lidande kan få sona en annans synd).
-MEDEL. jfr -penningar. RARP 16: 354 (1697). 2VittAH 27: 322 (1873, 1876).
-PENNINGAR, pl. om penningmedel avsedda för ersättning till militärpersonal i samband med avskedande efter avslutat krigsföretag (jfr avdanknings-penningar); äv. om (krigs)skadestånd i penningar (jfr satisfaktion 1 b). RARP 8: 136 (1660). 2VittAH 27: 323 (1873, 1876).
-PUNKT. särsk. till 1 b, om sådan punkt i fredsfördrag o. d. som avser satisfaktion. AOxenstierna 1: 577 (1636).
-SUMMA, r. l. f. jfr -penningar. 2VittAH 27: 322 (1873, 1876).
(2 b) -TEORI. teol. LBÄ 39—41: 27 (1800).
(2 b) -VERK. (mera tillf.) teol. = satisfaktion 2 b. SvTeolKv. 1928, s. 17.
Avledn.: SATISFAKTIONERA, v. (†) till 1: gottgöra l. ersätta (ngn). VDAkt. 1702, nr 20.
Spoiler title
Spoiler content